Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En rundvandring i Tekniska Museet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För att förklara innebörden av de
strävanden, som under århundraden le-
gat bakom arbetet att ställa naturens
krafter till människans tjänst och för
att förklara de utställda föremålens
funktion, har på de upphängda tavlorna
sammanfattats — med tillhjälp av bil-
der, lättfattliga statistiska framställnin-
gar och kort text — de viktigaste tek-
niska grundbegreppen samt betydelse-
fulla data i utvecklingen. Med ett torn-
urverk av Chr. Polhems konstruktion
från 1700-talet lämnas ett exempel på
hur Mmuskelkraften kan magasineras i
en upphissad tyngd för att därefter dri-
va en apparat. En serie vattenhjul
illustrera, hur under många århundra-
den vattenkraften har använts för dri-
vande av mekaniska inrättningar. Av-
delningen för vattenturbiner omspänner
visserligen endast ett knappt århundra-
de, men visar hur snabbt utvecklingen
har gått på detta område.
I maskinhallens centrum är uppställd
den äldsta i vårt land bevarade ångma-
skinen, byggd 1832, ett monument över
såväl den geniale ångmaskinskonstruk-
tören James Watt, som över svensk ma-
skinbyggnadsteknik under 1800-talet. I
anslutning härtill visar en serie senare
tiders ångmaskiner den tekniska föränd-
ring dessa maskiner genomgått. Äng-
turbinavdelningen börjar med den första
av Gustaf de Laval konstruerade ång-
turbindynamon och visar även i övrigt,
vilka betydande insatser svenska ingeniö-
rer gjort på detta område. John Erics-
sons varmluftsmaskin från 1850-talet är
en föregångare till vår tids småmotorer.
En betydande grupp föremål skildrar
förbränningsmotorernas första framträ-
RR SE
Överst museets restaurang. Därunder
biograf- och föreläsningssalen. Nederst
en bild från modellverkstaden i källar-
våningen.
Maskinhallen från flygterrassen.
dande och deras gestaltning ända fram
till våra dagar. Förbränningsmotorn
möjliggjorde bl. a. snabba landsvägsfor-
don. Av museets 36 automobiler äro en-
dast 8 stycken utställda för att ge en
antydan om den utveckling bilen genom-
gick omkring sekelskiftet 1900. För-
bränningsmotorn lade grunden till flyg-
problemets lösande. Två stycken flyg-
plan i original ge exempel på flygplans-
typer från tiden omkring 1910. Flygning
enligt systemet lättare än luften repre-
senteras av en samling föremål, som äga
samband med S. A. Andrée. Den speciella
utformningen av flygmotorn är åskåd-
liggjord med några karakteristiska
exemplar. På den utmed hallens kort-
sida uppbyggda terrassen visas några
demonstrationsanordningar på aerody-
namikens område, en serie flygplan i
modell samt ur historisk synpunkt vär-
defulla svenska originalföremål. Trots
tillgången på motorer av olika slag är
dock människan ännu själv ofta en ”mo-
tor”. På detta utgör en serie velocipe-
der en god illustration. Som en avslut-
ning i hallen antydes Sveriges kraftför-
sörjning av idag. Vattenkraftens eller
ångkraftens omvandling till elektrisk
energi, som kan distribueras till långt
avlägsna förbrukningsplatser, visas ge-
nom kartor och modeller av kraftverk.
En modell över Vänerns reglering och
det i Göta Älv belägna Vargöns Kraft-
verk utgör ett exempel på icke endast
lösandet av ett ingeniörsproblem utan
modellen ger även en antydan om den
miljö i vilken ett vattenkraftverk är
placerat i det svenska landskapet.
En del av anordningarna i maskinhal-
len kunna sättas igång av besökarna. Det
finnes ingen skylt uppsatt ”Föremålen
få ej vidröras”, ty museiledningen hop-
pas på att de gamla föremålen må få
åtnjuta sådan respekt, att de icke åver-
kas eller ens beröras.
Från maskinhallen finnes nedgång till
museets järngruva. Denna utgör en re-
konstruktion av en i gråberg driven ort
och är så anordnad att besökaren bi-
bringas en bild av järnmalmsbrytning
från äldsta tid fram till våra dagar. En
skildring av denna gruva kommer att
inflyta i ett senare nr av TfA.
TEKNIK för ALLA 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
