mässingstråd, och sedan löpa ned längs masien. Samma slags fina silkestråd an- vändes till storskotet och siugseglens skot. Has modeller av äldre skepp, ungeiär till Nelsons tid, är överhuvudiaget allt täg- virke vitt eller något gulaktigt. Hos skepp från det 19 århundradet var det allmänt brukligt ait tjära allt stående gods. Man gör därför hos sådana modeller alla stag, vant o. s. Vv. av svart tråd, varemot man omkring 1500 började använda wirerope, äldre skeppsmodell, t. ex. en ståtlig spansk karavell, blir saken mera kompli- cerad. För- och akterkastellens Uppbygg- nad är så hög, att de inte allid kunna föras in i flaskan på samma gång som skrovet. De fästas därför vardera på fy- ra trådar, som föras längs skrovet och i bogen föras utombords genom ankatkly- sena. För detta ändamål göres skrovet delvis ihåligt genom att sammansättas av enstaka trölager, en meiod; -<m ofia FEL Masterna resas med klyvarbommen som hävstång. som man likaledes kan göra av metall- tråd. När man så fått segel och tackling klara, återstår endast klyvarbommens fastsättande. Härför använder man bäst endast tre trådar, som löpa från klyvar- bommens spets till skrovet, ett på styr- bords sida och ett på babords samt et fill kölen. På den sistnämnda hänger myc- ket. Den föres genom en på skrovets un- dersida fastsatt trådögla, vilken helst bör var så trång, att tråden klämmer fast sig själv, sedan masterna rests. Man drar sä- ledes i denna tråd med hjälp av en hake av tråd eller en virknål, varigenom kly- varbommen föres bakifrån mot fören. Kly- varen bringar därvid masiernas förstag ott följa rzed. Sedan man försökt denna kommer till användning vid tillverkning av skeppsmodeller. I andra lagret uppifrån uisägas ett rekiangelformigi hål, i vilket trådarna få plais och lätt kunna dragas. Först skjutes akterkasiellet in i flaskhalsen varvid trådarna lämnas tillräckligt långa, sedan 'skiutes skrovet in och sist förkastet. let. Därpå dragas medelst trådarna på- byggnaderna på sina platser och till sist resas masterna. Detta kan här inte ske genom en enda tråd, emedan mcesternas foppar inicga olika lägen vid fällt eller rest läge. Därför dragas stor- och mesan- mastens stagirådar liksom trådarna, var för sig genom skrovet och genom ett klys, dör de sammanvridos med trådarna och redan därigenom bli fastgjorda. Enstoka master resas genom stagtrådar. manöver utanför flaskan och sett till att den går klanderfritt, kan man upprepa den inne i flaskan. Om därvid klyvar- bommen klämmer fast sig ordentligt, så är allt som det skall vara. Om den daär- emot inte skulle göra det, så kan man börja göra vattnet genom att hälla in smält paraffin i flaskan. Därvid blir trå- den inbäddad i paraffinet och håller se- dan säkert. Den del av paraffinet, som kommer ut i flaskhalsen, skär man bort och sedan kan flaskan korkas. I stället för paraffin kan även lim an- vändas, ehuru lukten därav inte är så be- haglig. Genom att använda parafiin vin- ner man däriämte den fördelen, att det åter kan göras flytande genom flaskans Uppvärmning, varigenom det kan bättre och jämnare fördelas. ; På detta sätt gör man enklare model- ler. Om man emellertid tänker göra en För enkelhetens skull användas trådar- na på översidan av påbyggnaderna sam- tidigt som förbindelse mellan fock- och mesanmasten. Därigenom sparas för var- dera två borrhål och en säkrare och jus- terbar fastsätlning av masierna erhålles. Overskjutande trådändar kan man av- klippa i flaskhalsen med en lång, smal sax. Skulle man emellertid sedan skeppet införts i flaskan, se några andra trådän- dar, som man glömt, är det bättre ait an- vända ett rakblad som lötts fast i en klu- ven trådände. Hela arbetet är naturligtvis et ända- målslöst lekverk, men även en landkrab- ba, som inte har samma levande intresse för segelfartyg som kusibon, kan vanligen inte låta bli at knåpa med sådana mo- deller. Och ait arbetet är både roligt och stimulerande — därom råder ingen tvekan! Uikommer lisZagar. 