Kan rågummi odlas i Sverige? Inför den avspärrning, som det rådan- de kriget för oss in i, måste vi på alla sätt sträva att göra oss oberoende av importen. På så sätt kan kriget bli till pånyttfödelse, en sporre till att väcka de slumrande krafterna, ty nöden är uppfinningarnas moder. Inför det hot, som råvarubristen utgör, måste vi ska- pa, ja, rent av framtrolla ersättnings- materiel, ofta ur sådana råvaror och med sådana tillverkningsmetoder, som under -normala förhållanden anses vara orealiserbara, därför att framställnings- kostnaderna. ställa sig alltför höga — men även till en del därför att systemet är obekvämt. Lättjan tillåtes ofta dik- tera våra beslut så länge råvarutillgån- gen är god. Annorlunda blir det, när de lättillgängliga råvarorna tryta och vi bli hänvisade till oss själva och det vi kan producera. Den minnesgode läsaren kommer kan- ske ihåg att Henry Ford i slutet av tju- Den värdefulla Kok-Sagyz-plantan. 12 TEKNIK för ALLA Genom odling av gum- misavbildande »ogräs» efter ryskt mönster skulle vi kunna göra oss mindre beroende av rågummi-import gotalet försökte odla gummisavbildande växter, för att göra sig oberoende av gummitrusten. Det var den mexikan- ska ökenbusken ”guaula?”, varmed Ford utförde sina odlingsförsök. Dessa för- sök smittade även ryssarna, vilka länge strävat efter att göra sig oberoende av importvaror. Ryssland har tillgång på alla sorters råvaror utom på gummi. De ryska kommunisterna äro som bekant sto- ra patrioter. Sovjet importerade ”guau- lag” och planterade den på ett flertal ställen i Turkestan och Transkaukasien, men försöken misslyckades. Man gav dock inte upp utan sökte allt fortfaran- de efter lämpliga växter, varur gummi kunde utvinnas. Ett stort antal expe- ditioner utrustades för att samla och un- dersöka alla förekommande växtarter. Oräkneliga växter ha varit föremål för genomgående undersökningar och under- kastats noggranna analyser. År 1927 började Sovjet att bygga Turk-Sib-ba- nan, järnvägen som förenar Turkestan med Sibirien. Denna järnväg kom att gå fram genom Sovjetunionens allra öds- ligaste och okända utkanter och det var under arbetet med denna järnvägslinje, som man på allvar började intressera sig för de kirgisiska växterna. Den kände nobelpristagaren, professor Pavlov (nobelpristagare 1904): vistades sommaren 1929 i Kirgisien. Han utförde då en serie analyser av saven från den rikligt förekommande kendyr-busken, en vassartad, hög växt som förekommer i fullkomliga djungler efter Centralasiens ökenfloder, särskilt kring Amu-Darja och Svr-Daria. Kirgiserna och andra nomadfolk betrakta busken som en styg- gelse, därför att deras boskapshjordar äta av den ymniga grönskan, vilken är giftig och verkar dödande. Av kendyr- busken tillverka mongolerna rep, mat- tor och fisknät, vilka utmärka sig för utomordentlig styrka och elasticitet. Det var dessa egenskaper, som ådrog sig pro- fessor Pavlovs uppmärksamhet och de första analyserna visade även att bus- kens sav var gummibildande. Sovjet ut- färdade därför ett dekret, som förbjöd kirgiserna att utrota busken, vilken ställdes till den ryska gummiindustrins förfogande. Nya upptäckter gjorde emellertid att kendyrbusken inte kom att få den betydelse, som man först trodde. Är 1930 påträffades i Kirgisien eller Kazakstan, som det officiellt heter, en annan kautschukbildande växt, hondrilla — på latin Chondrilla, som är en anför- vant till Lactuca, det vill säga tillhör salladsläktet. Denna upptäckt skedde samtidigt som universitetet i den kirgi- siska huvudstaden Alma-Ata skulle invi- gas, och den celebrerades med ett tal, vari bland annat framhölls - Kazakstans stora betydelse som framtidslandet be- träffande den inhemska gummiodlingen. Vad Ford och Edison länge sökt efter, en lättodlad och rikt givande gummiväxt, hade man helt oväntat funnit i Kirgisi- ens ödemarker. Nya expeditioner utsändes till det föga kända landet och gav goda resultat. Re- dan år 1931 upptäckte man i gränstrak- terna till Mongoliet och Pamir ett slags ogräs, av kirgiserna kallat tau-sagyz (roten i bergen). Växten är en anför- vant till Scorzonera och således en släkting till den hos oss ganska allmänt förekommande svinroten. Vidare upp- täcktes en annan gummiförande växt, kok-sagyz, en taraxacumart och nära an- förvant till den hos oss rikligt förekom- mande maskrosen. När dessa upptäck- ter gjordes, underkastades växterna ke- miska analyser och då resultatet därav visade att de voro rikt gummisavbildan- de, lät Sovjet omedelbart igångsätta od- lingsförsök. Arterna inplanterades över stora områden i Centralasien, på Krim, i Ukraina, i Centralryssland samt i gränstrakterna till Polen och Baltsta- terna. Parallellt med odlingsförsöken, som ledas av T. Lyssenko, vilken är le- . ee I laboratoriet fastställes Kok-Sagyzröt- ternas kautschuk- och hartshalt.