Yrkesutbildningen är f. n. en mycket aktuell fråga, särskilt då det gäller industriens behov. Effektivare möjligheter till förvärvande av ökade yrkeskunskaper äro där nödvändiga. Man kan också väl förstå, att så är förhållandet. Indu- striens arbetskraft i alla grader jämte naturtillgångar och kapital äro fundamenten för landets produktion. Av arbets- kraftens kunnighet är vår industris tekniska standard och därmed dess konkurrenskraft i högsta grad beroende. Där- för äro hithörande problem förtjänta av allra största upp- märksamhet. Ätskilligt har under de senaste 25 åren gjorts för yrkes- undervisningens förbättring av både stat, kommuner och landsting, senast genom riksdagens beslut om inrättande av centrala verkstadsskolor. Emellertid ha de allmännas åtgöranden ej varit tillräckliga. Industrien har på många sätt själv måst sörja för en bättre utbildning av sin arbetskraft. Vi skola här redogöra för ett dylikt initiativ, som på grund av sin originalitet och den framgång, detsamma rönt, erbjuder särskilt intresse. Vi syfta på den av Brukskoncernen under förlidet år an- ordnade Fagersta stålkurs, som var en korrespondensundervis- ning i 10 brev med en allmänt vitsordad effektiv uppläggning. Fördenskull förefaller det motiverat med en kort redogörelse för brevens innehåll. Brev 1 handlar om järnet och folkhushållet samt ger hu- vuddragen av järnets historia och av dess roll i Sveriges nä- . ringsliv i gångna tider. Vidare redogöres för järnet i mo- dernt svenskt folkhushåll, för järnet och stålet på världs- marknaden samt för järnets konkurrenter. Brev 2 är betitlat gruvan, kolmilan och tackjärnet. Däri behandlas råvarorna vid järntillverkning, masugnsprocessen, tackjärnet och järnsvampen. Ett extrablad till detta brev handlar om förebyggande av olycksfall och ohälsa i arbetet. Brev 3 har till ämne smidbart järn och stål samt ger kun- skap om olika metoder för tillverkning av smidbart järn, så- väl äldre som moderna. En annan rubrik heter stålets form- givning: genom smide, varmvalsning, kallvalsning och kall- dragning. I ett extrablad göras en del aktuella påpekanden. Brev 4 handlar om stålets inre byggnad, ett rätt komplice- rat kunskapsstoff. De olika kapitlen redogöra för stålets le- geringar, dess metallografi och värmebehandling samt stål- provning. Diagram och mikrofotografier bidraga till förstå- elsen av stålets inre byggnad. Brev 5 har till titel: Stålet vår tjänare. Som härav fram- går tar brevet sikte på stålets användning, uppdelad på kon- struktionsstål, verktygsstål och rostfritt stål. Ett antal ta- beller underlättar översikten häröver. Ett extrablad ger glimtar ur 1930-talets stålhistoria. Brev 6 meddelar synpunkter på valet av olika stålsorter, med vilken fråga värmebehandlingens praktiska utförande är nära förknippad. Brevet anför de egenskaper, som krävas hos verktyg, och anger de stålsorter, som motsvara dessa krav. En del exempel på olika slags verktyg bilda avslut- ningen på detta brev. Brev 7 karakteriseras som verktygslära 1 och sysslar med skärande verktyg och mätverktyg. Svarvning, hyvling, fil- ning, borrning, brotchning, fräsning och slipning heta de olika kapitelrubrikerna. Härtill ansluter sig en redogörelse för mätverktyg, givetvis med vederbörlig honnör åt namnet C. E. 8 TEKNIK för ALLA Johansson. frågor. Brev 8 är betitlat verktygslära 2 och behandlar valsning, smidning, stansning, dragning, varmpressning och stångpress- ning. Särskilt utförligt behandlas kapitlet om smidning. Brev 9 har till ämne de båda metallbehandlingsmetoder, som heta svetsning och lödning. Brevet redogör både för elek- trisk motstånds- och ljusbågssvetsning samt för gassvetsning. Även skärning med gas och ljusbåge omnämnes i korthet. Slutkapitlet handlar om lödning. Brev 10 behandlar verkstadsritningar och verkstadstek- niskt allehanda. Skalor, projektion, arbetsritningens detaljer heta de första kapitelrubrikerna. I det följande meddelas kunskap om hårdmetall, verktygsslipning och gnistprov vid slipning. Ett extrablad betonar, att noggrannhet och kontroll äro A och O vid tillverkning av kvalitetsstål. Som av denna korta resumé framgår, lyckas Fagersta stål- kurs på 234 sidor ge en myckenhet nyttigt vetande. Kur- sen förtjänar ett oförbehållsamt erkännande för fullständig- het inom den begränsade ramen av 10 brev, för ett populärt och lättfattligt språk — man har t. o. m. medtagit en dikt av Karl-Erik Forsslund för att skapa miljöstämning — för en pedagogiskt ypperlig uppläggning samt för ett utmärkt illu- strationsmaterial. Då därtill kommer, att brevens typogra- fiska utstyrsel är förstklassig, måste Brukskoncernens genom Fagersta stålkurs gjorda insats i yrkesutbildningen tillerkän- nas ett mycket högt betyg. I en nyligen publicerad redogörelse för kursen under sam- ma titel, som vi valt till rubrik för denna artikel, lämnas en del intressanta upplysningar. Man får sålunda veta, att del- tagarna i kursen i fjol uppgingo till omkring 11.000 och att en upprepning av kursen i år samlat cirka 12.000 elever. Stålkursen är tillägnad den svenska verkstadsindustrien och dess anställda. Man finner emellertid av broschyren, att kursdeltagarna återfinnas långt utanför denna ram. Att lä- rare i tekniska gymnasier och yrkesskolor samt tekniska stu- derande figurera i elevregistret vittnar ju högt om dess pe- dagogiska förtjänster. I broschyren yttra sig ett antal kända personer om yrkes- utbildningen i allmänhet och stålkursen i synnerhet, t. ex. ordföranden och f. d. ordföranden i Svenska Teknologförenin- gen myntdirektör Alf Grabe och civilingenjör Sten Wester- berg, undervisningsrådet Ryno Lundqvist, överingenjören i Jernkontoret Magnus Tigerschiöld m. fl. Alla betona vikten av förbättrad yrkesutbildning, särskilt under nu rådande ti- der, samt betydelsen av Brukskoncernens initiativ. Av intresse äro även uttalanden av elever i förra årets kurs. Arbetsglädje, vidgade perspektiv, nytta för det dagliga ar- betet, nya uppslag äro exempel på omdömena från detta håll. Till sist säger sig kanske någon, att stålkursen dock måste vara reklam och frågar sig, om och hur denna satt sin prägel på densamma. Det måste uppriktigt medges, att reklammo- mentet framträder mycket diskret. Att bildmaterialet häm- tats från Brukskoncernens anläggningar är självklart. I brev 5, 6 och 7 återfinnas dess stålbeteckningar och stålmärken i en del tabeller, i brev 9 behandlas svetselektroder på liknande sätt och i brev 10 finns ett kapitel om hårdmetallen Seco. Det är allt. Kursen gör därför i synnerlig grad skäl för nam- net nyttoreklam. BT Ett extrablad ger en orientering i försäkrings-