klass 2 är t. ex. bageriindustri, 4 belys- ning etc. En tjänsteman i biblioteket hjälper besökaren till rätta och med ledning av besökarens uppgifter om sin ' uppfinning får han låna de svenska pa- tentskrifter, som tillhöra just den in- dustriklass, dit hans uppfinning kan tänkas höra. Här i biblioteket har nu besökaren dels fått vetskap om vad som redan är patentskyddat i Sverige och dels fått en uppfattning om hur en patentskrift är formulerad. Begreppet ”patentansökan” har flera gånger varit på tal i denna redogörelse och vi skola närmare gå in på hur en patentansökan skall skrivas. Patentför- ordningen stadgar att den, som vill er- hålla patent å en uppfinning skall till Patentverket ingiva en ansökan med be- skrivning av den avsedda uppfinningen samt ävenså ritningar för att tydlig- göra anordningar. Ibland kan det dess- utom vara lämpligt att medsända en modell, ett varuprov eller dyl. För att ansökan skall upptagas till behandling är vidare en ansökningsavgift av 50 kronor fastställd. Detaljerade anvisningar finnas i tryck hur den egentliga ansökan bör formuleras, likaså hur en fullmakt skall avfattas om uppfinnaren önskar låta ett patentombud handha ärendet. Den som i sitt namn inger ansökan — kallad sökande — behöver icke vara samma person som uppfinnaren. Uppfinnaren kan nämligen till annan person eller firma överlåta rättigheten att söka och att inneha patent på uppfinningen. Beskrivningarna av uppfinningarna skall vara avfattade enligt en viss stil. Beskrivningarna inledas med en uppgift om uppfinningens benämning, varefter en kortfattad inledning följer. Därefter kommer en detaljbeskrivning med hän- visningar till eventuella ritningar. Be- skrivningen avslutas med s. k. patent- anspråk, vilka utgöra en sammanfatt- ning av uppfinningen. Det är dessa pa- tentanspråk, som säger vad patentskyd- det omfattar. Sedan nu patentansökan utarbetats inlämnas den till Patentverket. Verkets tekniska tjänstemän får nu ansökan till behandling. De olika tekniska tjänste- männen — ledamöterna i verket — ha var och en sina vissa klasser och under- grupper. Ledamoten, som fått ansökan om hand, granskar den och undersöker att den fyller alla de fordtingar, som äro angivna i Patentförordningen och kompletterande stadgar. Nyhetsvillkoret är, som - tidigare nämnts, oeftergivligt för beviljande av patent och ett omfat- tande arbete ägnas åt att i svenska och utländska skrifter, speciellt patentskrif- ter, utröna om den patentsökta uppfin- ningen tidigare är känd och beskriven. Det är en ytterst ingående examinering som företages, då nyheten och patenter- barheten undersökes. Någon tidsgräns bakåt finnes ej, och kan det påvisas att någon viking använde den apparat som en ev. ansökning avser, så är detta hin- der nog. . Uppmärksamhet ägnas åt att ansökan endast omfattar en enda upp- finning — uppfinningens enhetlighet. Har emellertid Patentverket påvisat att en ansökan omfattar mer än en uppfin- ning, har den sökande rätt att göra en ny ansökan av den andra uppfinningen, s. k. utbrytning. Bolagsavdelmingen är ofta belägrad av vetgiriga besökare. 10 TEKNIK för ALLA Sd Det kan givetvis förekomma att två uppfinnare göra nästan samma uppfin- ning och varandra ovetande inkomma med var sin patentansökan. Dylika an- sökningar sägas kollidera och den ansö- kan, som först inkom till Patentverket, har företräde. Dag och klockslag, när en ansökan inkommer, registreras där- för noggrant. Varje år inkommer mel- lan 5 å 6.000 ansökningar, varav endast omkr. hälften resultera i beviljade patent. När ledamoten slutfört sin gransk- ning utfärdas vanligen en skrivelse — s. k. föreläggande — till sökanden med de anmärkningar, som Patentverket funnit mot ansökan. Häri förekommer då som regel hänvisningar till olika skrifter, som innehålla uppgifter om anordningar eller produkter, vilka kun- na utgöra nyhetshinder mot den patent- sökta uppfinningen. S Sökanden får härefter inkomma med svaromål och söka att undanröja an- ledningen till anmärkningar. Ofta sker detta så att nya patentanspråk formu- leras, som ta hänsyn till vad som är känt genom de i föreläggandet anvisade skrifterna. Om den sökande ej kan un- danröja anmärkningarna avföres an- sökningen. I det fall, då inga anmärk- ningar föreligga eller sedan anlednin- gen till anmärkning wundanröjts, god- kännes ansökan. Patentet är dock ännu ej klart. Allmänheten får nu tillfälle att se ansökan, som hittills varit hem- lig. Patentansökan kungöres. I ämbets- verkets bibliotek få uppfinnare och de- ras ombud studera de kungjorda ansök- ningarna och ha därefter möjlighet att framställa anmärkningar mot att pa- tent beviljas — s. k. invändning. An- ledning till invändning kan exempelvis vara att invändaren anser att en av honom utövad metod skulle åsidosättas genom beviljande av ett nytt patent. Patentverket beviljar eller avslår se- dan, efter särskild utredning, den ifrå- gavarande ansökan. Därmed är patent beviljat och patentbrev utfärdas. En ytterligare avgift av 60 kronor måste då erläggas. Kostnaderna för patent äro emeller- tid ej slut härmed. Tidigare har här nämnts, att den längsta giltighetstiden för ett patentskydd i Sverige är sjutton år. För varje patentår från och med det andra skall nu erläggas en årsav- gift, som utgör för andra året 10 kro- nor. Avgiftens storlek växer för föl- jande år och utgör exempelvis för det femte året 30 kronor, för det tionde 150 kronor, för det femtonde 250 kronor samt för det sjuttonde och sista patent- året slutligen 300 kronor. (Forts. sid. 31.) 4