35 öre. Billighetsprenumeration: 1:sia kvart. för 3:751 Sätt in avgifien på postgirokonto 159099. 18 TEKNIK för ALLA TELEGRAFI (Forts. från sid. 6.) anordningar för inbördes samspråk. En insekt, som länge hållits i mörker och under en temperatur icke överstigande plus fem grader, förlorar sin sändnings- förmåga: de uppsnappade ljuden ha för- kommit för att återvända, då inseiten fått vistas en stund i soisken. Man har länge känt till vissa s. k. elektriska djur. Här må endast erinias om den australiska spindeln, vars vidrö- ranue utlöser gnistor, eiler om den e.e«- triska ålen, vars elektriska laddning är så stark att man kan få en glödlampa att glöda av dess inneboende energi. Man skulle här också kunna påminna om vissa djuphavsfiskar, vilka äro itrustade med elektriskt lyse, såsom t. ex. mar ul- ken, och av inneboente statisk elektrici- tet kunna åstadkomma ett visst fostor- cerande sken. Här är fråga om tämligen höga spänningar i förhållande till de strömmar med vilka de smärre inseckier- na laborera. Det är emellertid knapzast tvivel underkastat att också dessa större djur besitta möjligheter att kommunice- ra med varandra på radiovåg. Man har sålunda iakttagit hur ålarna kunna till- kalla sina rasfrändZer på viss signal cch av särskilt intresse är den australicka Spindelns sändningar, vilka stundom äro så kraftiga, att man tydligt kan iaktta- ga gnistbildning kring dess antenner. Detta gäller i synnerhet vid fuktig vä- derlek. När man i en framtid kanske lyckats komma underfund med konstruktionen hos insekternas och djurens ”radioappa- rater”, lär också en ganska stor teknisk evolution kunna förutspås. (El. Inst.-tidn.) BREVLÅDA En mängd förfrågningar om cykel- bilsritningar och ritningar till elbilar ha vi måst lämna obesvarade, då vi helt enkelt inte ha några ritningar att erbju- da. Bed. lovar dock att snarast möjligt söka anskaffa detta slags material. + ”Tekno”. Litteratur om segelflygplan fin- nes att få i bokhandeln. Dessvärre äro de bästa böckerna på tyska eller engelska. TfA planerar dock flera artiklar i ämnet. +x as inga reservdelar att tillgå på Eder kunna sådana rekvireras direkt från fabriken, vars adress är: Aktiebolaget Optimus, Upplands-Väsby. + Vi ha redan tidigare haft funderingar på att införa liknande arbetsbeskrivningar i TfA. Orsaken, varför så icke blivit fallet, är den, att det knappast är tillrådligt för de flesta amatörer att ge sig in på byggande av så pass kraftiga maskiner, särskilt om vel- ström på 220 volt skall komma till anv: nd- + Quich—Firge'anda. Tack för Tdert för- slag! Trots att vi känna till den av Eder omnämnda trådlösa telegrafanläggningen ha vi icke publicerat denszmma just pågrund av denna anläggnings relativt stora räckvidd etc. Audio-telegrafen är däremot avsedd för korta förbindelsesträckor och därför särskilt lämplig för experimentändamål. De utsända signalerna kunna ej heller uppfattas 2v obe- höriga, åtminstone ej På större avstånd än nåsot hundratol meter. z Nåvot alhmänt tillstånd för TfA:-s läsare att. experimeniera med trådlös telegrafi kan ej crhöllas, utan indivilrell licens mäste ut- tägas i varje särskilt fall. $