—K TREDIMENSIONELL FOTOGRAFERING ER många amatörfotografer ha egentligen tänkt på, att tusentals hög- intressanta kameraobjekt lämnats obe- aktade — trots att de finnas på närma- re håll än man tror? Vackra landskap, slott och andra historiska byggnader äro eftersökta ting av den fotointresserade hobbyisten men — här komma vi till sakens kärna — varför inte gå på kame- rajakt bland fjärilar, myror, blommor och andra saker av miniatyrformat? Vanliga fotos ge av kända orsaker ingen fullt naturtrogen bild av det foto- graferade föremålet — ty djupet saknas. Den fotografiska bilden återger endast bredd och höjd. Genom att använda ste- reoskop av den välkända typen — se fig. 3 — elimineras dessa nackdelar, ty en bild, betraktad genom en dylik an- ordning får det djup, som saknas på vanliga bilder. Stereoskopet består av en träställning, i vilken fästs två positiva linser, den ena avsedd för vänstra ögat; den andra för högra ögat. Genom linserna, använ- da som förstoringsglas, betraktas två fotografier av exempelvis en loppa — fig. 3 — som tagits på ett sådant sätt, 22 TEKNIK för ALLA att det ena återger bilden sådan den ter sig för ett vänsteröga; den andra bil- den sådan den ter sig för ett högeröga. Bilderna sammansmälta för åskådaren till en enda fristående bild, och en ena- stående djupverkan uppnås. Stereoskopiska bilder kunna tagas med en specialkonstruerad kamera med två objektiv, och en dylik är också nöd- vändig om man har för avsikt att ta vanliga fotos med rörliga motiv. I de fall, som beskrivas i det följande, klarar man sig gott med en vanlig kamera, ty det rör ju sig om fotografering av stil- lastående föremål i miniatyrformat. (då 2 Edra annars så trevliga komerabilder sakna någonting — djup! Mr. Hobby lär Er här bygga ett stereoskop, som avhjälper bristen. N EE) ril,: som på bilden, kan placeras på ett litet ställbart bord. Till följd av det ringa avståndet från kameran till objek- tet fordras noggrann inställning, vilken helst bör ske på visirskiva. Inställnings- och övriga dylika problem gå vi emeller- tid icke in på här, då ju varje något så när försigkommen fotoamatör känner till dessa saker. När alla förarbeten undanstökats — träställningen på fig. 2 tillverkats och kameran inställts — kan man försöka sig på att exponera de första plåtarna. En detaljrik bild utan skarpa kontraster är i detta fall att föredraga framför en med utpräglad kontrastverkan, varför negativmaterialet bör väljas därefter. Vill man göra de positiva bilderna ge- nomskinliga i likhet med skioptikonbil- der, bör man använda Agfa diapositiv- normal plåtar. Förfaringssättet för dyli- ka bilders framställning beskrives i TÉA nr 11/1941. Den första plåten tages så, som man tänker sig uppfatta med vänstra ögat. Den andra tages så som föremålet ser ut sett med högra ögat. Kameran måste alltså flyttas så stort stycke som motsvarar ögonens avstånd mellan tagningarna av de två plåtarna. Detta möjliggöres, så som synes av fig. 2, genom den ställbara kamerahållaren. Belysningen av objektet bereder den erfarne fotoamatören knappast några svårigheter. Den kan ske med en vanlig La Tillvägagångssättet PR goaste (3 . LIUITENT ve p NKT vid fotografering. RA RE EAKN fa ner GEIR 52 ÅL Fö d P raktiskt taget vilken ka- loge Ei SOSA Ia av | mera som helst kan använ- ARG | EIN oeesteorRe das för detta speciella än- SE RA EE SE HE a (SNES damål. Den lämpligaste ty- NSKRUV PASSANDE pen är emellertid en vanlig bälgkamera för glasplåtar med anastigmat-objektiv. Ljusstyrkan är av under- ordnad betydelse. Kameran monteras på ett trästativ — se fig. I och 2 — så att objektet, t. ex. en fjä- KAMERAN LÄNGDEN BESTÄMMES AV KAMERANS STORLEK SAMT OBJEKTIVETS BRÄNNVIDD. === METALLPINNE "AT f HÅLLARE I SH För FÄRDIG- 2-9 h PREPARER, -