Transpoörtabel BOCK-KRAN Hig Bockkranar, som ibland måste flyttas från en plats till en annan, ha hittills måst tagas isär för att kunna flyttas, och sedan sättas ihop igen på den nya arbetsplatsen. Hopsättningen har mes- tadels skett på marken. Sedan ha de nedre ändarna till de vid kranbalkarna ledbart fästade stöttorna genom taljor dragits samman, varigenom kranbalken höjt sig. Nu har en tysk uppfinnare, ingenjör P. Weinheimer, konstruerat och paten- terat en bockkran, som på kort tid kan fällas ihop varefter den kan transpor- teras med en lastbil eller traktor. Detta är möjligt därigenom att stöttorna äro försedda med knäleder, så att t. ex. en 10-tons kran, som i uppfällt läge har en höjd av 5—6 meter hopfälld endast är 22 meter hög. Kranen kan med handkraft och 4 man ställas upp på c:a 4 minuter. å Kranens uppsättande Bild 1 visar en 20-tons kran med 10 meters spännvidd och 8 meters Iyfthöjd hopfälld och färdig för transport. Vid kranens uppsättning lösas först de om- kastbara skruvar, som under transpor- ten hålla stöttorna fast vid balken. Där- på svänges stöttorna av en man genom ett grepp i dess ytterändar. Under svängningen vila stöttorna på sina löp- hjul. Därpå anbringas skruvarna åter på sina gamla platser och åtdragas. Skru- varna äro medelst en bult :ledbart för- bundna med stöttornas överdel och röra sig under uppfällandet i en ränna på kranbalken. Sedan stöttorna vridits, vila de fortfarande på löphjulen i en pall, e, fig 4. Den. sistnämnda förblir stående medan stöttorna vridas, emedan under- redet d, fig. 4, kan vrida sig kring en vertikal axel. Sedan lyftas hjulpallar- na efter varandra tills hjulen bli fria från marken och kunna vridas till drift- ställning. Därpå kunna stöttorna med Ed Fig. 2. lätthet vinschas upp medelst två i mit- ten på underredet inbyggda vinschar. Sedan stöttorna kommit på rätt höjd, hopsättas de medelst lätt åtkomliga bul- tar. Fig. 2 visar kranen i arbete, fig. 3 och 4 visa en del konstruktionsdetaljer. Stöttorna komma alltid i riktigt läge, emedan de båda halvorna redan innan högsta läget uppnåtts, styra varandra genom på dem anbragta klackar (b). p J0t Traglast Mn MMM — 2000, $ 9 14 TEKNIK för ALLA Kolet slår ut oljan? År 1914 var 88,84 proc. av världshan- delstonnaget koleldat. 1925 hade pro- centsatsen koleldade sjunkit till 64,8 proc. 1937 betecknar vändpunkten. Det- ta år hade oljeeldning och dieselmotorer gått förbi koleldningen, 51,5 proc. av tonnaget eldade då med olja. Skall mån- «ne de bittra erfarenheterna från det nu pågående kriget ändra proportionerna? Amerika rustar. I maj månad fick Chrysler fram den första av de 1.000 stycken 28 tons strids- vagnar, som skall byggas av typ M-3. Trots tillverkningen av militärfordon bygger Chrysler nu 6.000 lastbilar och personvagnar om dagen och har ändock tid att bygga 300 stycken 40 mm. luft- värnspjäser samt experimentera med en 2.000 hkr. flygmotor. 87.000 anställ- da finnas nu i koncernen. Ytterligare 10.000 skola anställas i stridsvagnsfab- riken och 12—215.000 i fabriken för flyg- plandelar. Minskad bilproduktion. Från den 1 aug. skall den amerikanska bilproduktionen skäras ned med 20 proc. På detta sätt beräknar man minska 1942 års serier med 1 milj. vagnar men ändock få fram en serie av 4 milj. per- son- och lastbilar. Orsaken är brist på lättmetall, högvärdiga stållegeringar, zink och gummi. Vidare tillkommer som ytterligare skäl brist på verktyg. 1000 kilometer i timmen. Enligt amerikanska uppgifter lär en hastighet av inte mindre än 1.041,6 km/t. ha uppnåtts av Curtiss P-40 jakt- plan i störtdykning. Den angivna siff- ran är nämligen för ”free dive” 661 mi- les. Det tidigare amerikanska rekordet av denna typ är Bell Airacobras (P-39) 620 miles eller i runt tal 1.000 km/t. Världsrekordet i horisontalflykt är som bekant 775 km/t. Dieselgasmotor. Diselgasmotorer är senaste nytt från Tyskland. Man inför i motorn gengas blandad med sekundärluft och insprutar 20—25 proc. dieselolja som ett slags ”tändstråle”. Gengasen uträttar där- vid det mesta arbetet. Huvudfördelen är att man slipper bygga om motorn och förse den med tändstift, men i förhål- lande till tändstiftsmotorn vinner man fördelen att diselbränslet tillför energi så att man kan räkna med 10—15 proc. ökning av aktionsradien. É