MODELLJ/ kommer vi så småningom. Är vi en klubb gäller dock talet om källare och vind för både stads- och landsbor. Båda spårvidderna ”0” och ”HO” kunna vi använda överallt utom i mindre vånin- gar. Där går bara ”HO”. Vid första titten på vinden eller i källaren upptäcker vi att utrymmet inte verkar så stort. Men tar vi bara upp måttbandet blir det genast bättre — konstigt nog. Låt oss förutsätta att vi hittat ett källar- eller vindsrum på 3 'X 5 meter. Vi välja i detta exempel spårvidd ”0” — oaktat ”halvnollan” (HO) mycket väl passar. Nu bygger vi först själva bordskonstruktionerna. — Bord, säger ni? Kan man inte bygga på golvet? Sällan! En gyllene regel beträffande allt modelljärnvägsbygge är: Bygg aldrig på golvet! Modellerna äro för dyrbara för att trampas på. Och dessutom «blir intrycket av järnvägen något helt annat från låt oss säga en meters höjd än det blir i fågelperspek- tiv. S$pårplanen. Sedan vi funnit att lokalen är 3 X 5 meter och att det finns en dörr på ena kortsidan, återvänder vi till vårt rum och börjar planerandet. Se fig. 1. Åtminstone bör ett par spår finnas, och det enklaste är faktiskt att lägga dem i slinga med en förbindning, så att tåget kan komma från det ena spåret till det andra. Vid källardörren markerar vi en lös del, så att man kan komma ut och in i lokalen utan större besvär. En vändskiva måste nog finnas i en anlägg- ning, och så göra vi plats för den med en diameter av låt oss säga 60 centime- ter. Denna ”layout” är enkel, därför har vi valt den. Givetvis finns det tu- sen och en andra möjligheter. Läsaren kan naturligtvis efter eget val planera järnvägen. Principen för byggandet blir i alla fall lika. Så övergår vi till själva konstruktio- nen av borden. Observera att figurer- na 1, 2, 5 och 6 äro i 1/50 skala för en- kelhetens skull. Å fig. 2 ser vi hur lo- kalen indelats i fackverk. De vertikala stolpar på vilka anläggningen vilar gö- ras lämpligast av 2” X 2” och de ho- risontella av kantställda balkar 17 X 4”, Se till att kronändan kommer uppåt på virket. En lätt avhyvling gör sedan översidan plan för att passa plant med bordskivorna. . Se till att virket är så torrt som möjligt, så att inte träet, när det torkar, kommer att kasta och göra konstruktionen skev. Höjden på borden bör ligga mellan 90 centimeter och 1.20 meter. Däremellan kan byggaren välja sitt eget favoritmått. Börja med att lägga upp övre långväg- gen och vänstra kortväggen. På lång- väggen bör man kapa horisontalbalkar- na mitt itu för att inte få för långa stycken vid en eventuell flyttning. Skarven täckes av en kloss som skruvas fast. Använd hela tiden skruvar, inte spik. Detta som ovan ifall anläggnin- gen skall flyttas. Vi tänker oss vid RNVÄG denna konstruktion att underlaget byg- ges för sig och bordskivorna för sig. (Flyttar man, skruvas bordskivorna först bort med spår och allt, och däref- ter numreras alla balkar och monteras ned). Efter denna parentes fortsätter vi med stöden — vertikalbalkarna. Des- sa sågas till och skruvas fast som på fig. 3. Där syns också hur det går till om byggaren vill konstruera borden med tillhörande ben och bara ställa upp dem i lokalen. Men pass på så att borden äro tillräckligt små för att passera ge- nom dörren. Korsningarna mellan ho- risontalbalkarna tappas och en skruv håller korsningarna tillsammans. I vänstra övre hörnet har beretts TESS Stockholmsvåningen medger ingen permanent anläggning — men denna eleganta HO-järnväg är en fullgod ersättning! TEKNIK för ALLA "25