Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ställverket — bangårdens hjärna, av H—dt - Lockheed P-38 — fantomplanet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
färgade lampor i detalj följa tågens
gång och avläsa signalers och väx-
lars ställning. Ett annat relä hind-
rar att ”klart”-signal ges innan even-
tuella fällbommar blivit fällda. Slut-
ligen kan ”klart” ej ges för ett viset
tåg innan tågklareraren genom ovan-
nämnda tågvägslås eller blockapparat
lämnat medgivande därtill.
För att informera lok- och väx-
lingspersonalen om växlarnas och
spårspärrarnas lägen finnas växel-
och spårspärrslyktor, förbundna var
och en med sin växel respektive spärr.
Lyktan visar olika signalbild för väx-
elns olika lägen, t. ex. en sned pil, då
växeln ligger till sidospåret och en
rektangel, då den ligger till huvud-
spår, detta vid gång mot växeln. Detta
räcker emellertid ej. Vid stora ban-
gårdar, där det är långt till ställver-
ket, måste personalen få veta, om väx-
larna och spåren äro fria och växling
alltså får ske, eller om de förreglats
i avvaktan på tåg. Denna uppgift
fylla de små s. k. dvärgsignaler, som
äro karakteristiska för varje större
bangård. Genom lampornas olika in-
bördes lägen kan med dem ges signa-
lerna ”Stoppi, varsamhet, «klart.
och ”ogiltighet”. Dvärgsignalerna
kunna också användas som huvudsig-
naler, d. v. s. för att ge signalen ”klart
till infart”, respektive ”klart till ut-
fart”, men av rent praktiska skäl bru-
ka de ofta kompletteras med en stör-
re, högre upp placerad och därför
bättre synlig signal. Betecknande för
det elektriska systemet är dess smidig-
het, vilket särskilt beror på de många
6 TEKNIK för ALLA
Elektrisk växeldrivanordning (locket avtaget).
möjligheter som finnas att variera de
elektriska — signalernas användning.
Detta är särskilt betydelsefullt vid an-
ordnandet av extra tågvägar. Vid det
mekaniska systemet är man bunden av
de relativt elställverket få beroenden
och spärrningar, som från början in-
byggts mellan ställverkets manöveror-
gan. Vid ett modernt elställverk där-
emot har man möjlighet att lägga tåg-
vägar över nära nog vilka spår som
helst, i varje fall av dem som ingå i
förreglingen. (Rena uppställnings-
och rangerspår bruka nämligen ej in-
gå i den centrala säkerhetsanlägg-
ningen.) Man kan t. ex. ordna det
så, att resp. växel eller växlar för-
reglas, då tillhörande dvärgsignal
ställes på klart. Flera sådana signaler
efter varandra fram till utgångsspåret
från plattformen bilda ju en tågväg,
och växlarna medge ju ej att mer än
en sådan lägges på en gång. Alltså
behöver man blott en enda ställare för
att ge signalen ”klart till utfart”, oav-
sett hur många plattformsspår som
finnas. — ”Klart”-signalen kommer
nämligen att bli synlig för det spår,
som leder ut i utgångsspåret.
Det skulle kunna tänkas, att sedan
det tåg passerat, för vilket signalen
”klart” getts, ytterligare ett tåg skulle
kunna köra vidare på samma signal,
om denna genom glömska eller förbi-
seende ej bleve omställd. För att
förhindra detta äro sådana åtgärder
vidtagna, att signalen automatiskt
återgår till stopp, så snart lokomoti-
vet passerat. Att så sker beror i själ-
va verket på det tidigare nämnda
spårledningsreläet; finnes fordon på
spåret kan ju ej visas ”klart” och när
lokomotivet kommer in på den sek-
tion, som börjar vid signalen, måste
denna alltså återgå till ”stopp”. En
och annan, som suttit i slutet av ett
långt tåg har kanske undrat över att
tåget kör vidare trots rött sken, d. v. s.
stoppsignal. Förklaringen är den ovan
angivna.
Av utrymmesskäl kan denna orien-
tering ej göras längre. Mycket skulle
behöva tilläggas för att ge en fullto-
nig bild av den storartade organisa-
tion som järnvägarnas säkerhetsväsen
utgör. Om emellertid de glimtar, som
getts i det föregående, i någon mån
kunnat bibringa den resande allmän-
heten en uppfattning om vad som lig-
ger bakom järnvägarnas höga grad av
säkerhet, då har denna uppsats fyllt
sitt ändamål.
H—dt.
Lockheed P-38
— fantomplanet
Ett nytt hastighetsrekord sattes ny-
ligen i Burbank, Kalifornien, av en ny
Lockheed-jagare. Enligt tillgängliga
siffror gör detta plan på 5.000 meters
höjd 650 km/tim.
Innan piloten kan gå upp på stora
höjder, måste han förbereda sig ge-
nom att under trettio minuter trampa
en cykel medan han andas in syrgas. På
så sätt reduceras blodets kvävehalt med
c:a hälften. Om en flygare går upp för
snabbt över 9.000-metersgränsen, kan
han lätt få s. k. dykarkramp. Efter in-
andningen av syrgasen måste han emel-
lertid fortsätta att andas genom gas-
masken tills flygningen är över, annars
har förberedelsen varit förgäves.
Vid uppstigning till stora höjder med
flygplan av äldre typer, som icke stego
så snabbt, började piloten amdas syre
vid flygningens början. När han kom
upp på önskad höjd, var hans kropp re-
dan förberedd. P-88 stiger emellertid
758 meter i minuten, och därför måste
pilotens blod först förberedas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
