typerna gäller givetvis, att laddningsspänningen blir beroende, av Jladdningsströmmens storlek vid ett visst laddningstillstånd hos batteriet. Spänningskurvan vid urladdning blir likaledes beroende på urladdningsströmmens storlek. Ju större urladdningsström, desto lägre spänning på batteriet. Av de båda kurvbladen, varav fig. 9 gäller för blybatteriet och fig. 10 för NiFe-batteriet, framgå de olika spänningskurvorna vid laddning och urladdning. Ett tecken på, att blybatteriet börjar bli fulladdat är, att gasning inträder, vilket sker vid c:a 2,4 volt. Vid fortsatt laddning stiger spänningen ända till c:a 2,7 volt, då batteriet är alldeles fulladdat. Ytterligare laddning endast skadar batteriet, då den häftiga gasutvecklingen kan verka nedbrytande på elektrodernas aktiva massa. För att erhålla lång livslängd på ett blybatteri, är det därför av ganska stor VS att ej överladda batteriet för ofta. NiFe-batteriet utmärker sig däremot för stor okänslighet för överladdningar. I stället kan en viss överladdning här vara Sonet nyttig. Batteriet är fulladdat, då spänningen uppgår till c:a 1,8 volt. De”gaser, som bildas under laddningen, utgöras av syrgas och vätgas. Vid lämp- liga proportioner mellan dessa båda gasér erhålles s. okt knallgas, vilken är ytterst explosiv. Beträffande urladdningen gälla motsvarande jämförelse mellan de båda ackumula- tortyperna, då NiFe-batteriet tål avsevärt kraftigare urladdning än blybatteriet. Uppmätning av batteriets laddningstillstånd kan icke ske endast genom mätning av batterispänningen medelst en voltmeter, då denna därvid endast anger batteriets vilo- spänning, som för blybatterierna är c:a 2 volt och för NiFe-batterierna är c:a 1,4 volt. Skall laddningstillståndet tuppmätas medelst voltmeter, måste detta ske under samtidig belastning av batteriet. För detta ändamål finnas särskilda s. k. batteripro- vare (fig. 11), avsedda för en viss batterityp, och försedda med motstånd och voltme- ter. Provaren tryckes kraftigt ned ;öyer batteriets poler, varefter voltmeterns utslag avläses och jämföres med en kurva,-som därvid anger laddningstillståndet. För blybatterierna är det emellertid ännu bättre att medelst areometer avläsa elek- trolytens specifika vikt, då man kan erhålla en exakt bestämning av laddningstillstån- det. ; Hos elektriska truckar och lastbilar kan även förekomma en särskild mätare, s. k. amperetimmemätare, som direkt anger: den i batteriet kvarvarande kapaciteten i amperetimmar. Förutsättningen emellertid för att dessa mätare skola visa rätt är; dels att de äro rätt inställda för ifrågavarande Patterk dels att all ström till eller från batteriet alltid passerar mätaren. Skötsel. För erhållande av lägsta möjliga livslängd hos ackumulatorer, måste de skötas väl. Särskilt bör iakttagas, att tillräcklig mängd elektrolyt finnes i cellerna... Vatt- net i elektrolyten kan under vissa omständigheter avdunsta ganska snabbt, vilket är ett känt förhållande hos bilarnas startbatterier under sommarmånaderna. Den ome- delbara följden härav blir givetvis att batteriets kapacitet sjunker, då icke hela elektrodytan kommer att deltaga i de kemiska reaktionerna. Vatten måste därför till- sättas då och då, och av vikt är därvid, att endast kemiskt rent vatten, alltså destil- lerat vatten, kommer till användning., I annat fall medfölja nämligen lätt andra kemiska ämnen, som på kort tid kunna fördärva batteriet. Blybatterierna tåla icke att stå längre tid fullständigt urladdade. Då en blyacku- mulator, som icke är i bruk, kan urladda sig själv på en tid av 3 till 4 månader, måste även en obegagnad ackumulator uppladdas då och då. NiFe-ackumulatorerna ha dock en ytterst obetydlig dylik självurladdning, varför de kunna stå mycket långa tider utan tillsyn. ; | Om ett blybatteri börjar att förefalla dåligt, d. v. s. kapaciteten verkar betydligt mindre än förut, bör batteriet lämnas in till undersökning hos någon fackman. Det kan hända, att den aktiva massan i elektroderna har börjat ramla ned på batteriets botten, där den till slut kan förorsaka partiella kortslutningar, varigenom batteriets självurladdning ökas avsevärt. Om batteriet därvid icke är särskilt dåligt kan då i allmänhet den trasiga elektroden ersättas med en ny, varefter batteriet efter renspol- ning ånyo kan göra tjänst en tid. MaE i volt. 3.0 23 2,6 2,4 2 ÖN 2 8 33.5 FUERCET Tid i timmar Blyackvumvula tor Fig 9 Fadde i volt 2,0 Tid i limmar NiFe = ackumvla tor Fig I Hag: 116 TEKNIK för ALLA 1i