Visserligen förekomma generatorer för motorcyklar, som endast ha en tydligt utmärkt pol, men denna generator måste ändå betraktas som en tvåpolig maskin, då kraftlin- jerna från den enda magnetpolen åstadkomma en magnetpol av motsatt polaritet i statorn tvärs över ankaret. Hos en tvåpolig generator passera kraftlinjerna tvärs igenom ankaret, då de båda motstående magnetpolerna måste ha motsatt polaritet, så att alltså den ena är nordpol och den andra är sydpol. Hos en fyrpolig generator äro polerna i tur och ordning runt statorn: nordpol, sydpol, nordpol och sydpol. Då två poler med motsatt polaritet här endast ha ett hälften så stort avstånd från varandra, som i en tvåpolig, komma kraftlinjerna att endast passera en fjärdedel av ankaret på sin väg från nordpol till sydpol. ; Efter att sålunda ha konstaterat, huru generatorns magnetfält är uppbyggt genom statorns magnetpoler, skola vi närmare undersöka ankarets konstruktion. Mellan rotorn och statorn finnes ett litet luftgap. De elektriska ledarna böra då ligga så nära detta som möjligt. Ledarna ligga i själva verket alldeles intill ankarets yta. Av praktiska skäl förläggas de dock ej direkt på ytan av ankaret, utan förläggas i spår. Ledarna sammansättas till en ankarlindning, innehållande ett större eller mindre antal härvor. Varje spår kommer på så sätt att innehålla ett större antal parallella trådar, som givetvis äro ordentligt isolerade från varandra i spåret. Strömsamlaren utgöres av runt axeln fastsatta och från denna och varandra isolerade kopparlameller. Från ankarlindningens olika härvor äro sedan trådar uttagna till lamel- lerna. Från strömsamlaren uttages sedan den elektriska strömmen medelst kolborstar. På våra schematiska bilder ha dessa kolborstar utritats, som om de gjorde kontakt direkt med de på ankaret befintliga ledarna. Så är naturligtvis icke förhållandet, men detta beteckningssätt brukar rent schematiskt ge en betydligt klarare bild av arrange- manget vid strömuttagningen från generatorn. Någon närmare beskrivning över ankarlindningens utförande kunna vi icke ge i denna översikt, då den icke kan avfärdas med några korta ord, vilket av utrymmesskäl skulle vara erforderligt i detta sammanhang. Måhända kunna vi senare återkomma till denna för alla hembyggare av vindkraftverk så betydelsefulla fråga. i tänka oss nu i första hand, att generatorns magnetspolar matas med likström från V en speciell strömkälla, ett batteri, ett likströmsnät el. dyl. Ankaret sättes i rota- + tion. De i ankarets spår förlagda ledarna komma då att skära kraftlinjerna vinkelrätt. Vi återfinna här vårt tidigare arrangemang med ett kraftlinjeflöde och den i detta rörliga slingan. Skillnaden är egentligen endast, att i generatorn finnas ett mycket stort antal dylika slingor eller härvor, som de kallas här. I dessa härvor uppstå således växelströmmar enligt fig. 9. Men vid kolborstarnas uttagning av den alstrade strömmen från de hopkopplade härvorna vändes alltid strömmen så, att den kommer att hela tiden gå åt samma håll, varigenom den ena kolborsten kan räknas som pluspol och den andra som minuspol, precis på samma sätt som vid uttagning av ström ur ett elektriskt batteri. Dock måste vi komma ihåg, att pluspol eller minuspol hos kol- borstarna hänföra sig till en viss rotationsriktning hos ankaret. Om nämligen ankarets rotationsriktning omkastas, byta kolborstarna samtidigt polaritet, eftersom det magnetiska kraftlinjeflödet hela tiden har samma riktning genom ankaret och ledarna. I schematiska bilder över elektriska maskiner och apparater, innehållande spolar, som visas i genomskärning, har man ett speciellt sätt att beteckna strömriktningen genom de genomskurna ledarna. Som framgår av några av våra bilder äro en del av de genom- skurna runda ledarna försedda med en i mitten placerad punkt, medan andra äro för- sedda med ett kryss. I båda fallen kommer alltså strömmen vinkelrätt mot papperets 4 plan. De båda beteckningarna hänföra sig till bilden av en pil, som tänkes inlagd i ledaren i strömmens riktning... Punkten betyder alltså pilens spets och talar om, att den elektriska strömmen kommer rakt emot åskådaren, medan krysset antyder samma pil, sedd bakifrån, varför strömmen i detta fall går rakt nedåt genom papperets plan. Ankarreaktionen ed detta ord beteckna vi en företeelse, som uppträder hos generatorer på grund M av de strömgenomflutna ledarna i ankaret. Visserligen erhållas induktionsströmmar i ankarlindningen vid ankarets rotation, men dessa strömmar alstra i sin tur ett magnet- flöde runt omkring ankaret. (Fig. 9). Vi ha sett, att varje elektrisk ström alltid är TEKNIK för ALLA 11