Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Att bli ingenjör, av Fredrik Adelsköld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bättre resultat kunna givetvis er-
nås vid ingenjörsutbildningen.
Allmänt gäller att realexamen är
den fordran, som uppställes för den
studerande, vilken söker inträde,
men folkskola kan även utgöra
grunden för de fortsatta studierna.
Kompletterande kurser ordnas där-
vid antingen i direkt anslutning till
skolan såsom särskilda årskurser
eller också i särskilda fackskolor.
Förutom dessa fordringar i fråga
om kunskapsmått uppställas även
bestämmelser om att den inträdes-
sökande skall ha uppnått viss ål-
der, som regel minst 15 år.
För den som skall bli ingenjör
fordras ej blott teoretiska kunska-
per och färdigheter inhämtade i
lektionssalar, utan även praktisk
inblick i det fack, där examen skall
avläggas. Som inträdesfordran gäl-
ler inom vissa skolor, att den sö-
kande före studietiden skall ha del-
tagit inom industriellt arbete av så-
dan art, att det kan anses vara en
god förberedelse till studierna.
Med hänsyn till olika förkunska-
per gäller, ungefärligt, beträffande
studietiden att med folkskolan som
grund får beräknas 2 Y4—5 år till
examen. Med realexamen eller mot-
svarande förkortas studietiden till 1
15—2 14 år. De gränser, som här-
vid uppställts, hänföra sig till kurs-
planerna vid olika skolor.
Ingenjörsexamen är ej något en-
hetligt begrepp, såsom fallet är
med många andra examina. För
studentexamen och t. ex. akademis-
ka examina, såsom fil. mag. eller
jur. kand., äro enhetliga studie-
kurser och examensfordringar gäl-
lande lika över hela landet. För
ingenjörsutbildningen verka olika
undervisningsanstalter med olika
program och kursomfattning.
Den grundläggande utbildningen
avser huvudsakligast att bibringa
den studerande, som har folksko-
lan till grund, de färdigheter och
kunskaper, vilka svara mot realex-
amen. Grundämnen, som sålunda
studeras äro svenska språket, ma-
tematik, fysik, kemi och teckning.
Språkstudier, i första hand tyska
och engelska, ingå även som regel
i den förberedande utbildningen.
Specialisering är tidens lösen.
V år tid kräver specialisering, så
ock inom ingenjörsfacket. Ingen
kan nämligen numera kräva att en
ingenjör skall behärska alla grenar
av tekniken... En uppdelning sker
i olika studieriktningar eller fack,
i stort sett enhetligt. Olika skolor
kunna emellertid vara mer eller
mindre omfattande med fler eller
färre fackavdelningar. De studie-
riktningar, som vanligen stå öppna
äro: ’
1) maskintekniska eller mekanis-
ka facken med underavdelnin-
gar för
ångteknik
motorteknik
flygteknik
värme- och sanitetsteknik.
Dessa underavdelningar kunna
även förekomma såsom självstän-
diga fack. i
2) elektrotekniska facket med un-
deravdelningar = för stark-
ströms- och svagströmsteknik
eller kraftteknik och teleteknik
ävensom med särskild avdel-
ning för radioteknik.
3) husbyggnadstekniska facket.
4) väg- och vattenbyggnadstek-
niska facket.
5) kemisk-tekniska facket med
speciallinjer för träkemi och
textilteknik.
4 TEKNIK för ALLA
Textilinstitutet i Borås.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
