Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vad är ett patent? och vad innebär patentskydd? Av Fredrik Adelsköld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klass 2 är t. ex. bageriindustri, 4 belys-
ning etc. En tjänsteman i biblioteket
hjälper besökaren till rätta och med
ledning av besökarens uppgifter om sin ’
uppfinning får han låna de svenska pa-
tentskrifter, som tillhöra just den in-
dustriklass, dit hans uppfinning kan
tänkas höra.
Här i biblioteket har nu besökaren
dels fått vetskap om vad som redan är
patentskyddat i Sverige och dels fått en
uppfattning om hur en patentskrift är
formulerad.
Begreppet ”patentansökan” har flera
gånger varit på tal i denna redogörelse
och vi skola närmare gå in på hur en
patentansökan skall skrivas. Patentför-
ordningen stadgar att den, som vill er-
hålla patent å en uppfinning skall till
Patentverket ingiva en ansökan med be-
skrivning av den avsedda uppfinningen
samt ävenså ritningar för att tydlig-
göra anordningar. Ibland kan det dess-
utom vara lämpligt att medsända en
modell, ett varuprov eller dyl. För att
ansökan skall upptagas till behandling
är vidare en ansökningsavgift av 50
kronor fastställd.
Detaljerade anvisningar finnas i
tryck hur den egentliga ansökan bör
formuleras, likaså hur en fullmakt skall
avfattas om uppfinnaren önskar låta
ett patentombud handha ärendet. Den
som i sitt namn inger ansökan — kallad
sökande — behöver icke vara samma
person som uppfinnaren. Uppfinnaren
kan nämligen till annan person eller
firma överlåta rättigheten att söka och
att inneha patent på uppfinningen.
Beskrivningarna av uppfinningarna
skall vara avfattade enligt en viss stil.
Beskrivningarna inledas med en uppgift
om uppfinningens benämning, varefter
en kortfattad inledning följer. Därefter
kommer en detaljbeskrivning med hän-
visningar till eventuella ritningar. Be-
skrivningen avslutas med s. k. patent-
anspråk, vilka utgöra en sammanfatt-
ning av uppfinningen. Det är dessa pa-
tentanspråk, som säger vad patentskyd-
det omfattar.
Sedan nu patentansökan utarbetats
inlämnas den till Patentverket. Verkets
tekniska tjänstemän får nu ansökan till
behandling. De olika tekniska tjänste-
männen — ledamöterna i verket — ha
var och en sina vissa klasser och under-
grupper. Ledamoten, som fått ansökan
om hand, granskar den och undersöker
att den fyller alla de fordtingar, som
äro angivna i Patentförordningen och
kompletterande stadgar. Nyhetsvillkoret
är, som - tidigare nämnts, oeftergivligt
för beviljande av patent och ett omfat-
tande arbete ägnas åt att i svenska och
utländska skrifter, speciellt patentskrif-
ter, utröna om den patentsökta uppfin-
ningen tidigare är känd och beskriven.
Det är en ytterst ingående examinering
som företages, då nyheten och patenter-
barheten undersökes. Någon tidsgräns
bakåt finnes ej, och kan det påvisas att
någon viking använde den apparat som
en ev. ansökning avser, så är detta hin-
der nog. . Uppmärksamhet ägnas åt att
ansökan endast omfattar en enda upp-
finning — uppfinningens enhetlighet.
Har emellertid Patentverket påvisat att
en ansökan omfattar mer än en uppfin-
ning, har den sökande rätt att göra en
ny ansökan av den andra uppfinningen,
s. k. utbrytning.
Bolagsavdelmingen är ofta belägrad av vetgiriga besökare.
10 TEKNIK för ALLA
Sd
Det kan givetvis förekomma att två
uppfinnare göra nästan samma uppfin-
ning och varandra ovetande inkomma
med var sin patentansökan. Dylika an-
sökningar sägas kollidera och den ansö-
kan, som först inkom till Patentverket,
har företräde. Dag och klockslag, när
en ansökan inkommer, registreras där-
för noggrant. Varje år inkommer mel-
lan 5 å 6.000 ansökningar, varav endast
omkr. hälften resultera i beviljade
patent.
När ledamoten slutfört sin gransk-
ning utfärdas vanligen en skrivelse —
s. k. föreläggande — till sökanden med
de anmärkningar, som Patentverket
funnit mot ansökan. Häri förekommer
då som regel hänvisningar till olika
skrifter, som innehålla uppgifter om
anordningar eller produkter, vilka kun-
na utgöra nyhetshinder mot den patent-
sökta uppfinningen. S
Sökanden får härefter inkomma med
svaromål och söka att undanröja an-
ledningen till anmärkningar. Ofta sker
detta så att nya patentanspråk formu-
leras, som ta hänsyn till vad som är
känt genom de i föreläggandet anvisade
skrifterna. Om den sökande ej kan un-
danröja anmärkningarna avföres an-
sökningen. I det fall, då inga anmärk-
ningar föreligga eller sedan anlednin-
gen till anmärkning wundanröjts, god-
kännes ansökan. Patentet är dock ännu
ej klart. Allmänheten får nu tillfälle
att se ansökan, som hittills varit hem-
lig. Patentansökan kungöres. I ämbets-
verkets bibliotek få uppfinnare och de-
ras ombud studera de kungjorda ansök-
ningarna och ha därefter möjlighet att
framställa anmärkningar mot att pa-
tent beviljas — s. k. invändning. An-
ledning till invändning kan exempelvis
vara att invändaren anser att en av
honom utövad metod skulle åsidosättas
genom beviljande av ett nytt patent.
Patentverket beviljar eller avslår se-
dan, efter särskild utredning, den ifrå-
gavarande ansökan. Därmed är patent
beviljat och patentbrev utfärdas. En
ytterligare avgift av 60 kronor måste
då erläggas.
Kostnaderna för patent äro emeller-
tid ej slut härmed. Tidigare har här
nämnts, att den längsta giltighetstiden
för ett patentskydd i Sverige är sjutton
år. För varje patentår från och med
det andra skall nu erläggas en årsav-
gift, som utgör för andra året 10 kro-
nor. Avgiftens storlek växer för föl-
jande år och utgör exempelvis för det
femte året 30 kronor, för det tionde 150
kronor, för det femtonde 250 kronor
samt för det sjuttonde och sista patent-
året slutligen 300 kronor.
(Forts. sid. 31.)
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
