- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 21. 23 maj 1941 /
21

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SR erövrar rymden, av Hans Dominik - Annonser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EE TEESE givit i sitt första protokoll stämde inte alls överens med de värden som man nu fått genom noggranna vägningar, vilket föranledde Ruggero att tycka att hans medarbetare hade dålig uppskattnings- förmåga. Vidare gav undersökningen vid handen, att det rörde sig om det välbekanta elementet bly, fast detta var ett starkt radioaktivt sådant och statt i ovanligt livligt sönderfallande. Det ut- slungade protoner, neutroner och elekt- roner med en hittills aldrig förr iaktta- gen hastighet. — Det förundrar mig inte, att er rock inte stod ut med det där bombardeman- get, sade Ruggero, under det att han skrev ner mätresultatet. — Protoner, som fara ut i rymden med mer än hälften av ljusets hastighet, måste verka förstörande på sin omgiv- ning. Även viktskillnaden tror jag mig kunna . förklara. De utslungade pro- tonerna ha naturligtvis en rekylartad inverkan. Vi ha här att göra med ett slags atomraket — därom är jag täm- ligen säker — men nu återstår att be- svara frågan: Varifrån kommer biten? — Kanske den kommer: från världs- rymden, sade Tomaseo. Det var sam- ma förmodan, som han gjort dagen för- ut, när han talade med Villari. — Skulle det inte möjligen kunna vara ett sprängstycke från någon stjärnkatastrof, och att biten, ett vitt- nesbörd om en fjärran världs under- gång, efter tusentals eller tiotusentals års förlopp kommit till vår jord? Ruggero skakade Omöjligt, käre vän! Därtill är formen allt för regelbunden. Den är tydligen bearbetad av människohand, ty en me- teorit skulle se ut på annat vis. Det här stycket ser ut som om det med våld hade ryckts ur en större plåt. Ruggeros yttrande föranledde Villa- ri att komma fram med sin teori. Han ansåg. att biten slungats ut från någon roterande del på en flygmaskin, vilket likväl Tomaseo och Ruggero livligt pro- testerade mot. på huvudet. — — Det fanns ingen flygmaskin att se någonstans, Carlo, avbröt honom Toma- seo. 'Och hade det varit en flygmaskin, måste vi ha sett den, så klar som him- len var och hört den också förresten. — Ja, det får vara hur som helst, blandade sig Ruggero i samtalet. Men aldrig har man hört, att en flygmaskins- del tillverkats av ett sådant radioaktivt ämne, som vi har liggande framför oss. Edra hypoteser hålla inte streck, herr Villari. — Var tusan kommer den där biten ifrån då? mumlade Tomaseo för sig själv. Professor Ruggero fortsatte: — Den är ett verk av människohand, följaktli- gen måste den komma från en männi- skas verkstad. Det är väl obestridligt? tillfogade han frågande. Villari och To- maseo nickade bifallande. — Då återstår att förklara, hur bi- ten kunnat komma så högt upp i luften, fortsatte Ruggero sin slutledning. — Jag har fått en idé, mina herrar! Den kan ha slungats upp i luften ge- nom någon explosion. Ja, det är faktiskt den enda möjligheten. Vi måste höra efter var i Roms omgivningar det har inträffat någon explosion. När vi fått reda på det, veta vi också var det här stycket kommer ifrån. Professor Ruggero hade dragit sina slutsatser med sträng logik och hade därför kommit sanningen ganska nära. Det enda felet var, att han trodde att explosionen ägt rum i närheten av Rom. Men han kunde ju inte se på biten, som låg där så oansenlig på bordet, att den hade en resa om gott och väl 150 mil bakom sig, när den ramlade ner i en sopptallrik i Albanobergen. Det skulle emellertid dröja flera veckor, innan pro- fessor' Ruggero kom sanningen på spå- ret. D; Thiessen kunde visserligen lita på sina assistenters tystlåtenhet, men dess- utom hade ju chefsingenjör Grabbe också sett explosionen och ansett det som sin plikt att underrätta professor Liidinghausen därom. Därav kom det sig, att Thiessen redan morgonen där- på ombads komma till professorn för att avhandla saken. — Där har vi läckan, menade han med sidoblick på Hegemiller och lade på telefonluren. — Grabbe har natur- ligtvis inte kunnat behålla edert hjälte- dåd för sig själv. Nu får jag väl en bättre moralpredikan till livs av Li- dinghausen. Han tog av sig sin vita arbetsrock och gjorde sig i ordning att gå, när He- gemuäller sade: Jag skulle gärna vilja följa med, doktor Thiessen. Thiessen skakade på huvudet — Det är inte ni utan jag, som har blivit kal- lad. Var ni tacksam för att ni inte be- höver gå med. — Jag är dock inblandad i saken och vill också vara med, framhärdade dr Hegemiäller. — Och för övrigt anser jag inte att saken är så farlig. Jag tror, att professor Lidinghausen kommer att hålla god min i elakt spel, när han får se våra resultat. Protokollen måste vi naturligtvis ta med oss och likaså me- tallprovet. — Ni har kanske rätt, menade dr Thiessen efter litet eftertanke. — Det är kanske bäst att vi klara upp saken tillsammans. Kom då med i Guds namn. När Thiessen och Hegemäller tillsam- mans kommo in i hans arbetsrum såg professor Liädinghausen litet förvånad upp. — Jag har bara bett er komma herr Thiessen, började han. — Anser ni att herr Hegemillers närvaro är nödig vid vårt samtal? — Det är jag som förorsakat olycks- fallet, som ni vill ha uppklarat, herr professor, och jag är beredd att ta an- svaret därför. Liidinghausen visste inte riktigt om han skulle bli arg eller: om han skulle skratta. I grund och botten tyckte han bra om den glade, tjänstvillige Hege- miller, men han kunde naturligtvis inte låta det gå oanmärkt att denne i sin iver satte hela forskningsinstitutet i fara. Därför tog professorn på sig sin ämbetsmin när han började tala. — Ni påstår, att ni är orsak till olyc- kan, doktor Hegemiller. : Vore möjilgen inte ordet "skyldig? riktigare? Den be- klagliga tilldragelsen beror väl ändå på, att ni brutit mot föreskrifterna. Är ni inte - också av den meningen, doktor Thiessen? '— Jag kan inte förneka det, svarade Thiessen. : Herr Hegemäller har inte följt föreskrifterna . :. ; loftsmöllans handslagna fasadtegel är sedan århundraden känt för sin höga kvalité och vackra mörkröda färg. Wallbergs Fabriks Aktiebolag Halmstad Tel. växel 3700. TEKNIK för ALLA 21

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:49:06 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-21/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free