- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 23. 6 juni 1941 /
12

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur laddas en elektrisk ackumulator? I. Laddning med generator, av Tore Porsander - Ankarreaktionen - Olika slag av likströmsgeneratorer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ND — I
Fig /. Shuntgenerator.

=.
GIT

Fig [2 Seriegenera tor.

OF

Fig Lig) HKompound generator.

12 TEKNIK för ALLA

omgiven av magnetiska kraftlinjer, och de elektriska strömmarna i ankaret bilda intet
undantag från denna regel. Det nya magnetflödet sammansätter sig med det ursprung-
liga konstanta magnetflödet från spolarna till ett s. k. resulterande magnetfält. Denna
ankarets återverkan på det stora magnetfältet kalla vi alltså ankarreaktion. Samman-
fatta vi verkningssättet i en generator finna vi således, att det stora magnetfältet indu-
cerar elektriska strömmar i ankaret, vilka sedan i sin tur åstadkomma ett nytt magnet-
fält.

Som framgår av fig. 10 kommer ankarreaktionen att verka vridande på magnetflödet
genom ankaret. Denna vridning sker i ankarets rotationsriktning. Det från ankar-
reaktionen härrörande magnetfältets styrka är emellertid beroende av ankarströmmens
storlek, och då denna i sin tur är beroende av ankarets rotationshastighet och av den
yttre belastningen, finna vi, att denna vridning ej är alldeles fixerad utan kommer att
variera en del.

. Ankarreaktionen inverkar även i hög grad på den s. k. kommuteringen, varmed vi
mena strömuttagningen och strömvändningen i strömsamlaren, Det är synnerligen vik-
tigt, att kolborstarna placeras i en sådan punkt på denna, att inga gnistor eller ljusbågar
uppstå mellan kolen och lamellerna. Kolborstarna måste placeras i det s. k. neutral-
läget, alltså just iden punkt på strömsamlaren, där strömvändningen sker och där
alltså strömmen för ett ögonblick är noll enligt fig. 10. Den minsta förskjutning av
borstarna åt ena eller andra hållet ger omedelbart upphov till gnistbildning, som så
småningom kan helt fräta sönder strömsamlarens lameller. På grund av ankarreaktio-
nens vridande inverkan på magnetflödet genom ankaret, kommer detta neutralläge att
förskjutas i motsvarande grad, varför kolborstarna måste flyttas framåt i ankarets
rotationsriktning, som också framgår av fig. 10.

Olika slag av likströmsgeneratorer

era sällan har man emellertid möjlighet att, som vi här ovan angivit, mata
M magnetspolarna från en separat strömkälla, och egentligen är det också fullstän-
digt onödigt, då generatorn själv är en utmärkt strömkälla. I regel matas därför magnet-
spolarna från maskinen själv. Inkopplingen av dessa till ankarets lindning kan emel-
lertid ske på olika sätt, och beroende på denna koppling särskiljas tre slag av likströms-
generatorer, nämligen shuntgeneratorer, seriegeneratorer och kompoundgeneratorer.

Shuntgeneratorn (fig. 11), som är den för laddningsändamål allmänt förekommande
generatorn, har magnetspolarna kopplade parallellt med ankaret, vilket kopplingssätt
kallas shuntkoppling. Magnetflödet från magnetpolerna utbildas här alltså först i samma
ögonblick som generatorn sättes igång. Sedan föregående körning finnes nämligen
alltid en viss liten magnetism kvar i:-järnet, vilken reducerar svaga strömmar i det
roterande ankarets ledare. En del av dessa strömmar gå då genom magnetspolarna och
åstadkomma kraftigare magnetflöde, som i sin tur ger upphov till kraftigare strömmar
i ankaret o. s. v. Generatorn matar alltså upp sig själv tills den lämnar normal
ström. För inreglering av den alstrade strömmen till ett visst önskat värde kan man
förfara på olika sätt. Antingen kan man inkoppla ett elektriskt motstånd i den led-
ning som för strömmen från ankaret eller i den ledning som för strömmen till magnet-
spolarna. Den senare metoden är avgjort att föredraga, och vi skola senare se, huru
just denna metod kommer till användning vid reglering av laddningsströmmen med
tillhjälp av s. k. spänningsregulatorer. Försvagas magnetflödet genom ankaret, blir
följden omedelbart, att de inducerade strömmarna försvagas.

Seriegeneratorn har ankarlindningen och magnetlindningen kopplade efter varandra,
alltså i serie, enligt fig. 12. Denna’ generator har emellertid sådana egenskaper, att
den icke kommer till användning för uppladdning av batterier, varför den knappast kan
intressera oss i detta sammanhang.

Kompoundgeneratorn fig. 13) kan sägas utgöra en kompromiss mellan shuntgenerator
och seriegenerator, då dess magnetspolar ha två lindningar, varav den ena kopplas
parallellt med ankaret och den andra kopplas i serie med ankaret. Genom lämpligt val
av magnetlindningens båda delar, alltså shuntdelen och seriedelen, kan kompound-
generatorn ges olika egenskaper, som ansluta sig mer eller mindre till den ena eller
andra ursprungstypen av generator.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Oct 1 23:50:56 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-23/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free