3) Metallpulvret hälles i en kruka. 3. Reglerad och likformig porositet kan erhållas i sådana delar som självsmörjan- de lager och andra detaljer, som kräva porositet. ; 4. Metaller och metalloider, (icke- metaller), exempelvis koppar och grafit, kunna bringas i intim blandning. 5. Ovanliga former på metallföremål, som äro svåra och dyrbara att tillverka med maskiner, särskilt smådelar, kunna med lätthet erhållas. 6. Olika metaller kunna sammanbindas till produkter med ovanliga mekaniska, kemiska, elektriska eller magnetiska egenskaper. 7. Ämnen med stor skillnad i specifik vikt kunna förenas utan att sönderfalla. 8. Tätheten kan varieras med vikten som faktor. 9. Man sparar tid vid framställningen av smådelar. F ramställningen av metallpulver kan följas tillbaka till antiken. Egyptierna kände till konsten, och under medeltiden fanns det folk som kunde förverkliga infallet att skriva med guld- och metall- bläck. Moderna metoder vid metall- pulvertillverkningen innefatta krossning och slipning, maskinell bearbetning, elek- trolytisk utfällning, kondensation av me- tallångor, kemisk utfällning, reduktion med väte, följt av stötpulverisering, atomisering (sönderdelning medelst vat- tenånga och: komprimerad luft), och granulering, d. v. s. sönderkrossning till finkornighet samt stark omskakning av smält metall i stelningsögonblicket. Utseendet och kornstorleken hos pulvret beror på den använda metoden. Partik- larna kunna vara sfäriska, formade som snöflingor, plana, kubiska eller rörform- iga. De kunna variera inom ett storleks- område från 3 till: 250 mikron, — en mikron är lika med 0,000001 meter. Ett av de största amerikanska företagen, som tillverkar metallpulver, går under det slående namnet Metals Disintegra- ting Company, vilket betyder ”Metall- sönderdelningsbolaget”. Vid komprimeringen av pulvret måste man först avgöra storleken på den pulvermängd som åtgår för tillverkning av ett speciellt föremål. Antingen an- vändes hydrauliska eller mekaniska pres- sar, varvid tryckets storlek varierar med hänsyn till produktens struktur. Den ugnstyp som mest användes är en ugn med olika avdelningar, i vilka pulv- ret, som skall pressas, införes i fack, ungefär som deg vid brödbakning. . Inuti sintringsugnen måste produkten inneslutas i en skyddande atmosfär, van- ligtvis av vätgas eller lysgas, för att hindra oxidation. Ibland äga under sint- ringen dimensionella förändringar rum, krympning eller utvidgning, och av den- na anledning måste värmemängden och temperaturen kontrolleras med största noggrannhet. En stor fördel, som pulver- metallurgin har framför gjutning, består nämligen i möjligheten att tillverka fö- remål i exakta storlekar utan maskin- behandling, och denna fördel kan spo- lieras genom bristande noggrannhet i upphettningen. D r. William Coolidge i General Electric Company, anses av många experter ha öppnat vägen för den moderna pulver- metallurgin för många år sedan, då han upptäckte ett sätt att tillverka smidig volframtråd för glödlampor. Till en bör- jan användes osmium för dylik tråd, var- 4, Krukan inpassas i fattningen till en blandningsmaskin. Som synes kunna två krukor insättas på samma gång. vid denna framställdes genom att blanda osmiumpulver med bindemedel, t. ex. sirap och därefter spruta blandningen genom fina formar. Senare ersatte tantal och volfram osmium i samma process. En stor svaghet hos trådarna var bristan- de smidighet, och denna svaghet kvar- stod tills dr. Coolidge fann lösningen. I Coolidgeprocessen pressades volfram- pulver till briketter, vilka sedan bearbe- tades till stänger. Av dessa stänger drogs tråd med en tjocklek av 0.0025 cm, som likväl hade en draghållfasthet upp till 40.000 kilogram per kvadratcentimeter. Enligt E. H. Hall i Metals Disintegrating Company, gäller, att om en volframtråd droges ut till en tjocklek, motsvarande en atomdiameter, skulle dess draghåll- fasthet, uppmätt som <kohesionskraft (sammanhållningskraft) mellan atomerna, bli: nära 900.000 kilogram/kvadratcenti- meter. Coolidgeprocessen öppnade vägen för bearbetning av andra svårarbetade metaller. De principiella användningarna av mo- dern pulvermetallurgi är: behandling av svårarbetade metaller, såsom «volfram, tantal, molybden etc., kombinerande av metall- och metalloidpulver, framställ- ning av strukturer, som icke är prak- tiskt utförbar med andra metoder, t. ex. vid självsmörjande lager, att framför- skaffa ett mera ekonomiskt sätt att fabri- cera vissa produkter än som är möjligt med andra metoder, såsom små, ovanliga modeller och alnicomagneter, att kom- binera två eller flera metaller utan märk- bara kvalitetsförsämringar, så att deras individuella egenskaper bibehållas. Verktyg av cementerad karbid, porösa självsmörjande lager, borstar till elek- triska motorer, diamantförstärkta- slip- skivor, elektriska kontakter och svets- ningselektroder samt motordrivna kugg- hjulsväxlar på pumpar äro bland de mest kända produkterna av pulverme- tallurgien. C ementerad karbid uppfanns för att ersätta de mycket dyrbara diamantför- stärkta deglarna. Volframkarbid befanns inte endast tillräckligt hård utan även, sedan den sammankittats med kobolt, seg nog att användas som skärverktyg. Briketterna av karbid och matrismetall sintras över smältpunkten för kobolt, vilken håller den hårda karbiden sam- man. Det finns numera ett stort antal amerikanska fabriker, vilka tillverka så- dana verktyg. Bland dessa märkas Car- boloy, ett dotterföretag till General Elek- tric, Fansteel Metallurgical Corporation och Firth-Sterling Steel Company i Pittsburgh. Verksamhetsfältet för självsmörjande lager anses så betydelsefullt, att General Motors har upprättat en särskild avdel- ning för detta ändamål, the Moraine Products Division, och Chrysler har en motsvarighet i Amplex Division. Andra lager föras av Bound Brook Oil-less Bearing Company och Johnson Bronze Company. I Sverige finnas pressgjuterier vid ett fåtal stora verkstäder. Att frå- gorna tillmätas stor betydelse framgår av att ingenjörer i dagarna som stipendiater sänts till USA för att studera problemen på ort och ställe. d En uppfattning av betydelsen av detta område inom pulvermetallurgin kan man 5) Krukorna få rotera med hög fart varvid pulvrets beståndsdelar noggrant blandas. TEKNIK för ALLA It