plats för en liten sjö, som byggaren gi- vetvis kan placera på annat ställe be- roende på spårplanen. I den bestämda fyrkanten spikas tunna lister och på dessa placeras glasskivan som bör vara av blåaktigt, vågigt glas. Anlita glas- mästaren för inköp och skärning. Vänd- skivan bygges av fyra bitar furu 1” 'X 7” och limmas ihop med kallim. Spik håller samman delarna under torknin- gen. Vi fortsätter med nedre långväggen och högra kortväggen. Härtill är en- dast att anmärka att lister spikas fast å ömse sidor om den lösa ramdelen vid dörren. Den lösa delen göres bäst av ett stycke lamellträ cirka 15 mm tjockt. Detta slår sig nämligen inte och är yp- perligt att spika räls i. Avpassa lister- na under den lösa delen så att den lig- ger i nivå med bordskivorna till vilka vi nu kommer. Vad skall vi använda för material till skivorna? Vi föreslå antingen nå- got masoniteartat material — olika fa- brikat finns — halvporöst av cirka 8 mm tjocklek. Eller också tjock ply- wood. Beträffande masoniten finns det visst i 1.22 'X 3.66 meter. Vi föreslå att indelningen av skivorna göres där- efter (fig. 2). I övre vänstra hörnet en skiva 120 X 165 centimeter, därun- der en skiva 55 X 220 cm (fram till öppningen) och underst en skiva 120 X 165 cm. Till höger därom (vändskivan) 110 'X 120 cm, vidare en st. 110 X 50 cm och slutligen längst till höger en st. 110 X 120. Så kommer den lösa ram- delen 60 X 55 cm och därovanför sned- stycket som är 110 'X 120 cm. Nu har vi två stycken skivor kvar till vänster. En — liksom nedtill — på 110 'X 50 cm samt en st. (snedstycket) på 110 xX 120 centimeter. Därmed är rundvand- ringen slut. Annan uppdelning kan byg- garen göra efter eget val. Detta var blott ett förslag bland många. Skivorna skruvas fast och på fig. 4 syns en skarv. Man kan förresten gär- na, om man vill vara riktigt noggrann, ta horisontalbalkarna vid skarvarna en aning tjockare och i stället för 17 'X 4” använda 2” X 4”. Här ett råd: när Ni sedan kliver omkring på borden vid rälsläggningen så gå inte direkt på ski- vorna utan ha en planka som underlag. Försiktighet är en dygd, som bekant. När borden ligger på sin plats mar- kerar vi öppningarna för sjön och vänd- skivan. Utsågningen gör vi senare. Varpå vi hoppas att verket är gott. Med spårplanen i handen börjar vi markera in spåren. För kurvorna användes en lång list med en spik i ena ändan och en blyertspenna i ett borrat hål i den andra. Spiken flyttas alltefter som vi Le RAM FÖR LÖS DEL NO N Fig. 3. behöver andra radier. Som standard- måtten i nummer 13 av TfA visade, bör vi inte gå under minimiradien 100 cen- timeter. Järnvägsbyggaren är säkerligen inte länge nöjd med de två spårslingorna i fig 1. Han vill ha mer spår. Utrym- met räcker så gott till. Och även om de två första spåren bli de först utbygg- da markerar vi några till. På fig. 5 finns förslag till en utvidgning av den ursprungliga planen med ytterligare ett spår. Observera på fig. att avståndet mellan de två inre slingorna bör vara minst 11 centimeter, så att tågen gå fria för varann. Slutligen har vi fig. 6. Där har yt- terligare växlar lagts in för att möj- Fig. 4. liggöra större körvariation. Spår har dragits ut till vändskivan från två håll och ännu ett stickspår i övre högre hörnet är byggt för att härbärgera godsvagnsparken. Vidare ser man lok- stall för tre maskiner, vattenpost, kol- upplag, slagggrav allt saker som tillhör en riktig lokstation. I nedre högra hörnet har stationen placerats. Dess- utom bör ju finnas massor av tillbehör som inte äro utritade. Ställverk, per- ronger, godsstation, byggnader av olika