- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 21. 23 maj 1941 /
21

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SR erövrar rymden, av Hans Dominik - Annonser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EE TEESE

givit i sitt första protokoll stämde inte
alls överens med de värden som man nu
fått genom noggranna vägningar, vilket
föranledde Ruggero att tycka att hans
medarbetare hade dålig uppskattnings-
förmåga. Vidare gav undersökningen
vid handen, att det rörde sig om det
välbekanta elementet bly, fast detta var
ett starkt radioaktivt sådant och statt i
ovanligt livligt sönderfallande. Det ut-
slungade protoner, neutroner och elekt-
roner med en hittills aldrig förr iaktta-
gen hastighet.

— Det förundrar mig inte, att er rock
inte stod ut med det där bombardeman-
get, sade Ruggero, under det att han
skrev ner mätresultatet.

— Protoner, som fara ut i rymden
med mer än hälften av ljusets hastighet,
måste verka förstörande på sin omgiv-
ning. Även viktskillnaden tror jag mig
kunna . förklara. De utslungade pro-
tonerna ha naturligtvis en rekylartad
inverkan. Vi ha här att göra med ett
slags atomraket — därom är jag täm-
ligen säker — men nu återstår att be-
svara frågan: Varifrån kommer biten?

— Kanske den kommer: från världs-
rymden, sade Tomaseo. Det var sam-
ma förmodan, som han gjort dagen för-
ut, när han talade med Villari.

— Skulle det inte möjligen kunna
vara ett sprängstycke från någon
stjärnkatastrof, och att biten, ett vitt-
nesbörd om en fjärran världs under-
gång, efter tusentals eller tiotusentals
års förlopp kommit till vår jord?

Ruggero skakade
Omöjligt, käre vän! Därtill är formen
allt för regelbunden. Den är tydligen
bearbetad av människohand, ty en me-
teorit skulle se ut på annat vis. Det här
stycket ser ut som om det med våld hade
ryckts ur en större plåt.

Ruggeros yttrande föranledde Villa-
ri att komma fram med sin teori. Han
ansåg. att biten slungats ut från någon
roterande del på en flygmaskin, vilket
likväl Tomaseo och Ruggero livligt pro-
testerade mot.

på huvudet. —

— Det fanns ingen flygmaskin att se
någonstans, Carlo, avbröt honom Toma-
seo. ’Och hade det varit en flygmaskin,
måste vi ha sett den, så klar som him-
len var och hört den också förresten.

— Ja, det får vara hur som helst,
blandade sig Ruggero i samtalet. Men
aldrig har man hört, att en flygmaskins-
del tillverkats av ett sådant radioaktivt
ämne, som vi har liggande framför oss.
Edra hypoteser hålla inte streck, herr
Villari.

— Var tusan kommer den där biten
ifrån då? mumlade Tomaseo för sig
själv.

Professor Ruggero fortsatte: — Den
är ett verk av människohand, följaktli-
gen måste den komma från en männi-
skas verkstad. Det är väl obestridligt?
tillfogade han frågande. Villari och To-
maseo nickade bifallande.

— Då återstår att förklara, hur bi-
ten kunnat komma så högt upp i luften,
fortsatte Ruggero sin slutledning. —
Jag har fått en idé, mina herrar!

Den kan ha slungats upp i luften ge-
nom någon explosion. Ja, det är faktiskt
den enda möjligheten. Vi måste höra
efter var i Roms omgivningar det har
inträffat någon explosion. När vi fått
reda på det, veta vi också var det här
stycket kommer ifrån.

Professor Ruggero hade dragit sina
slutsatser med sträng logik och hade
därför kommit sanningen ganska nära.
Det enda felet var, att han trodde att
explosionen ägt rum i närheten av Rom.
Men han kunde ju inte se på biten, som
låg där så oansenlig på bordet, att den
hade en resa om gott och väl 150 mil
bakom sig, när den ramlade ner i en
sopptallrik i Albanobergen. Det skulle
emellertid dröja flera veckor, innan pro-
fessor’ Ruggero kom sanningen på spå-
ret.

D; Thiessen kunde visserligen lita på
sina assistenters tystlåtenhet, men dess-
utom hade ju chefsingenjör Grabbe
också sett explosionen och ansett det
som sin plikt att underrätta professor
Liidinghausen därom. Därav kom det
sig, att Thiessen redan morgonen där-
på ombads komma till professorn för
att avhandla saken.

— Där har vi läckan, menade han
med sidoblick på Hegemiller och lade
på telefonluren. — Grabbe har natur-
ligtvis inte kunnat behålla edert hjälte-
dåd för sig själv. Nu får jag väl en
bättre moralpredikan till livs av Li-
dinghausen.

Han tog av sig sin vita arbetsrock
och gjorde sig i ordning att gå, när He-
gemuäller sade: Jag skulle gärna vilja
följa med, doktor Thiessen.

Thiessen skakade på huvudet — Det
är inte ni utan jag, som har blivit kal-
lad. Var ni tacksam för att ni inte be-
höver gå med.

— Jag är dock inblandad i saken och
vill också vara med, framhärdade dr
Hegemiäller. — Och för övrigt anser jag
inte att saken är så farlig. Jag tror,
att professor Lidinghausen kommer att
hålla god min i elakt spel, när han får
se våra resultat. Protokollen måste vi
naturligtvis ta med oss och likaså me-
tallprovet.

— Ni har kanske rätt, menade dr
Thiessen efter litet eftertanke. — Det

är kanske bäst att vi klara upp saken
tillsammans. Kom då med i Guds namn.

När Thiessen och Hegemäller tillsam-
mans kommo in i hans arbetsrum såg
professor Liädinghausen litet förvånad
upp.

— Jag har bara bett er komma herr
Thiessen, började han. — Anser ni att
herr Hegemillers närvaro är nödig vid
vårt samtal?

— Det är jag som förorsakat olycks-
fallet, som ni vill ha uppklarat, herr
professor, och jag är beredd att ta an-
svaret därför.

Liidinghausen visste inte riktigt om
han skulle bli arg eller: om han skulle
skratta. I grund och botten tyckte han
bra om den glade, tjänstvillige Hege-
miller, men han kunde naturligtvis inte
låta det gå oanmärkt att denne i sin
iver satte hela forskningsinstitutet i
fara. Därför tog professorn på sig sin
ämbetsmin när han började tala.

— Ni påstår, att ni är orsak till olyc-
kan, doktor Hegemiller. : Vore möjilgen
inte ordet "skyldig? riktigare? Den be-
klagliga tilldragelsen beror väl ändå på,
att ni brutit mot föreskrifterna. Är ni
inte - också av den meningen, doktor
Thiessen?

’— Jag kan inte förneka det, svarade
Thiessen. : Herr Hegemäller har inte
följt föreskrifterna . :. ;

loftsmöllans

handslagna fasadtegel

är sedan århundraden känt
för sin höga kvalité och

vackra mörkröda färg.

Wallbergs Fabriks Aktiebolag

Halmstad
Tel. växel 3700.

TEKNIK för ALLA 21

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:13:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-21/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free