Pojkar på Vasa realskolas tekniska linje lära sig sköta en svarv. Förutom denna uppdelning av tekniken och ingenjörsutbildningen i fack finnes även en annan indel- ningsgrund, som bör beröras. Vi möta i tekniska redogörelser, i pres- sen, speciellt i platsannonser, i ka- taloger och matriklar sådana be- grepp såsom driftsingenjör, försälj- ningsingenjör, byråingenjör, ar- betsstudieingenjör etc. Dylika in- genjörsbenämningar äro som regel icke knutna till en viss studierikt- ning. Med examen inom ett be- stämt fack har ingenjören möjlig- het att slå in på den linje, som bäst synes passa honom. I stor utsträck- ning gäller att med praktik inom den avsedda verksamhetsgrenen ingenjören blir mera lämpad och skickad att utöva sin ingenjörs- verksamhet såsom ritare eller kon- struktör, såsom driftsingenjör el- ler arbetsledare eller såsom försälj- ningsingenjör och affärsman. Ingenjörsutbildningen tar emel- lertid mer och mer sikte på att spe- cialisera eleverna för sina komman- de värv, och särskilda linjer för ut- bildning till affärsingenjör finnas numera. Olika skolor och studiemetoder. Ulbaonnsn till ingenjör bedri- ves här i landet vid ett flertal oli- ka läroanstalter. Det finnes sko- lor, där eleven personligen deltar i lektioner, övningar och prov, såsom sker i skolor i allmänhet och det finns skolor, där undervisningen meddelas pr korrespondens. Sko- lor, som verka enligt denna senare idé tillställa sina elever lärobrev, vilka äro så utarbetade att de er- sätta såväl lärare som läroböcker. Lärobrevet studeras av eleven efter lämnade anvisningar, och frågor och uppgifter besvaras och ritnin- gar utföras, varefter det utarbetade svaret insändes till skolan. En lä- rare rättar svaren, som återställas till eleven med rättelser, förklarin- gar och svar på elevens frågor. De studerande ha ännu möjlig- het att välja mellan dagkurser och kvällskurser. Utbildningstiden vid dagkurser är vanligen 2—3 termi- ner kortare än vid kvällskurserna, men en energisk elev kan vid sidan av sina studier under kvällskurser- na även ha ett förvärvsarbete un- der dagarna. Skolorna kunna med hänsyn till ägare och ledning vara statliga el- ler enskilda. Statliga skolor — tek- niska läroverk, tekniska gymnasier och tekniska fackskolor — finnas upprättade i Stockholm, Eskilstu- na, Norrköping, Malmö, Göteborg, Borås, Örebro, Västerås och Härnö- sand. Av övriga skolor märkas tre, som erhålla anslag från statsmedel, nämligen Bergsskolan i Filipstad, tillhörande Jernkontoret, Textiltek- niska institutet i Borås med bidrag från Älvsborgs läns landsting samt Lennings Textiltekniska institut i Norrköping med bidrag från Norr- köpings fabriksförening. Enskilda tekniska institut och skolor finnas i Stockholm (Stock- holms Tekniska Institut, Tekniska Institutet, Stockholms Kemiska In- stitut), Göreborg (Göteborgs Tek- niska Institut, Netzlers Tekniska Institut) , samt i Uppsala, Hässle holm, Kristinehamn och Katrine- holm. Ingenjörsutbildning pr kor- respondens meddelas av Brevsko- lan och Noréns Korrespondensinsti- tut (NKI-skolan) samt Hermods Korrespondensinstitut. En fråga, som naturligtvis upp- ställer sig för den, som avser att studera till ingenjör är vilken sko- la, som skall väljas. Här kan gi- vetvis ej en skola framhållas fram- för en annan eller en viss studie- TEKNIK för ALLA 5