Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk rundhorisont - Kan rågummi odlas i Sverige?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kan rågummi
odlas i Sverige?
Inför den avspärrning, som det rådan-
de kriget för oss in i, måste vi på alla
sätt sträva att göra oss oberoende av
importen. På så sätt kan kriget bli till
pånyttfödelse, en sporre till att väcka
de slumrande krafterna, ty nöden är
uppfinningarnas moder. Inför det hot,
som råvarubristen utgör, måste vi ska-
pa, ja, rent av framtrolla ersättnings-
materiel, ofta ur sådana råvaror och
med sådana tillverkningsmetoder, som
under -normala förhållanden anses vara
orealiserbara, därför att framställnings-
kostnaderna. ställa sig alltför höga —
men även till en del därför att systemet
är obekvämt. Lättjan tillåtes ofta dik-
tera våra beslut så länge råvarutillgån-
gen är god. Annorlunda blir det, när de
lättillgängliga råvarorna tryta och vi
bli hänvisade till oss själva och det vi
kan producera.
Den minnesgode läsaren kommer kan-
ske ihåg att Henry Ford i slutet av tju-
Den värdefulla Kok-Sagyz-plantan.
12 TEKNIK för ALLA
Genom odling av gum-
misavbildande »ogräs»
efter ryskt mönster
skulle vi kunna göra
oss mindre beroende
av rågummi-import
gotalet försökte odla gummisavbildande
växter, för att göra sig oberoende av
gummitrusten. Det var den mexikan-
ska ökenbusken ”guaula?”, varmed Ford
utförde sina odlingsförsök. Dessa för-
sök smittade även ryssarna, vilka länge
strävat efter att göra sig oberoende av
importvaror. Ryssland har tillgång på
alla sorters råvaror utom på gummi. De
ryska kommunisterna äro som bekant sto-
ra patrioter. Sovjet importerade ”guau-
lag” och planterade den på ett flertal
ställen i Turkestan och Transkaukasien,
men försöken misslyckades. Man gav
dock inte upp utan sökte allt fortfaran-
de efter lämpliga växter, varur gummi
kunde utvinnas. Ett stort antal expe-
ditioner utrustades för att samla och un-
dersöka alla förekommande växtarter.
Oräkneliga växter ha varit föremål för
genomgående undersökningar och under-
kastats noggranna analyser. År 1927
började Sovjet att bygga Turk-Sib-ba-
nan, järnvägen som förenar Turkestan
med Sibirien. Denna järnväg kom att
gå fram genom Sovjetunionens allra öds-
ligaste och okända utkanter och det var
under arbetet med denna järnvägslinje,
som man på allvar började intressera
sig för de kirgisiska växterna.
Den kände nobelpristagaren, professor
Pavlov (nobelpristagare 1904): vistades
sommaren 1929 i Kirgisien. Han utförde
då en serie analyser av saven från den
rikligt förekommande kendyr-busken, en
vassartad, hög växt som förekommer i
fullkomliga djungler efter Centralasiens
ökenfloder, särskilt kring Amu-Darja
och Svr-Daria. Kirgiserna och andra
nomadfolk betrakta busken som en styg-
gelse, därför att deras boskapshjordar
äta av den ymniga grönskan, vilken är
giftig och verkar dödande. Av kendyr-
busken tillverka mongolerna rep, mat-
tor och fisknät, vilka utmärka sig för
utomordentlig styrka och elasticitet. Det
var dessa egenskaper, som ådrog sig pro-
fessor Pavlovs uppmärksamhet och de
första analyserna visade även att bus-
kens sav var gummibildande. Sovjet ut-
färdade därför ett dekret, som förbjöd
kirgiserna att utrota busken, vilken
ställdes till den ryska gummiindustrins
förfogande. Nya upptäckter gjorde
emellertid att kendyrbusken inte kom att
få den betydelse, som man först trodde.
Är 1930 påträffades i Kirgisien eller
Kazakstan, som det officiellt heter, en
annan kautschukbildande växt, hondrilla
— på latin Chondrilla, som är en anför-
vant till Lactuca, det vill säga tillhör
salladsläktet. Denna upptäckt skedde
samtidigt som universitetet i den kirgi-
siska huvudstaden Alma-Ata skulle invi-
gas, och den celebrerades med ett tal,
vari bland annat framhölls - Kazakstans
stora betydelse som framtidslandet be-
träffande den inhemska gummiodlingen.
Vad Ford och Edison länge sökt efter,
en lättodlad och rikt givande gummiväxt,
hade man helt oväntat funnit i Kirgisi-
ens ödemarker.
Nya expeditioner utsändes till det föga
kända landet och gav goda resultat. Re-
dan år 1931 upptäckte man i gränstrak-
terna till Mongoliet och Pamir ett slags
ogräs, av kirgiserna kallat tau-sagyz
(roten i bergen). Växten är en anför-
vant till Scorzonera och således en
släkting till den hos oss ganska allmänt
förekommande svinroten. Vidare upp-
täcktes en annan gummiförande växt,
kok-sagyz, en taraxacumart och nära an-
förvant till den hos oss rikligt förekom-
mande maskrosen. När dessa upptäck-
ter gjordes, underkastades växterna ke-
miska analyser och då resultatet därav
visade att de voro rikt gummisavbildan-
de, lät Sovjet omedelbart igångsätta od-
lingsförsök. Arterna inplanterades över
stora områden i Centralasien, på Krim,
i Ukraina, i Centralryssland samt i
gränstrakterna till Polen och Baltsta-
terna. Parallellt med odlingsförsöken,
som ledas av T. Lyssenko, vilken är le-
. ee
I laboratoriet fastställes Kok-Sagyzröt-
ternas kautschuk- och hartshalt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
