Tillverkning av tygtrycksstockar. ER De större tryckytorna åstadkommas genom utskärningar i träet, finare linjer och punkter genom inslagna remsor och stift av mässing. Obs.! I bakgrunden en duk med provtryck. länge dessförinnan och på flera andra platser i landet. Den orientaliska mönsterfärgningen av tyger var en egen konstart bredvid tillverkningen av tyger med vävda mönster. I medelhavsbäckenet träf- far man på en annan företeelse, som hade till mål att framställa mönstra- de tyger med en förenklad och sålun- da billigare metod och här är det frå- ga om det egentliga tygtrycket, d. v. s. broderi- = eller textilmönsterbildens åstadkommande med stämplar på en- färgat tyg. De äldsta exemplen på denna metod har man funnit i senanti- kens Egypten. Det är möjligt att det är därifrån som konsten kommit till Italien. Från Italien har kännedomen om denna teknik nått Tyskland, där Rhentrakterna voro huvudcentrum för tygtrycket.. På 1200-talet tryckte man där både på siden och linne. Intres- set för dessa varor ökade allteftersom medeltiden skred framåt så att sen- gotiken blev tygtryckets egentliga blomstringsperiod. De mönster som överfördes till tyg medelst tryckning voro som sagt i stor utsträckning textila men man fin- ner också figurer och figurscener av samma art som samtida träsnitt, vil- ket får sin förklaring både av de tryckta tygernas användning bl. a. som väggdekoration i kyrkor och av tek- niken. Man använder nämligen i bå- da fallen trästockar för att över- 4 TEKNIK för ALLA föra färgen till tyget, respektive pap- peret. Det kanske inte är allmänt bekant utanför språkvetenskapsmännens och kulturhistorikernas krets att vår sven- ska senmedeltida litteratur, som för- visso icke är mycket omfattande, äger en beskrivning av tygtryckets teknik, nämligen Peder Månssons ”Säther- wärks konsth mädh stockkom”. Origi- nalet, som tillhör Kungl. Biblioteket i Stockholm, är skrivet under 1500- talets andra årtionde. Peder Måns- son föddes i Tillberga socken i Väst- manland i en framstående ämbetsman- nafamilj. År 1499 finna vi honom som prästbroder i Vadstena kloster efter studier i in- och utland. År 1508 reste han till Rom med uppdrag att bevaka sitt klosters bestridda ägande- rätt till den heliga Birgittas hus och hithörande lägenheter. År 1524 åter- kallades han till Sverige och utnämn- des av Gustav Vasa till biskop i Väs- terås, där han dog vid hög ålder den 17 maj 1534. Fastän ”Sätherwärks konsth7? är skriven i Italien är det sannolikt under studieresor i Tysk- land som Peder Månsson gjort be- kantskap med tygtryck. Därpå tyder bl. a. termen ”Sätherwärk”. Den för- ra leden i detta ord är densamma som i det nu brukliga ordet sättare (typo- graf), och illustrerar hur man place- rar formen, ”sätter” formen på tyget. Ursprunget är att söka i medellågtys- kan, där termen lyder ”setterwerk” och betyder just tygtryck. Även i Norge har ordet vunnit burskap. Peder Maånsson ger felsnislg dalnag Som prov på Peder Månssons text kunna vi ta en del av det första styc- kettikvilket/ hanotalam om, mumanan gör stockarna. Stocken infärgas i en för detta ändamål särskilt konstruerad låda. Färgen, i detta fall röd oljefärg, förvaras i särskild pyts och strykes för varje gång ut på den mjuka ”färgdynan”.