- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 23. 6 juni 1941 /
12

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur laddas en elektrisk ackumulator? I. Laddning med generator, av Tore Porsander - Ankarreaktionen - Olika slag av likströmsgeneratorer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ND — I Fig /. Shuntgenerator. =. GIT Fig [2 Seriegenera tor. OF Fig Lig) HKompound generator. 12 TEKNIK för ALLA omgiven av magnetiska kraftlinjer, och de elektriska strömmarna i ankaret bilda intet undantag från denna regel. Det nya magnetflödet sammansätter sig med det ursprung- liga konstanta magnetflödet från spolarna till ett s. k. resulterande magnetfält. Denna ankarets återverkan på det stora magnetfältet kalla vi alltså ankarreaktion. Samman- fatta vi verkningssättet i en generator finna vi således, att det stora magnetfältet indu- cerar elektriska strömmar i ankaret, vilka sedan i sin tur åstadkomma ett nytt magnet- fält. Som framgår av fig. 10 kommer ankarreaktionen att verka vridande på magnetflödet genom ankaret. Denna vridning sker i ankarets rotationsriktning. Det från ankar- reaktionen härrörande magnetfältets styrka är emellertid beroende av ankarströmmens storlek, och då denna i sin tur är beroende av ankarets rotationshastighet och av den yttre belastningen, finna vi, att denna vridning ej är alldeles fixerad utan kommer att variera en del. . Ankarreaktionen inverkar även i hög grad på den s. k. kommuteringen, varmed vi mena strömuttagningen och strömvändningen i strömsamlaren, Det är synnerligen vik- tigt, att kolborstarna placeras i en sådan punkt på denna, att inga gnistor eller ljusbågar uppstå mellan kolen och lamellerna. Kolborstarna måste placeras i det s. k. neutral- läget, alltså just iden punkt på strömsamlaren, där strömvändningen sker och där alltså strömmen för ett ögonblick är noll enligt fig. 10. Den minsta förskjutning av borstarna åt ena eller andra hållet ger omedelbart upphov till gnistbildning, som så småningom kan helt fräta sönder strömsamlarens lameller. På grund av ankarreaktio- nens vridande inverkan på magnetflödet genom ankaret, kommer detta neutralläge att förskjutas i motsvarande grad, varför kolborstarna måste flyttas framåt i ankarets rotationsriktning, som också framgår av fig. 10. Olika slag av likströmsgeneratorer era sällan har man emellertid möjlighet att, som vi här ovan angivit, mata M magnetspolarna från en separat strömkälla, och egentligen är det också fullstän- digt onödigt, då generatorn själv är en utmärkt strömkälla. I regel matas därför magnet- spolarna från maskinen själv. Inkopplingen av dessa till ankarets lindning kan emel- lertid ske på olika sätt, och beroende på denna koppling särskiljas tre slag av likströms- generatorer, nämligen shuntgeneratorer, seriegeneratorer och kompoundgeneratorer. Shuntgeneratorn (fig. 11), som är den för laddningsändamål allmänt förekommande generatorn, har magnetspolarna kopplade parallellt med ankaret, vilket kopplingssätt kallas shuntkoppling. Magnetflödet från magnetpolerna utbildas här alltså först i samma ögonblick som generatorn sättes igång. Sedan föregående körning finnes nämligen alltid en viss liten magnetism kvar i:-järnet, vilken reducerar svaga strömmar i det roterande ankarets ledare. En del av dessa strömmar gå då genom magnetspolarna och åstadkomma kraftigare magnetflöde, som i sin tur ger upphov till kraftigare strömmar i ankaret o. s. v. Generatorn matar alltså upp sig själv tills den lämnar normal ström. För inreglering av den alstrade strömmen till ett visst önskat värde kan man förfara på olika sätt. Antingen kan man inkoppla ett elektriskt motstånd i den led- ning som för strömmen från ankaret eller i den ledning som för strömmen till magnet- spolarna. Den senare metoden är avgjort att föredraga, och vi skola senare se, huru just denna metod kommer till användning vid reglering av laddningsströmmen med tillhjälp av s. k. spänningsregulatorer. Försvagas magnetflödet genom ankaret, blir följden omedelbart, att de inducerade strömmarna försvagas. Seriegeneratorn har ankarlindningen och magnetlindningen kopplade efter varandra, alltså i serie, enligt fig. 12. Denna' generator har emellertid sådana egenskaper, att den icke kommer till användning för uppladdning av batterier, varför den knappast kan intressera oss i detta sammanhang. Kompoundgeneratorn fig. 13) kan sägas utgöra en kompromiss mellan shuntgenerator och seriegenerator, då dess magnetspolar ha två lindningar, varav den ena kopplas parallellt med ankaret och den andra kopplas i serie med ankaret. Genom lämpligt val av magnetlindningens båda delar, alltså shuntdelen och seriedelen, kan kompound- generatorn ges olika egenskaper, som ansluta sig mer eller mindre till den ena eller andra ursprungstypen av generator.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:49:17 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-23/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free