- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 2. 10 jan. 1941 /
18

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Telegrafi på millimetervåglängd - Lösningen på gåtan ”skeppet i flaskan” - Brevlåda - Annonser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mässingstråd, och sedan löpa ned längs
masien. Samma slags fina silkestråd an-
vändes till storskotet och siugseglens skot.
Has modeller av äldre skepp, ungeiär till
Nelsons tid, är överhuvudiaget allt täg-
virke vitt eller något gulaktigt. Hos skepp
från det 19 århundradet var det allmänt
brukligt ait tjära allt stående gods. Man
gör därför hos sådana modeller alla stag,
vant o. s. Vv. av svart tråd, varemot man
omkring 1500 började använda wirerope,

äldre skeppsmodell, t. ex. en ståtlig
spansk karavell, blir saken mera kompli-
cerad. För- och akterkastellens Uppbygg-
nad är så hög, att de inte allid kunna
föras in i flaskan på samma gång som
skrovet. De fästas därför vardera på fy-
ra trådar, som föras längs skrovet och i
bogen föras utombords genom ankatkly-
sena. För detta ändamål göres skrovet
delvis ihåligt genom att sammansättas av
enstaka trölager, en meiod; -<m ofia

FEL

Masterna resas med klyvarbommen som hävstång.

som man likaledes kan göra av metall-
tråd. När man så fått segel och tackling
klara, återstår endast klyvarbommens
fastsättande. Härför använder man bäst
endast tre trådar, som löpa från klyvar-
bommens spets till skrovet, ett på styr-
bords sida och ett på babords samt et
fill kölen. På den sistnämnda hänger myc-
ket. Den föres genom en på skrovets un-
dersida fastsatt trådögla, vilken helst bör
var så trång, att tråden klämmer fast sig
själv, sedan masterna rests. Man drar sä-
ledes i denna tråd med hjälp av en hake
av tråd eller en virknål, varigenom kly-
varbommen föres bakifrån mot fören. Kly-
varen bringar därvid masiernas förstag
ott följa rzed. Sedan man försökt denna

kommer till användning vid tillverkning av
skeppsmodeller. I andra lagret uppifrån
uisägas ett rekiangelformigi hål, i vilket
trådarna få plais och lätt kunna dragas.
Först skjutes akterkasiellet in i flaskhalsen
varvid trådarna lämnas tillräckligt långa,
sedan ’skiutes skrovet in och sist förkastet.
let. Därpå dragas medelst trådarna på-
byggnaderna på sina platser och till sist
resas masterna. Detta kan här inte ske
genom en enda tråd, emedan mcesternas
foppar inicga olika lägen vid fällt eller
rest läge. Därför dragas stor- och mesan-
mastens stagirådar liksom trådarna, var
för sig genom skrovet och genom ett klys,
dör de sammanvridos med trådarna och
redan därigenom bli fastgjorda.

Enstoka master resas genom stagtrådar.

manöver utanför flaskan och sett till att
den går klanderfritt, kan man upprepa
den inne i flaskan. Om därvid klyvar-
bommen klämmer fast sig ordentligt, så
är allt som det skall vara. Om den daär-
emot inte skulle göra det, så kan man
börja göra vattnet genom att hälla in
smält paraffin i flaskan. Därvid blir trå-
den inbäddad i paraffinet och håller se-
dan säkert. Den del av paraffinet, som
kommer ut i flaskhalsen, skär man bort
och sedan kan flaskan korkas.

I stället för paraffin kan även lim an-
vändas, ehuru lukten därav inte är så be-
haglig. Genom att använda parafiin vin-
ner man däriämte den fördelen, att det
åter kan göras flytande genom flaskans
Uppvärmning, varigenom det kan bättre
och jämnare fördelas. ;

På detta sätt gör man enklare model-
ler. Om man emellertid tänker göra en

För enkelhetens skull användas trådar-
na på översidan av påbyggnaderna sam-
tidigt som förbindelse mellan fock- och
mesanmasten. Därigenom sparas för var-
dera två borrhål och en säkrare och jus-
terbar fastsätlning av masierna erhålles.

Overskjutande trådändar kan man av-
klippa i flaskhalsen med en lång, smal
sax. Skulle man emellertid sedan skeppet
införts i flaskan, se några andra trådän-
dar, som man glömt, är det bättre ait an-
vända ett rakblad som lötts fast i en klu-
ven trådände.

