Att märka är i detta fall, att strömmen genom elektrolyten nu går i motsatt riktning mot vid laddning, vilket har till följd, att anoden och katoden bytt plats i förhållande till fallet under laddning. Här är alltså pluspolen katod och minuspolen anod. Vid pluspolen (katoden) sker följande reaktioner: PbO, + H, + H.SO, = PbSO, + 2 H,O vilket säger, att vätejonerna efter avlämnandet av sin elektriska laddning förena sig med katodens blysuperoxid jämte elektrolytens svaveslyra till blysulfat och vatten. Vid minuspolen (anoden) sker följande: Pb -F SO, ="PbSO, Som sammanfattning av förloppet. vid urladnning kan sägas, att de båda elektroder- nas blyföreningar båda förvandlas till blysulfat. Samtidigt sker även här en ändring i elektrolytens svavelsyrekoncentration. Vi se, att svavelsyra förbrukas under urladd- ningen, nämligen 1 molekyl genom elektrolysen och 1 molekyl genom den kemiska reak- tionen vid pluspolen. Medan dessa 2 molekyler svavelsyra förbrukas, bildas i stället 2 molekyler vatten. Resultatet blir, att halten svavelsyra minskar i elektrolyten, var- igenom dess specifika vikt blir mindre. Denna ändring av elektrolytens specifika vikt brukar för övrigt tagas som ett mått på blyackumulatorns laddning. Genom uppmätning av syrans specifika vikt medelst S. k. areometer kan man med synnerligen god säkerhet avgöra ackumulatorns laddning. NiFe-ackumulatorn Vid sidan av blyackumulatorn har den s. k. NiFe-ackumulatorn erhållit stor använd- ning. Denna ackumulatortyp utvecklades ungefär samtidigt av Jungner i Sverige och Edison i Amerika. Jungnerackumulatorn blev mest känd under namnet NiFe-ackumula- torn som erhöll sitt namn av de först använda huvudbeståndsdelarna, nämligen nickel (Ni) och järn (Fe). Namnet bibehölls även sedan Jungner övergick till användningen av kadmium (Cd) i stället för järn. ; Elektrolyten består av ren kalilut med specifika vikten 1,17—1,19. Det elektroke- miska förloppet i en NiFe-ackumulator är betydligt mer komplicerat än i en blyacku- mulator. Huvudreaktionerna bli: Vid laddning: . 2 Ni(OH), + Cd(OH), = 2 Ni(OH); -+L Cd. Vid urladdning: 2 Ni(OH); + Cd = 2 Ni(OH,) + Cd(OH), I urladdat tillstånd innehåller pluspolen nickelhydrat, Ni(OH),, och minuspolen kad- miumhydrat, Cd(OH),. Vid laddning övergår nickelhydratet till ett nickelhydrat av annan sammansättning, Ni(OH), och kadmiumhydratet till metalliskt kadmium. An- märkningsvärt är hos denna ackumulator, att elektrolyten, kaliluten, icke deltager i den kemiska reaktionen, utan endast verkar som ledare för den elektriska strömmen. Dess specifika vikt ändras därför ej vid laddning eller urladdning liksom hos blyacku- mulatorn. (CJ Motstånd : + SH Katod Anod P&O. Pb NE // z N EG A H,SO, N (2), [SEN Ström (22 Ne 2 Urladdnr ing JK Do N Nästa artikel i "denna serie handlar om acku- mulatorns egen- skaper och kon- struktion N Experiment med ”flytande gengas” Civilingenjör G. Lindelöf i Stockholm, expert på litet av varje, och bland an- nat uppfinnare till en träförsockrings- metod — sprit ur trä — har enligt rap- porter i dagspressen sedan någon tid hållit på med experiment för framstäl- lande av ett flytande inhemskt motor- bränsle. Experimenten äro visserligen ej slutförda än, men uppfinnaren hop- pas att redan i sommar våra bilar sko- la kunna drivas med ”flytande gengas”, som skulle kunna distribueras liksom bensin. Det nya bränslet tillverkas enligt en procedur som innebär att hundraprocen- tig koloxid förvandlas till flytande bränsle genom tillsats av ett visst ämne. Denna vätska fylls på bilen på samma sätt som vanlig bensin på en gång un- der fredliga tider, och vid förgasningen ramlar tillsatsämnet ut i form av ett pulver som tömmes vid nästa påfyll- ning av tanken. Koloxiden går in i mo- torn och fungerar där precis: som vanlig gengas, men den är inte sotbemängd, och man hoppas därför att den ska visa sig mindre riskabel för motorn än den vanliga gengasen. Man väntar sig få ut samma motor- effekt av det nya bränslet som av ben- sin. Bränslevärdet jämfört med bensin torde förhålla sig som 1 till 2,25, men genom att köra med högre kompression hoppas man kunna sätta 2 liter av det nya bränslet = 1 liter bensin. Man tror sig också kunna hålla ett minutpris på det nya bränslet av högst 50 öre litern, vilket i realiteten blir billigare än gen- gasdrift. + Den nya flytande gengasen kan natur- ligtvis användas också för andra moto- rer än dem på bilar och motorcyklar. Man väntar sig sålunda att den ska bli av särskild betydelse för motorbåtar, där ju ofta motorn tagits till med nätt och jämnt sådan styrka att den räckt till bensindrift. Vanlig gengasdrift (RET Rd Sr vals skulle där sänkt effekten väsentligt, och dessutom skulle aggregatet belastat bå- ten genom sin tyngd för att nu inte tala om det stora utrymme veden eller kolet taga. : Axel Strömdahls A.-B., som samarbe- tar med ingenjör Lindelöf, önskar nu få ta hand om den koloxid som uppstår vid masugnsdriften vid Domnarvets järn- verk, Hagfors bruk och Hofors bruk. Den uppgår till cirka 60 milj. kubik- meter och används för närvarande en- dast som bränsle. Av denna kvantitet säger sig bolåget kunna framställa 60 milj. liter flytande bränsle. Bolaget står även i förbindelse med gengasverken i Göteborg och Malmö, vilka dagligen tillverkar cirka 100.000 kbm. gas med i regel 28 proc. koloxid. Genom att rena denna gas skulle man få betydande mängder koloxid inom en ganska kort tid. Höganäs-Billesholms A.-B. säges också vara intresserat av saken. TEKNIK för ALLA 11