skilt sätt att tillverka livs- och läkeme- del kan dock vara patenterbart. Patentförordningen stadgar vidare att uppfinningen skall vara ny. Härmed av- ses då att vid den tidpunkt patent sökes på en uppfinning, densamma icke tidi- gare får ha varit beskriven i tryckt skrift och ej heller ha tillverkats och varit visad eller känd. Men en uppfin- nare vill naturligtvis experimentera och pröva sin uppfinning och det låter sig givetvis göra, om han blott iakttager sä- kerhetsåtgärder så att inga upplysnin- gar om uppfinningen spridas utanför verkstaden eller laboratoriet. Viktigt är vidare att före patentansökans ingivan- de icke ett enda. exemplar av varan offentligt försäljes, då kan det nämligen bli omöjligt att erhålla patent. Nyhetsvillkoret är synnerligen bety- delsefullt och det är stränga fordringar för att det skall vara helt uppfyllt. Det räcker sålunda ej, att det blott är en hårfin skillnad mellan å ena sidan den uppfinning, som skall patentsökas och å andra sidan en anordning, som finnes be- skriven 1 någon publikation, tidskrift eller dyl. En sådan skillnad kan näm- ligen betraktas endast som en lämplig- hetsåtgärd, som är självklar för varje sakkunnig person på området. Det är tidigare nämnt att patent kan erhållas på en produkt eller ett sätt att framställa denna produkt. I ett och sam- ma patent kan skydd även erhållas för en anordning, d. v. s. en maskin, ett redskap eller dyl. med vilken anordning man framställer den avsedda produkten eller med vilken anordning man utför det speciella tillverknings- eller förfa- ringssättet. Var sker nu bedömandet av uppfinnin- gar och vem är det som beviljar patent? Det är en Statens myndighet, som hand- har alla dylika frågor. Myndighetens namn är Kungl. Patent- och Registre- ringsverket och ämbetsverket har sina lokaler Valhallavägen 136 i Stockholm. Den ståtliga patentverksbyggnaden är uppförd av professor Ragnar Östberg, mera känd såsom Stadshusets i Stock- holms arkitekt. Patentverket, som ämbetsverket van- ligtvis kallas, tillhör Handelsdeparte- mentet och ledes av en generaldirektör. Förutom tre patentavdelningar, där pa- tentansökningar behandlas av högskole- utbildade ingenjörer, har verket avdel- ningar för registrering av varumärken och modellskydd samt för registrering av aktiebolag m. m. Låt oss nu tänka oss att vi gjort en uppfinning och att vi vill ha patent på densamma. Då skall till Patentverket ingivas en patentansökan. Nu är det emellertid en långt ifrån enkel sak att skriva en patentansokan så att den blir formellt riktig och får en sådan omfatt- ning att ett förmånligt patentskydd er- hålles. För att hjälpa den patentsökan- de allmänheten finnes en kår av patent- ombud, som åtaga sig att mot särskilda avgifter ordna med ansökningshandlin- gar och bevaka uppfinnarens intressen. Dessutom finnes ett särskilt , kontor, Uppfinnarekontoret, adr. Valhallavägen 164, Stockholm, tillhörande Svenska Uppfinnareföreningen och vilket har till uppgift att lämna råd och upplys- ningar åt uppfinnare. Uppfinnarekon- toret åtnjuter statsunderstöd och mot en mindre avgift kan den patentsökande här få hjälp att sätta upp sina ansök- ningshandlingar. Patentverkets avdelning för mekaniska uppfinningar ger ett gott begrepp om Till de patentsokandes tjänst har Pa- tentverket vidare ett stort bibliotek, där förutom alla svenska patentskrifter — uppgående till över 100.000 — även fin- nas patentskrifter från utlandet. Tid- skrifter och annan litteratur i tekniska ämnen förekommer även i stor omfatt- ning från såväl Sverige som utlandet. En patentsökande har alltid stor nytta av att företaga ett besök i biblioteket för att där taga kännedom om de pa- tent, som finnas inom just det område av tekniken, som hans uppfinning av- ser. Här skall då nämnas att en upp- delning av teknikens verksamhetsgrenar är gjord i olika ”industriklasser” och undergrupper därav. Varje patentan- sökning tillföres en av de 89 klasserna, SS människans lust att brottas med problem. TEKNIK för ALLA 9