Hela arbetet är naturligtvis et ända-
målslöst lekverk, men även en landkrab-
ba, som inte har samma levande intresse
för segelfartyg som kusibon, kan vanligen
inte låta bli at knåpa med sådana mo-
deller. Och ait arbetet är både roligt
och stimulerande — därom råder ingen
tvekan!

Uikommer lisZagar. 35 öre.

Billighetsprenumeration:
1:sia kvart. för 3:751
Sätt in avgifien på
postgirokonto 159099.

18 TEKNIK för ALLA

TELEGRAFI

(Forts. från sid. 6.)
anordningar för inbördes samspråk. En
insekt, som länge hållits i mörker och
under en temperatur icke överstigande
plus fem grader, förlorar sin sändnings-
förmåga: de uppsnappade ljuden ha för-
kommit för att återvända, då inseiten
fått vistas en stund i soisken.

Man har länge känt till vissa s. k.
elektriska djur. Här må endast erinias
om den australiska spindeln, vars vidrö-
ranue utlöser gnistor, eiler om den e.e«-
triska ålen, vars elektriska laddning är
så stark att man kan få en glödlampa
att glöda av dess inneboende energi.
Man skulle här också kunna påminna om
vissa djuphavsfiskar, vilka äro itrustade
med elektriskt lyse, såsom t. ex. mar ul-
ken, och av inneboente statisk elektrici-
tet kunna åstadkomma ett visst fostor-
cerande sken. Här är fråga om tämligen
höga spänningar i förhållande till de
strömmar med vilka de smärre inseckier-
na laborera. Det är emellertid knapzast
tvivel underkastat att också dessa större
djur besitta möjligheter att kommunice-
ra med varandra på radiovåg. Man har
sålunda iakttagit hur ålarna kunna till-
kalla sina rasfrändZer på viss signal cch
av särskilt intresse är den australicka
Spindelns sändningar, vilka stundom äro
så kraftiga, att man tydligt kan iaktta-
ga gnistbildning kring dess antenner.
Detta gäller i synnerhet vid fuktig vä-
derlek.

När man i en framtid kanske lyckats
komma underfund med konstruktionen
hos insekternas och djurens ”radioappa-
rater”, lär också en ganska stor teknisk
evolution kunna förutspås.

(El. Inst.-tidn.)

BREVLÅDA

En mängd förfrågningar om cykel-
bilsritningar och ritningar till elbilar
ha vi måst lämna obesvarade, då vi helt
enkelt inte ha några ritningar att erbju-
da. Bed. lovar dock att snarast möjligt
söka anskaffa detta slags material.

+

”Tekno”. Litteratur om segelflygplan fin-
nes att få i bokhandeln. Dessvärre äro de
bästa böckerna på tyska eller engelska. TfA
planerar dock flera artiklar i ämnet.

+x

as inga reservdelar att tillgå på Eder
kunna sådana rekvireras direkt från
fabriken, vars adress är:
Aktiebolaget Optimus, Upplands-Väsby.
+

Vi ha redan tidigare haft funderingar på
att införa liknande arbetsbeskrivningar i
TfA. Orsaken, varför så icke blivit fallet, är
den, att det knappast är tillrådligt för de
flesta amatörer att ge sig in på byggande av
så pass kraftiga maskiner, särskilt om vel-
ström på 220 volt skall komma till anv: nd-

+
Quich—Firge’anda. Tack för Tdert för-
slag! Trots att vi känna till den av Eder
omnämnda trådlösa telegrafanläggningen ha
vi icke publicerat denszmma just pågrund
av denna anläggnings relativt stora räckvidd

etc.

Audio-telegrafen är däremot avsedd för
korta förbindelsesträckor och därför särskilt
lämplig för experimentändamål. De utsända
signalerna kunna ej heller uppfattas 2v obe-
höriga, åtminstone ej På större avstånd än
nåsot hundratol meter. z

Nåvot alhmänt tillstånd för TfA:-s läsare
att. experimeniera med trådlös telegrafi kan
ej crhöllas, utan indivilrell licens mäste ut-
tägas i varje särskilt fall. $

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:12:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-2/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free