- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 24. 13 juni 1941 /
9

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Laddning av elektriska ackumulatorer. I. Laddning med generator, av Tore Porsander - Generatorn som strömkälla

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Laddning av ELEKTRISKA ackumulatorer. F ör uppladdning av en ackumulator gäller det, som vi sett i föregående artiklar i detta ämne, att tillkoppla en lämplig strömkälla på ett sådant sätt, att laddningsström- men blir av en storlek, som passar batteriets egenskaper. Om laddningsströmmen är för liten, kommer det att taga onödigt lång tid att få batteriet fullständigt uppladdat. Användes däremot för kraftig laddningsström, finnes stora risker för att batteriet skadas genom den häftiga uppladdningen. Vi se alltså, att laddningsproblemet icke blir löst endast genom anskaffandet av en likströmsgenerator. I enstaka fall kan naturligtvis laddningen ske från en generato: enligt fig. 1 utan andra anordningar än en lämplig amperemeter för avläsning av laddningsströmmen. Men denna anordning kräver att generatorn håller en fullt bestämd laddningsström, vilket i sin tur kräver, att generatorns varvtal är ganska konstant eller i varje fall icke tillåtes variera mer än inom vissa gränser. Vidare förutsätter denna anordning, att batteriet oraedelbart sedan det glivit fulladdat kopplas bort från generatorn. Ty om generatorn får fortsätta att rotera, blir följden endast den, att batteriet blir överladdat, vilket åtminstone för blyackumulatorerna är skadligt på grund av den kraftiga gasutvecklingen, som kan bryta sönder elektrodernas aktiva massa och alltså fördärva batteriet. Låter man i stället generatorn stanna med bibehållen kopp- ling till batteriet, blir följden, att den stillastående generatorn kommer att verka som ett urladdningsmotstånd för batteriet, som då på ganska kort tid kan urladdas. Det är således alldeles tydligt, att man icke kan lämna laddningssystemet med generatorn att helt sköta sig själv utan extra anordningar. Någon slags reglering måste finnas, vare sig nu denna sker för hand eller den sker helt automatiskt. Handreglering och passning av batteriet kan egentligen endast förekomma i laddnings- stationer el. dyl. Det ojämförligt vanligaste fallet är givetvis, att laddningssystemet helt måste sköta sig självt med tillhjälp av automatiska regleringsanordningar så som sker exempelvis i bilar, vindkraftverk, m. m. Generatorn som strömkälla Vv i måste i första hand göra oss förtrogna med de faktorer, som bestämma genera- turns strömalstring. I föregående artikel undersökte vi, huru en ledare, som rör sig i ett magnetiskt kraftfält och som är kopplad till en yttre strömkrets, erhåller en induk- tionsström. Likaså gärna kunna vi naturligtvis tala om, att i ledaren uppstår en spänning, som framdriver en ström genom kretsen. Man kan nämligen aldrig erhålla enbart en ström. Fastmer är denna ström att betrakta som ett sekundärt fenomen, orsakad av den i ledaren inducerade spänningen, som vi därför även kalla elektromoto- risk kraft. Denna spänning uppstår således alltid i en ledare, som rör sig i ett magnet- fält, vare sig ledaren sedan är kopplad till en yttre strömkrets eller ej. Vi få föreställa oss denna inducerade spänning som en kraft (jämför benämningen elektromotorisk kraft), vilken alltid strävar att framdriva en ström så snart strömkretsen slutes. Storleken av den i ledarna på ankarets omkrets inducerade elektromotoriska kraften är beroende dels av den hastighet, varmed dessa ledare förflyttas i det magnetiska kraftfältet, d. v. s. ankarets rotationshastighet, dels även av det antal kraftlinjer, som ledarna skära under sin rörelse, d. v. s. magnetflödets styrka. Ju fortare ankaret roterar, desto större blir denna elektromotoriska kraft under förutsättning, att magnet- flödet hålles konstant. Å andra sidan kan den elektromotoriska kraften även ökas vid konstant varvtal på ankaret, om magnetfältet ökas genom ökning av strömmen genom magnetspolarna. Vi ha sett, huru det magnetiska kraftlinjeflödet från en elektro- magnet kan ökas eller minskas genom motsvarande ändring av spolens amperevarvtal. I detta fall är ju antalet lindningsvarv på spolarna konstant, varför amperevarvtalet endast kan ändras genom en ändring av den elektriska strömmen genom spolarna, den g. k. fältströmmen. Av civilingenjör TORE PORSANDER Gen erator Batteri Fig. 1. HH Laddning med GENERATOR LADDNINGSGENERATOR MED STRÖMREGLERING SR TEKNIK för ALLA 9

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:49:24 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-24/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free