Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk rundhorisont - Världens största vindtunnel - Inte bara jaktflyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningen under mätrummet. Härifrån
kan man genom periskop iakttaga allt
som försiggår i det ovanpå befintliga
mätrummet (fig. 3) där försöksob-
jektet befinner sig. Genom en mikro-
fonanläggning står befälsstället i för-
bindelse både med den elektriska cen-
tralen och med mätrummet.
kan mätas på flygmodeller eller t. o.
m. flygmaskiner i naturlig storlek.
Överdelen av vågen ligger i plan med
golvytan och har formen av en vänd-
skiva, på vilken olika ställningar
kunna anbringas. Härigenom kan an-
läggningen användas för anställande
av vilka provningsförsök som helst.
Fig. 4. Sugkammaren med sina sex fläktar, vardera med en diameter på 8,7 meter.
Jämför mannen nederst.
Emedan de atmosfäriska förhållan-
dena i vindtunnelns omgivning på
grund av dess stora dimensioner icke
kunna undgå att utöva inflytande på
luftströmmens beskaffenhet, företa-
gas regelbundna barometer- och ter-
mometeravläsningar liksom iakttagel-
ser beträffande vindriktning och vind-
styrka.
Den viktigaste mätapparaten i vind-
tunneln är en sexkomponents-våg,
med = vilken luftströmmens inverkan
I vanliga fall är försöksmodellen pla-
cerad på en ställning, där den vilar på
tre stödjepunkter. Den bakersta av
dessa är förskjutbar i olika höjdlä-
gen varigenom anfallsvinkeln på för-
söksmodellernas bärplan kan ändras.
För mätning av snett kommande luft-
strömmar, kan hela ställningen till-
sammans med vändskivan vridas kring
vertikalaxeln. Fig. 2 ger en schema-
tisk framställning av sexkomponent-
vågens princip.
INTE BARA JAKTFLYG
En stark, enhetlig och självständigt ledd luftflotta
är en livsbetingelse för vårt försvar.
I en nyligen utkommen läsvärd över-
sikt om ”Flygvapnens insatser under det
andra världskriget” gör chefen för flyg-
krigsskolan, överste Äge Lundström, en
del reflexioner kring det svenska flyget
i jämförelse med andra makters, och
konstaterar, att flygvapnet i den upp-
rustning som nu pågår måste ges minst
full jämställdhet med de båda äldre för-
svarsgrenarna armén och flottan.
Allt tyder på att det är utgången av
kampen mellan det tyska och engelska
flygvapnet, som blir avgörande för
Europas framtid, och de lärdomar, vårt
land kan dra av de skickelsedigra hän-
delserna ute i Europa, äro många och
skiftande. ;
En stark, enhetlig och självständigt
ledd luftflotta är en livsbetingelse. Den-
na luftflotta måste vara i stånd att icke
blott framgångsrikt uppta striden med
en fiendes luftstridskrafter, den skall
även kunna stödja arméns och marinens
operationer.
Härför erfordras inte blott starka
jaktförband utan framför allt bombför-
band, i stånd att bekämpa framskjutna
fientliga flygbaser samt att ingripa i
striden under samverkan med lant- och
sjöstridskrafter. Erfarenheterna ha vi-
sat att detta inte är en hopplös uppgift,
även om flygvapnet är numerärt under-
lägset blott kvaliteten är god.
Överste Lundström ger till en början
en återblick på general Douhets idéer
från 1935 om det totala luftkriget: of-
fensiv och flygstridskrafterna och de-
fensiv med lant- och sjöstridskrafterna.
Genom den tyska pansringen och starka
motoriseringen har emellertid offensiven
åter kommit till heders, men i övrigt
gäller Douhets teorier fortfarande och
betydelsen av herraväldet i luften lär
. det väl inte vara någon som bestrider i
dessa dagar. ;
Intet land har inom den ram som an-
visats flygvapnet, i så hög grad tillgo-
dogjort sig Douhets läror som Tyskland,
vilket land skaffat sig en luftflotta som
närmar sig det douhetska idealet. Den
har emellertid fått en avsevärt mångsi-
digare användning. Flygvapnet har haft
ett utomordentligt inflytande på krig-
föringen vid samtliga de operationer,
som hittills ägt rum i det andra världs-
kriget.
Författaren ger en återblick på samt-
liga de avsnitt av andra världskriget,
där flygvapnet spelat en avgörande roll
och kommer vad Finland beträffar till
den slutsatsen att det finska flyget, trots
10- kanske 20-faldig överlägsenhet, gick
obesegrat ur striden.
Det finska flygvapnets insats visar,
att även ett litet lands flygvapen kan
uppta striden mot en stormakt, och fin-
narna kanske skulle kunnat ha uppnått
andra resultat därest man till sitt för-
fogande hade haft ett starkare bomb-
flyg.
Ty -det hjälper inte med enbart jakt,
hur stark den än är, då det gäller att
stoppa en offensiv. Tyska uttalanden be-
styrka, säger författaren, att om Norge
endast förfogat över bombförband till
ett antal, som väl hade låtit sig infogas
i en rimlig försvarsorganisation, hade
| den tyska ockupationen aldrig kommit i
fråga.
Överste Åge Lundström.
TEKNIK för ALLA = 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>