JK, Go cesser innan elektroderna kunna påsmältas. Största renlighet är ett absolut villkor för ett fullgott neon- rör, varför föroreningar i form av feta beläggningar på glaset, saliv från glasblåsaren etc. måste av- lägsnas. Detta sker lämpligast ge- nom sköljningar i syre- och vatten- bad, varefter röret genomströmmas med filtrerad varmluft. Efter torkningen påsmältes elek- troderna — eller kanske rättare på- svetsas, emedan arbetet sker med en handbrännare mycket lik en svetsbrännare. Vid normala neon- rör utgöres elektroderna av s. k. kalla plåtelektroder. + Elektroden utföres i form av en cylinder av tunn plåt och dimensioneras med hänsyn till den belastning, elektro- den under normalt drift är avsedd att upptaga. Se fig. 5. I plåtcylin- derns ena ände anbringas en ge- nomföringstråd, på vilken glashyl- san som innesluter elektroden, fast- smältes. Genomföringstrådens ma- terial måste väljas så att glasets och trådens utvidgningskoefficient blir lika, då i annat fall glaset kan söndersprängas eller otäthet uppstå vid temperaturförändringar. På lämpligt ställe på neonröret eller elektroden påsmältes ett smalt glas- rör med 4—5 m/m diameter, vilket skall tjäna som pumprör vid eva- kueringen, och som vid anslutning till pumpbordet utgör förbindelse mellan röret, evakueringsapparaten och ädelgasbehållaren. Evakueringen sker med tillhjälp av en oljepump, eventuellt i kombi- nation med en kvicksilverdiffu- sionspump. Det vacuum som erhål- les har storleksordningen 0,00001 m/m Hg. Då normalt lufttryck som bekant är 760 m/m Hg kan man anse att röret är praktiskt ta- get lufttomt. Efter fullbordande av rörets evakuering insläppes ädel- 6 TEKNIK för ALLA gas till ett tryck av ca. 4—15 m/m Hg. | Under själva evakueringsperio- den påsläppes en relativt stark ström över röret, dels för att elek- troderna skola bliva rödglödgade och därvid avgiva eventuellt inne- stängda gaser, dels för att de luft- molekyler, vilka klibbats fast vid glasväggen, skola komma i rörelse på grund av den höga temperaturen och lättare följa med vid utsugnin- gen. Då man kontrollerat att rö- ret är tillräckligt evakuerat samt senare fyllt med ädelgas till rätt tryck, avsmältes detsamma från pumpbordet. Vid avsmältnings- stället erhålles en pumpspets av samma slag som vi känna till från glödlampor av tidigare datum. Rö- ret flyttas nu från pumpbordet till ett provbord, där detsamma får provbrinna under några timmar in- nan röret är klart för normal drift. Slutet bokstavsunderiag med Slits för röråtergång. 7 FET ST Sektion A-A. ul ( JiKkar. (06 Neonrörets ljusfärger. F Ör närvarande använder sig neontekniken av två grundga- ser för fyllning av rören, nämligen neon för rödlysande rör och argon samt kvicksilver för praktiskt taget alla andra färger. Argongasen, till- satt med en droppe kvicksilver i rö- ret, giver ett blått grundljus. Glaset till neonrören kan antin- gen vara klart genomskinligt eller opaliserat med färgat glas. Dess- utom användes även en mängd spe- ciella glassorter innehållande vissa luminescensämnen, vilka giva en hel del olika blå och gröna lysfär- ger. Argongas samt kvicksilver gi- va som tidigare nämnts ett för ögat synligt blått ljus, men även en stor del ljus av kortare våglängd, näm- ligen ultraviolett ljus, som vi icke kunna uppfatta med våra synsin- nen. Dessa kortvågiga ljusstrålar förlängas emellertid vid passeran- det genom glasväggen, vilken inne- håller dessa luminescensämnen, och man erhåller således ett ljus med längre vågor och följaktligen synligt. Färgen på ljuset är beroen- de på arten av luminescensämnet. På senaste tiden har man kunnat börja använda sig av neonrören ic- ke enbart för reklam utan även för belysning. Detta har blivit möjligt, emedan tekniken lyckats framstäl- la rent vitlysande rör, s. k. fluore- scensrör. Dessa skilja sig i kon- struktionshänseende från de van- liga rören, genom att insidan av glaset belagts med ett skikt av fluo- rescensämnen. Dessa rör giva ett betydligt större ljusutbyte och färgval än tidigare använda rör. Fluorescensrören utgöra emellertid ett kapitel för sig, till vilket vi kan- ske kunna återkomma en annan gång. Neonrörets installation och montage. U nderlagen för bokstäverna ut- föras av lackerad plåt, vilka konstrueras på så sätt, att de elek- triska ledningarna samt transfor- matorerna kunna placeras i desam- ma. Se fig. 6. Ibland bliva faktiskt underlagen av mera omfattande konstruktion än själva neonrören. Sådana exempel äro bl. a. de rote- rande skyltarna ”SJ Hela Folkets Järnväg” samt ”NK-klockan”, bå- da placerade i Stockholm. Transformatorerna för neonrö- rens drift kunna kopplas till dessa enligt tre huvudsätt. Antingen an- slutas samtliga neonrör i serie till en enda stor högspänningstransfor- mator för flera tusentals volt (sy- stemet numera omodernt), eller ock- så anslutas ett visst antal rör till en mindre transformator för max. 3000 volt, vilken är placerad i bok- stavsunderlagen. Slutligen finnes ett tredje system, vilket är en svensk konstruktion och patente- rad. Det sistnämnda systemet är även så anordnat, att transformato- rerna äro placerade i bokstäverna, men finessen med detsamma är att samtliga transformatorers primär- lindningar äro seriekopplade. Med denna koppling kan således genom ett strömjusteringsorgan transfor- matorers strömstyrka och därmed (Forts. å sid 31).