- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 25. 20 juni 1941 /
21

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SR erövrar rymden, av Hans Dominik - Annonser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRANS

avgick. Därefter flög han tvärsöver den
amerikanska kontinenten till Los Ange-
les, varifrån han åkte bil till Boulder-
dammen.

Da var tur för signor Tomaseo, att
han hade rekommendationsskrivelser
med sig, ty vid dammen härskade ett
liv som i en myrstack. Ingen hade tid
att befatta sig med den italienske veten-
skapsmannen eller besvara hans frågor.
Först efter flera dagar lyckades han få
tag i mr Dickinson, vilken för att bli
kvitt italienaren slutligen lovade att
följa med till dammen och visa honom
platsen där nedslaget skett.

När de beträdde dammens krön, möt-
tes de av ett öronbedövande oväsen av
flera dussin tryckluftborr, som voro i
arbete vid brottstället för att avlägsna
den anfrätta betongen. Tomaseo fick
svindel, när han följde amerikanen på
en smal järnstege till arbetsstället.
Över en sviktande planka tog han sig
sedan över till platsen för genombrottet.

Först när Tomaseo hade kommit över
plankan och kände fast mark under
fötterna, kände han sig säkrare och bör-
jade se sig om. På denna plats var
den omkring tolv meter tjocka muren
genombruten, och det utströmmande
vattnet hade bildat ett cirkelrunt hål.
På insidan stod vattnet ända upp till
öppningen.

— Det var här det hände, sir, bör-
jade överinspektören sin förklaring. —
Eh av våra dammvakter såg hur nå-
gonting föll ned från himlen, träffade
dammen här och bredde ut sig på väg-
gen som en hinna. Först brydde vi oss
inte om det, men dagen efter kom vi
minsann underfund med vad den ställt
till. Sattyget fräter ju värra än svavel-
syra, så betongen, blev skör och vattnet
bröt sig igenom. Vad det har ställt till
kan ni själv se härifrån. o

Dickinson pekade nedåt dalen, där de
förut fruktbara ängsmarkerna lågo sön-
derskurna och uppslammade. SN

Tomaseo tänkte just upplysa om att
han hade skrivit en avhandling om den
här meteoriten, när Dickinson fortsatte:

— Den av edra landsmän, som har
skrivit om den här meteoriten glömde ty-
värr att tala om det viktigaste, nämli-
gen vilket djävulstyg det var som kom
neddansande. Om han gjort det, skulle

vi nämligen blivit varnade i tid och hade
kunnat hugga bort det med trycklufts-
mejslar.

Tomaseo föredrog att förtiga sitt för-
fattarskap och frågade i stället var Dic-
kinson trodde, att något av ämnet kun-

de påträffas. Dickinson pekade nedåt
djupet:

— Därnere kan ni leta efter det; en-
da möjligheten att ni skall få tag i nå-
got av eländet är att ni letar där nere.

Mr Dickinson hade sannerligen inte
överdrivit, när han sade att det skulle
bli ett både svårt och obehagligt före-
tag, ty dagen i ände fick Tomaseo till-
sammans med ett par medhjälpare vada
omkring i slammet, innan de hittade
några betongstycken som hade en me-
tallbeläggning. Meteoriten måste ha
träffat dammen med en oerhörd kraft
så som metallen var spridd. Det var
blott en halvmillimeter tjocka metall-
folier som Tomaseo med mycken möda
lyckades samla ihop. Till och med nu
utsände metallen en mycket stark strål-
ning. Det kunde han snart konstatera,
ty vid ett par tillfällen flög en metall-
hinna iväg fastän fullständig vindstilla
rådde. Här var största försiktighet av
nöden, och därför hade han från Rom
medfört en blyklädd ränsel. I denna
stoppade han de hopskrynklade metall-
folierna, av vilka han till sist hade hit-
tat flera kilo.

När han ansåg sig färdig med sina
undersökningar tog han avsked av mr
Dickinson och begav sig via Los Ange-
les tillbaka till Rom.

LJ

D:; Thiessen och hans folk tog med
stort intresse del av signor Tomaseos
berättelse och hade roligt mer än en
gång under läsningen.

— Alldeles utmärkt med den där me-
teorit-teorien, sade dr Thiessen till He-
gemiäller. — Det leder dem på fel spår.
Utan tvivel kommer den biten, som ita-
lienarna fick i soppan, från edert för-
sta klåperi. ;

— Jag förmodar ni menar det expe-
riment, som förskaffade oss det första
användbara strålämnet, svarade Hege-
miller.

— Låt oss inte tala om det, kollega.
För min del får ni gärna äran, men ett
klåperi var det i alla fall. För min del
anser jag det vara viktigare vad italie-
narn skriver om strålningens förstöran-
de kraft. Lägger jag härtill händelserna
vid Boulderdammen, där en tjock be-
tongmur blev uppfrätt på tjugofyra
timmar, så blir jag betänksam.

— Tror ni kanske, att strålningen
även kunde vara farlig för stålet i vår
motor? frågade dr Stiegel.

Thiessen nickade: — Det kan vara
möjligt, och därför måste vi oavbrutet
ge akt på maskinen. Bara tanken på,

liksom vid Boulderdammen.

att stålet helt plötsligt skulle ge med
sig och strålkolven ge sig iväg, vållar
mig oro.

— För en timme sen undersökte jag
motorn mycket noggrant utan att finna
något, sade Stiegel lugnande.

Medan dr Stiegel talade hade dr He-
gemäller gått till ett ställe av väggen
i hallen som låg i rak linje med kolvens
bana. Här skrapade han med en mej-
sel på betongen, som föll bort som ett
pulver.

— Här kan ni se, sade han till dr
Thiessen, här har betongen angripits
Jag före-
slog i går att vi skulle sätta ett blyskydd
kring motorn. Som det nu är, blir det
snart hål i väggen.

Hegemällers bevisföring verkade så
övertygande, att de andra inte kunde
motsäga den.

— Den här gången har ni rätt, kolle-
ga, medgav Thiessen. Det är ju bara
frågan om en bagatell som vi kan klara
av på en halvtimme.

Medan dr Stiegel var borta efter bly-
plåt, gick Hegemiller ett par slag runt
motorn och mönstrade den med kritiska
blickar.

— Har ni något annat att anmärka?
sade Thiessen slutligen.

(Forts. i nästa n:r.)

Ta chansen
att förtjäna

per gar:

Bliv
Teknik för Alla,

ambud för

veckotidningen

för praktiskt folk.

Till Teknik för Alla.

Box 3137, Stockholm 3.
Undertecknad önskar få sig till-
sänt ombudsvillkor och material:
Namn:
Bostad:

Adress:

TEKNIK för ALLA 21

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:13:23 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-25/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free