ningen under mätrummet. Härifrån kan man genom periskop iakttaga allt som försiggår i det ovanpå befintliga mätrummet (fig. 3) där försöksob- jektet befinner sig. Genom en mikro- fonanläggning står befälsstället i för- bindelse både med den elektriska cen- tralen och med mätrummet. kan mätas på flygmodeller eller t. o. m. flygmaskiner i naturlig storlek. Överdelen av vågen ligger i plan med golvytan och har formen av en vänd- skiva, på vilken olika ställningar kunna anbringas. Härigenom kan an- läggningen användas för anställande av vilka provningsförsök som helst. Fig. 4. Sugkammaren med sina sex fläktar, vardera med en diameter på 8,7 meter. Jämför mannen nederst. Emedan de atmosfäriska förhållan- dena i vindtunnelns omgivning på grund av dess stora dimensioner icke kunna undgå att utöva inflytande på luftströmmens beskaffenhet, företa- gas regelbundna barometer- och ter- mometeravläsningar liksom iakttagel- ser beträffande vindriktning och vind- styrka. Den viktigaste mätapparaten i vind- tunneln är en sexkomponents-våg, med = vilken luftströmmens inverkan I vanliga fall är försöksmodellen pla- cerad på en ställning, där den vilar på tre stödjepunkter. Den bakersta av dessa är förskjutbar i olika höjdlä- gen varigenom anfallsvinkeln på för- söksmodellernas bärplan kan ändras. För mätning av snett kommande luft- strömmar, kan hela ställningen till- sammans med vändskivan vridas kring vertikalaxeln. Fig. 2 ger en schema- tisk framställning av sexkomponent- vågens princip. INTE BARA JAKTFLYG En stark, enhetlig och självständigt ledd luftflotta är en livsbetingelse för vårt försvar. I en nyligen utkommen läsvärd över- sikt om ”Flygvapnens insatser under det andra världskriget” gör chefen för flyg- krigsskolan, överste Äge Lundström, en del reflexioner kring det svenska flyget i jämförelse med andra makters, och konstaterar, att flygvapnet i den upp- rustning som nu pågår måste ges minst full jämställdhet med de båda äldre för- svarsgrenarna armén och flottan. Allt tyder på att det är utgången av kampen mellan det tyska och engelska flygvapnet, som blir avgörande för Europas framtid, och de lärdomar, vårt land kan dra av de skickelsedigra hän- delserna ute i Europa, äro många och skiftande. ; En stark, enhetlig och självständigt ledd luftflotta är en livsbetingelse. Den- na luftflotta måste vara i stånd att icke blott framgångsrikt uppta striden med en fiendes luftstridskrafter, den skall även kunna stödja arméns och marinens operationer. Härför erfordras inte blott starka jaktförband utan framför allt bombför- band, i stånd att bekämpa framskjutna fientliga flygbaser samt att ingripa i striden under samverkan med lant- och sjöstridskrafter. Erfarenheterna ha vi- sat att detta inte är en hopplös uppgift, även om flygvapnet är numerärt under- lägset blott kvaliteten är god. Överste Lundström ger till en början en återblick på general Douhets idéer från 1935 om det totala luftkriget: of- fensiv och flygstridskrafterna och de- fensiv med lant- och sjöstridskrafterna. Genom den tyska pansringen och starka motoriseringen har emellertid offensiven åter kommit till heders, men i övrigt gäller Douhets teorier fortfarande och betydelsen av herraväldet i luften lär . det väl inte vara någon som bestrider i dessa dagar. ; Intet land har inom den ram som an- visats flygvapnet, i så hög grad tillgo- dogjort sig Douhets läror som Tyskland, vilket land skaffat sig en luftflotta som närmar sig det douhetska idealet. Den har emellertid fått en avsevärt mångsi- digare användning. Flygvapnet har haft ett utomordentligt inflytande på krig- föringen vid samtliga de operationer, som hittills ägt rum i det andra världs- kriget. Författaren ger en återblick på samt- liga de avsnitt av andra världskriget, där flygvapnet spelat en avgörande roll och kommer vad Finland beträffar till den slutsatsen att det finska flyget, trots 10- kanske 20-faldig överlägsenhet, gick obesegrat ur striden. Det finska flygvapnets insats visar, att även ett litet lands flygvapen kan uppta striden mot en stormakt, och fin- narna kanske skulle kunnat ha uppnått andra resultat därest man till sitt för- fogande hade haft ett starkare bomb- flyg. Ty -det hjälper inte med enbart jakt, hur stark den än är, då det gäller att stoppa en offensiv. Tyska uttalanden be- styrka, säger författaren, att om Norge endast förfogat över bombförband till ett antal, som väl hade låtit sig infogas i en rimlig försvarsorganisation, hade | den tyska ockupationen aldrig kommit i fråga. Överste Åge Lundström. TEKNIK för ALLA = 11