Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur man bygger en modelljärnväg. 2. Bordskonstruktioner och spårplaner av Kelle Key
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MODELLJ/
kommer vi så småningom. Är vi en
klubb gäller dock talet om källare och
vind för både stads- och landsbor. Båda
spårvidderna ”0” och ”HO” kunna vi
använda överallt utom i mindre vånin-
gar. Där går bara ”HO”.
Vid första titten på vinden eller i
källaren upptäcker vi att utrymmet
inte verkar så stort. Men tar vi bara
upp måttbandet blir det genast bättre
— konstigt nog. Låt oss förutsätta att
vi hittat ett källar- eller vindsrum på
3 ’X 5 meter. Vi välja i detta exempel
spårvidd ”0” — oaktat ”halvnollan”
(HO) mycket väl passar. Nu bygger
vi först själva bordskonstruktionerna.
— Bord, säger ni? Kan man inte bygga
på golvet? Sällan! En gyllene regel
beträffande allt modelljärnvägsbygge
är: Bygg aldrig på golvet! Modellerna
äro för dyrbara för att trampas på. Och
dessutom «blir intrycket av järnvägen
något helt annat från låt oss säga en
meters höjd än det blir i fågelperspek-
tiv.
S$pårplanen.
Sedan vi funnit att lokalen är 3 X
5 meter och att det finns en dörr på
ena kortsidan, återvänder vi till vårt
rum och börjar planerandet. Se fig. 1.
Åtminstone bör ett par spår finnas, och
det enklaste är faktiskt att lägga dem i
slinga med en förbindning, så att tåget
kan komma från det ena spåret till det
andra. Vid källardörren markerar vi
en lös del, så att man kan komma ut och
in i lokalen utan större besvär. En
vändskiva måste nog finnas i en anlägg-
ning, och så göra vi plats för den med
en diameter av låt oss säga 60 centime-
ter. Denna ”layout” är enkel, därför
har vi valt den. Givetvis finns det tu-
sen och en andra möjligheter. Läsaren
kan naturligtvis efter eget val planera
järnvägen. Principen för byggandet
blir i alla fall lika.
Så övergår vi till själva konstruktio-
nen av borden. Observera att figurer-
na 1, 2, 5 och 6 äro i 1/50 skala för en-
kelhetens skull. Å fig. 2 ser vi hur lo-
kalen indelats i fackverk. De vertikala
stolpar på vilka anläggningen vilar gö-
ras lämpligast av 2” X 2” och de ho-
risontella av kantställda balkar 17 X
4”, Se till att kronändan kommer uppåt
på virket. En lätt avhyvling gör sedan
översidan plan för att passa plant med
bordskivorna. . Se till att virket är så
torrt som möjligt, så att inte träet, när
det torkar, kommer att kasta och göra
konstruktionen skev.
Höjden på borden bör ligga mellan 90
centimeter och 1.20 meter. Däremellan
kan byggaren välja sitt eget favoritmått.
Börja med att lägga upp övre långväg-
gen och vänstra kortväggen. På lång-
väggen bör man kapa horisontalbalkar-
na mitt itu för att inte få för långa
stycken vid en eventuell flyttning.
Skarven täckes av en kloss som skruvas
fast. Använd hela tiden skruvar, inte
spik. Detta som ovan ifall anläggnin-
gen skall flyttas. Vi tänker oss vid
RNVÄG
denna konstruktion att underlaget byg-
ges för sig och bordskivorna för sig.
(Flyttar man, skruvas bordskivorna
först bort med spår och allt, och däref-
ter numreras alla balkar och monteras
ned). Efter denna parentes fortsätter
vi med stöden — vertikalbalkarna. Des-
sa sågas till och skruvas fast som på
fig. 3. Där syns också hur det går till
om byggaren vill konstruera borden med
tillhörande ben och bara ställa upp dem
i lokalen. Men pass på så att borden
äro tillräckligt små för att passera ge-
nom dörren. Korsningarna mellan ho-
risontalbalkarna tappas och en skruv
håller korsningarna tillsammans.
I vänstra övre hörnet har beretts
TESS
Stockholmsvåningen medger ingen permanent anläggning — men denna eleganta
HO-järnväg är en fullgod ersättning!
TEKNIK för ALLA "25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
