KELLE TNENE HUR MAN BYGGER EN MODELLJÄRNVÄG Vy. D en i nummer 19 beskrivna godsvag- nen är kanske inte så rolig att köra om- kring för hand på modelljärnvägen, och därför bygga vi alltså ett lok. Men ef- tersom vi äro nybörjare måste allt gö- ras så enkelt som möjligt. Det finns ju en del svårigheter förbundna med ett lokbygge. Beskrivningen gäller ”halv- nollan”. Finnes möjlighet att skaffa lämpligt chassi till loket i ”nollan”, kan man bygga efter ritningarna i denna artikel, men måtten minskas med 10 proc. och fördubblas. Eller också för- storas ritningarna upp fotografiskt, vil- ket ju är kolossalt mycket lättare. VÄRT FÖRSTA LOK ÄR ETT OMBYGGT MÄRKLIN-LOK 16 TEKNIK för ALLA Läsaren skall inte bli orolig, när han får höra att vi behöva ett lok som ut- gångspunkt! Men det rör sig om ett leksakslok till hyggligt pris. Om nu vederbörande inte redan äger maskinen i fråga. Hur många har nämligen inte som ett slags surrogat — ett mycket bra surrogat för den delen — kört om- kring med Märklins ”00”-anläggningar i brist på riktigt skalmaterial? Det är ett dylikt Märklin-lok som utgör ut- gångspunkten vid den ombyggnad som här skall äga rum. Det är nämligen oerhört mycket lättare för en nybörjare att bygga om, konvertera kallar vi det, än att skapa ett lok från början till slut. Dit komma vi längre fram i arti- kelserien. Förgäves får Ni leta efter den tyd vi skapat. Varken på S. J. eller privatba- norna lär den existera — utom ifråga om hjulställningen — och liknar den nå- gon svensk maskin, så är det bara slum- pen som spelat in. När vi konstruerat det här loket ha vi nämligen fått ta hänsyn till Märklin-maskineriets dimen- sioner och utseende, som bl. a. tvingat . oss att lägga en luftreservoar framför förarhytten för att täcka den uppskju- tande fältmagneten. Men det färdiga lokets utseende störs inte nämnvärt av den påtvungna konstruktionsdetaljen. Ett så här fritt konstruerat lok utan fö- rebild i verkligheten kallar vi ”frilan- ” ((av engelska free lancer”). Slidstyrningen fram, fullt tryck på ångan, pådraget i botten! Vi börjar! M ärklinloket har två par drivhjul. Det ombyggda loket har hjulställningen 2—B—0, vilket innebär att siffran två anger antalet löpaxlar och bokstaven B antalet drivaxlar. Löphjulen äro an- ordnade i boggie. Tendern har tre hjul- par, fasta i tenderunderredet. Maskinen är lämplig för vår bana eftersom den har kort hjulbas, tar snäva kurvor och kan användas både till persontåg, lättare godståg och för rangering på bangår- den. Märklinlokets motor är kraftig nog, och trots att den konstruerades för hög- re spänning än den som används i ”halv- nollan” är den idealisk att köra på 6 volt genom att man kopplar om motorn från serie till shunt. Vi skola senare visa, hur det går till. En vanlig Märk- lins likriktare U 498 i tendern möjliggör fram- och backkörning från ett centralt ställverk precis som med permanent- magnetmotorerna. Vilket som helst av de mindre Märk- lin-loken duger för denna konvertering. I detta fall användes modellen R 700, vilken är fyrkopplad och har hål för koppelstänger på det bakre hjulparet.