bättre resultat kunna givetvis er- nås vid ingenjörsutbildningen. Allmänt gäller att realexamen är den fordran, som uppställes för den studerande, vilken söker inträde, men folkskola kan även utgöra grunden för de fortsatta studierna. Kompletterande kurser ordnas där- vid antingen i direkt anslutning till skolan såsom särskilda årskurser eller också i särskilda fackskolor. Förutom dessa fordringar i fråga om kunskapsmått uppställas även bestämmelser om att den inträdes- sökande skall ha uppnått viss ål- der, som regel minst 15 år. För den som skall bli ingenjör fordras ej blott teoretiska kunska- per och färdigheter inhämtade i lektionssalar, utan även praktisk inblick i det fack, där examen skall avläggas. Som inträdesfordran gäl- ler inom vissa skolor, att den sö- kande före studietiden skall ha del- tagit inom industriellt arbete av så- dan art, att det kan anses vara en god förberedelse till studierna. Med hänsyn till olika förkunska- per gäller, ungefärligt, beträffande studietiden att med folkskolan som grund får beräknas 2 Y4—5 år till examen. Med realexamen eller mot- svarande förkortas studietiden till 1 15—2 14 år. De gränser, som här- vid uppställts, hänföra sig till kurs- planerna vid olika skolor. Ingenjörsexamen är ej något en- hetligt begrepp, såsom fallet är med många andra examina. För studentexamen och t. ex. akademis- ka examina, såsom fil. mag. eller jur. kand., äro enhetliga studie- kurser och examensfordringar gäl- lande lika över hela landet. För ingenjörsutbildningen verka olika undervisningsanstalter med olika program och kursomfattning. Den grundläggande utbildningen avser huvudsakligast att bibringa den studerande, som har folksko- lan till grund, de färdigheter och kunskaper, vilka svara mot realex- amen. Grundämnen, som sålunda studeras äro svenska språket, ma- tematik, fysik, kemi och teckning. Språkstudier, i första hand tyska och engelska, ingå även som regel i den förberedande utbildningen. Specialisering är tidens lösen. V år tid kräver specialisering, så ock inom ingenjörsfacket. Ingen kan nämligen numera kräva att en ingenjör skall behärska alla grenar av tekniken... En uppdelning sker i olika studieriktningar eller fack, i stort sett enhetligt. Olika skolor kunna emellertid vara mer eller mindre omfattande med fler eller färre fackavdelningar. De studie- riktningar, som vanligen stå öppna äro: ' 1) maskintekniska eller mekanis- ka facken med underavdelnin- gar för ångteknik motorteknik flygteknik värme- och sanitetsteknik. Dessa underavdelningar kunna även förekomma såsom självstän- diga fack. i 2) elektrotekniska facket med un- deravdelningar = för stark- ströms- och svagströmsteknik eller kraftteknik och teleteknik ävensom med särskild avdel- ning för radioteknik. 3) husbyggnadstekniska facket. 4) väg- och vattenbyggnadstek- niska facket. 5) kemisk-tekniska facket med speciallinjer för träkemi och textilteknik. 4 TEKNIK för ALLA Textilinstitutet i Borås.