Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- En rundvandring i Tekniska Museet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[EN
ETNOGRAFISKA MUSEET
N ev
MUSEIVAGEN
H .
o
o
fill DJURGÅRDSBRUNN
KAVALLERIVÄGEN
|
I
l SJOHIST MUSEET
fl OoDJURGÅRDS-
V BRUNNSVIKEN
i
; 4
; EI
2
2
från STRA
NDVÄGEN
En plankarta, som anger museets läge.
År Sverige kunnat tillkämpa sig en
rangplats på det ekonomiska området,
beror på driftig industriell företagar-
verksamhet och framstående uppfinnares
banbrytande arbeten i fruktbringande
samverkan med vidsynta organisatörer
och finansmän. Sådan framgång vinnes
icke med ens. De uppnådda resultaten
utgöra frukten av gångna tiders ihärdi-
ga arbeten inom teknik och industri. Vad
sålunda utförts och alltjämt dagligen
presteras är den bärande grunden för
nutida uppsving.
Tekniska Museet i Stockholm, beläget
på N. Djurgården, har till uppgift att
samla, bevara och vårda de konkreta
vittnesbörden om gångna tiders uppfin-
ningar, industri och tekniska verksam-
het och att ställa dessa i belysning av den
samtida ingeniörskonstens senaste land-
vinningar. I Sveriges och världens his-
toria lysa namnen Christopher Polhem,
John Ericsson, Gustaf de Laval, Gustaf
14 TEKNIK för ALLA
Dalén, C. E. Johansson och många andra,
och bakom de stora genierna står ett helt
folk med utpräglad teknisk begåvning,
yrkesskicklighet och starka tekniska in-
tressen.
&
År 1924 åtog sig Ingeniörsvetenskaps-
akademien huvudmannaskapet för Tek-
niska Museet i Stockholm, och det för-
beredande insamlingsarbetet av föremål,
bilder, ritningar och annat av värde
kunde igångsättas och har sedan dess
oavbrutet fortgått. Medel för museiar-
betets bedrivande har successivt lämnats
i större och mindre belopp från svenska
industriföretag, bolag och privatperso-
ner. Byggnaden, omfattande c:a 9.000
kvm golvyta, var i stort sett färdig hös-
ten 1936, då arbetena med samlingarnas
uppställande kunde påbörjas. Att upp-
ställa, komplettera och levandegöra mu-
seisamlingar tar lång tid i anspråk, icke
minst när det gäller ett tekniskt-histo-
riskt material. Därför kommer avdel-
ning efter avdelning att göras tillgäng-
liga för allmänheten och forskare allt
efter. som arbetet fortgår. Den största
avdelningen — maskinhallen, c:a 1.300
kvm — är den första som öppnats.
Museets huvudingång är belägen i
byggnadens centrum, varifrån man lätt
kan komma till salarna för tillfälliga
utställningar med tillhörande föreläs-
ningssal. Tid efter annan anordnas ut-
ställningar, belysande teknisk-historiska
eller aktuella ämnen i dessa salar och i
föreläsningssalen anordnas demonstra-
tionsföredrag och filmförevisningar på
tider som annonseras i dagspressen.
Från denna kommer besökaren in i en
minneshall, inrymmande bilder av de
svenska män, som gjort betydande in-
satser på teknikens och industriens om-
råden. Från minneshallen kommer be-
sökaren till maskinhallen, omfattande
museets avdelningar för kraftmaskiner,
motorfordon och luftfart.
Stora maskinhallen. I förgrunden t. v. de al föleta ångturbin, t. h. ång-
spruta från Ljusne mek. verkstad på 1870-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 12 01:48:48 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-18/0014.html