Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur man bygger en modelljärnväg. V., av Kelle Key
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERRE
2
Här ser modellrallaren färdiga spår med en växel inlagd.
Underlaget — banvallen — är smärgelduk.
och lödes fast vid pistongen, som nu
löper fram och tillbaka utan friktion.
Så konstrueras vevstakarna. Se rit-
ningen, där Ni ta alla mått. Vevsta-
karna passas in dels på pistongskruven,
dels på främre drivhjulet. Är det två-
räls och hjulen äro isolerade vid navet,
måste en fiberbussning placeras mellan
drivhjulet och vevstaken. Metallbrickor
användas på icke isolerade hjul. Kop-
pelstängerna klippas liksom vevstakarna
ut i mässing eller nysilver!" Är det mäs-
sing, målas de med aluminiumfärg var-
på en svart linje drages upp längs mit-
ten på samtliga stänger. Detta ser myc-
ket verklighetstroget ut.
Låt oss nu pröva lokchassiet för att
se om det fungerar. Men först göra vi
löpboggien. Är det två-räls, isoleras
hjulen på samma sida som drivhjulen.
Boggieramen göres av plåt enligt rit-
ningen och skissen. Bygeln med vilken
boggien fästes vid ramen är ett stycke
"fosforbrons som fjädrar och håller bog-
gien på spåret. För bygeln borras hål
i ramförlängnin-
gen. Hålet gän-
gas och en skruv
håller boggie och
ram ihop.
Vv i kunna pröva
loket på dess ur-
sprungliga 18—20
volt, men vi skola
i = fortsättningen
använda 6 volt —
standard i HO —
och därför passar
ett ficklamsbatteri
bra för provturen,
om vi först koppla
om motorn. Den-
Då tuledningi Kar
markerad med X
på teckningen av
motorn. Lednin-
gen från fältmag-
neten jordas till
ramverket och den
andra — från pol-
skruven — förbin-
des i tvåräls’ till
den från loket iso-
lerade tendern
samt i tre-räls till
lokets och tenderns
strömavtagare d.
v. os. en släpsko
som glider längs
tredje strömföran-
de skenan, om-
nämnd i en tidiga-
re artikel. De
andra två lednin-
garna löpa till lik-
riktaren i tendern.
Här sker ingen
förändring av
kopplingen. Den
tredje polen i lo-
kets montageskiva
för likriktaren,
som senare place-
ras i tendern, an-
slutes i två-räls
till den isolerade
tendern, i tre-räls
till strömavtagar-
na.
Lokets överdel
bygges härnäst.
Själva pannan är
En svensk modellbyggare justerar släpskorna på tendern till
gjord av ett stycke mässingsrör: God-
sets grovlek överlåta vi åt bygga-
ren själv att bedöma, men tag-inte mer
än 2.5 mm tjockt rör. Pannan är gjord
för ett rör med 20 mm ytterdiameter,
men man kan variera 1: mm nedåt, om
inte lämpligt rör finnes att få. T. o. m.
en gardinstång kan användas, men mås-
te vara helt av mässing och ej :av-all-
mänt förekommande mässingsöverdraget
järnrör. Sotskåpsluckan framtill på lo-
ket göres av en bit mässingsstav, svar-
vad enligt ritningarna. Nitar kunna
imiteras genom att man slår små för-
djupningar. Gångjärnen äre små mäs-
singsplåtstycken samt en bit tråd av
samma metall, fastlödda på sotskåpsluc-
kan. Observera att nitarna härovan
först bli verklighetstrogna sedan loket
målats. Hjulet i centrum av luckan är
en rund liten metallbit med en d:o tråd,
se för övrigt detaljritningen.
Pannans underdel sågas uwur- för
att släppa in maskineriet, och ett
hål tas också ur överst längst bak
vid förarhytten för den uppstickan-
de delen av -fältmagneten. <Förar-
hytten tillverkas av mässings- eller ny-
a (Forts. å sid. 22.)
"sitt egenhändigt konstruerade modellok i ”nollan”.
TEKNIK: för :ADLA "19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
