Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Att bli ingenjör, av Fredrik Adelsköld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pojkar på Vasa realskolas tekniska linje lära sig sköta en svarv.
Förutom denna uppdelning av
tekniken och ingenjörsutbildningen
i fack finnes även en annan indel-
ningsgrund, som bör beröras. Vi
möta i tekniska redogörelser, i pres-
sen, speciellt i platsannonser, i ka-
taloger och matriklar sådana be-
grepp såsom driftsingenjör, försälj-
ningsingenjör, byråingenjör, ar-
betsstudieingenjör etc. Dylika in-
genjörsbenämningar äro som regel
icke knutna till en viss studierikt-
ning. Med examen inom ett be-
stämt fack har ingenjören möjlig-
het att slå in på den linje, som bäst
synes passa honom. I stor utsträck-
ning gäller att med praktik inom
den avsedda verksamhetsgrenen
ingenjören blir mera lämpad och
skickad att utöva sin ingenjörs-
verksamhet såsom ritare eller kon-
struktör, såsom driftsingenjör el-
ler arbetsledare eller såsom försälj-
ningsingenjör och affärsman.
Ingenjörsutbildningen tar emel-
lertid mer och mer sikte på att spe-
cialisera eleverna för sina komman-
de värv, och särskilda linjer för ut-
bildning till affärsingenjör finnas
numera.
Olika skolor och studiemetoder.
Ulbaonnsn till ingenjör bedri-
ves här i landet vid ett flertal oli-
ka läroanstalter. Det finnes sko-
lor, där eleven personligen deltar i
lektioner, övningar och prov, såsom
sker i skolor i allmänhet och det
finns skolor, där undervisningen
meddelas pr korrespondens. Sko-
lor, som verka enligt denna senare
idé tillställa sina elever lärobrev,
vilka äro så utarbetade att de er-
sätta såväl lärare som läroböcker.
Lärobrevet studeras av eleven efter
lämnade anvisningar, och frågor
och uppgifter besvaras och ritnin-
gar utföras, varefter det utarbetade
svaret insändes till skolan. En lä-
rare rättar svaren, som återställas
till eleven med rättelser, förklarin-
gar och svar på elevens frågor.
De studerande ha ännu möjlig-
het att välja mellan dagkurser och
kvällskurser. Utbildningstiden vid
dagkurser är vanligen 2—3 termi-
ner kortare än vid kvällskurserna,
men en energisk elev kan vid sidan
av sina studier under kvällskurser-
na även ha ett förvärvsarbete un-
der dagarna.
Skolorna kunna med hänsyn till
ägare och ledning vara statliga el-
ler enskilda. Statliga skolor — tek-
niska läroverk, tekniska gymnasier
och tekniska fackskolor — finnas
upprättade i Stockholm, Eskilstu-
na, Norrköping, Malmö, Göteborg,
Borås, Örebro, Västerås och Härnö-
sand. Av övriga skolor märkas tre,
som erhålla anslag från statsmedel,
nämligen Bergsskolan i Filipstad,
tillhörande Jernkontoret, Textiltek-
niska institutet i Borås med bidrag
från Älvsborgs läns landsting samt
Lennings Textiltekniska institut i
Norrköping med bidrag från Norr-
köpings fabriksförening.
Enskilda tekniska institut och
skolor finnas i Stockholm (Stock-
holms Tekniska Institut, Tekniska
Institutet, Stockholms Kemiska In-
stitut), Göreborg (Göteborgs Tek-
niska Institut, Netzlers Tekniska
Institut) , samt i Uppsala, Hässle
holm, Kristinehamn och Katrine-
holm. Ingenjörsutbildning pr kor-
respondens meddelas av Brevsko-
lan och Noréns Korrespondensinsti-
tut (NKI-skolan) samt Hermods
Korrespondensinstitut.
En fråga, som naturligtvis upp-
ställer sig för den, som avser att
studera till ingenjör är vilken sko-
la, som skall väljas. Här kan gi-
vetvis ej en skola framhållas fram-
för en annan eller en viss studie-
TEKNIK för ALLA 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
