värderar den till 7 kr pr ton, vilket anses vara på den säkra sidan, skulle askans "bearbetning komma att ge en totalvinst av i runt tal 3,25 milj. kr. Oija gratis — ett djärvt tankeexperiment. Vi skulle med andra ord under angivna förhållanden få oljan gra- tis, helt betald av de vid framställ- ningen erhållna biprodukterna, vil- ka samtliga äro av synnerligen be- gärligt och efterfrågat slag. Resonemanget här ovan inbjuder till ett tankeexperiment i stor skala. Sveriges fredsbehov av brännol- jor var nu senast pr år c:a 1,2 milj. ilon. Vi hade då emellertid ej nått ens i närheten av mättningsgränsen för vår motorisering. Låt oss för en (i en ganska närliggande fram- tid) väntad ökning lägga på omkr. 70 72 och uppskatta behovet till 2 milj. ton olja pr år. Kunna vi fram- ställa denna olja ur våra skiffrar? Ha vi skiffer tillräckligt? Vad kom- mer en sådan massfabrikation att betyda för vår handelsbalans? För framställning av den angiv- na oljekvantiteten fordras bearbet- ning av 50 milj. ton skiffer pr år. Vi ha av ”goda” skiffrar vid Kinne- kulle c:a 750 milj. ton, i Närke 1.750 milj. ton och i Östergötland 9.000 milj. ton, varjämte i sist- nämnda landskap finnas 5.000 milj. ton något sämre skiffer. Förrådet skulle alltså med angiven totalbryt- ning räcka 150 år med en reserv av något sämre kvalitet för ytterligare 100 år. Råmaterial ha vi därför för överskådlig tid framåt. Anläggningskostnaderna för en dylik jättefabrikation uppgå till i runt tal 1 miljard kronor. Det låter ju förskräckande för våra förhål- landen. Men låt oss göra en liten Jämförelse! Vi ha 250.000 bilar i landet med ett anskaffningsvärde av lågt räknat 4.000 kr pr styck. Det blir också en miljardkostnad, som till på köpet förnyas ungefär vart sjätte år, då bilarna måste er- sättas med nya sådana. Siffran ser därför vid närmare betraktande ej så oöverkomlig ut, i all synnerhet som jättekapitalet självfallet ej be- höver trollas fram på en gång. Vad skulle nu med de senaste fredspriserna en sådan jättetill- verkning innebära för vår handels- Exteriör av det gamla ; försöksverket. 6 TEKNIK för ALLA balans? Vi få vid tillverkningen ut följande värden: 6.000 ton uran ...... 120 milj. kr 3 kg radium ........ SOOKIE 12.000 ton vanadin . 60 >, >», KALLES Sr RSS SRA O0RT NR AS 2 milj. ton olja (å TRE re NS SE SR a FÖRAS SA, S:a 600 milj. kr Export i stället för import! En del av dessa produkter ha vi förut importerat, vilket vi sedan skulle slippa ifrån. Kunna vi så ex- portera återstoden, kommer tydli- gen hela beloppet att uppträda på handelsbalansens plussida, och det vore ju inte precis småsaker. Det nyss anförda är, som jag sa- de, ett tankeexperiment — och ett mycket schematiskt sådant. Man kan t. ex. knappt tänka sig, att ett inkastande på marknaden av 3 kg radium pr år (nuvarande världs- produktion uppgives till c:a 0.1 kg) kan ske utan prisfall, fast radium- (Forts. sid. 24.) Bortom detta skymta de nya anläggningarna,