fo $F Å ——L DHORAIS Fö OLJA UR SVENSK TJÄRA Som ett bevis på biltransportappara- tens effektivitet för närvarande nämnde jägmästare Erik Lundh i ett anförande inför Bilägarnas inköpscen- trals kongress nyligen att det fasta bränsle som pr år förbrukas av de 50.000 gengasbilarna motsvarar 60 procent av hela bensinåtgången året före krigsut- brottet. Under första halvåret 1942 räkna vi med att i Närke få i gång en skifferolje- produktion, som årligen ger oss 25— 28.000 ton olja, sade hr Lundh. Dess- utom ha vi ju Kinnekulleverket, som väl kommer i gång i juli i år. Detta ger oss 10.000 ton olja pr år. Skifferoljor- na äro dock ingenting för bilarna ännu . så länge, ty de tas i anspråk för marina ändamål. Bensin ur denna skifferolja ställer sig för övrigt betydligt billigare i framställning än motorspriten. Andra möjligheter för framställning av flytande bränslen äro tjärorna, och även på detta område arbetar BK för fullt. Smörjolja kan utvinnas ur stubb- ugnstjärorna och deras oljor. Man arbetar på att få igång en bety- dande tjärproduktion och räknar med att totalt producera cirka 20.000 ton tjära årligen, och en del av denna tjä- skulle under 1942 omvandlas i smörj- olja. Kolugnstjäran går redan till fiskebå- Ny norsk metod för :torvkolning. n norsk ingenjör F. D. Vauvert har lyckats ”förvandla” norsk torv till koks. Ingenjören har tillsammans med den numera avlidne professor Farup ut- experimenterat en roterande retortugn för torvdestillation, varigenom man får koks av torv med en värmegrad, som står på full nivå med vanlig koks. Från norska statens och Norges indu- striförbunds sida ha anslag lämnats för fortsättning av försöken. Torvkoksen beräknas på basis av nu företagna ex- periment kunna i mycket hög grad skaf- fa Norge tillräckligt med bränsle. In- genjör Vauvert har även lyckats ”förko- la” torv i pulverform, så att man kan el- da med torvpulver. Stora förhoppnin- gar knytas i norska industrikretsar till den nya uppfinningen. tarnas tändkulemotorer, och man hop- pas kunna tillgodose fiskarna med tjä- ra i alltjämt stegrad omfattning. Det finns även andra uppslag för tillverk- ning av flytande bränslen inom landet. Ett är att göra en syntesgas som kan användas för framställning av metanol d. v. s. träsprit. Skulle denna väg visa sig framkomlig, skulle genom disposi- tion av en relativt liten vedmängd större delen av vårt flytande importbränsle kunna ersättas med inhemskt flytande bränsle. Jag varnar dock för överdriv- na förhoppningar i fråga om detta bränsle, som måste: ses som en fram- tidssak. För närvarande och de när- maste åren måste vi trygga oss till gen- gasen. FR PO TAPET UT KRAGEN” PSTN NE NAGRATI Framtidens transportplan. E nligt den amerikanske flygmaskins- fabrikanten Glenn L. Martins åsikt kun- na farbrikerna när som helst tillverka fraktflygmaskiner, kapabla att trans- portera 80 tons laster över 5500 km utan mellanlandning. Dessa plan skulle få en vikt av över 170 ton. Paradoxalt nog påskyndar det pågå- ende kriget konstruktionen" av fraktflyg- maskiner, emedan fabrikanterna lära sig tillverka större och snabbare maskiner genom massproduktionsmetoder. Kriget har i hög grad påskyndat utvecklingen inom flygmaskinsindustrien samtidigt som sjögående fartyg förstörts i sådan omfattning, att brist redan råder. Efter krigets slut kan man därför vänta sig, att en stor del av transporterna komma att äga rum med flygmaskiner, i synner- het som dessa kunna tillverkas snabbare än t. ex. båtar, för att icke; tala om, att sådan transport är den snabbast möjliga. Mr Martin, en bland flygningen pion- järer, som redan 1912 flög tidningar och post med en s. k. ”luftexpress”, har re- dan ritningar färdiga till ett 65 tons luxuöst passagerareplan, I en nära framtid anser Martin, att ett system av hamnar, landningsplatser, dockor och magasin komma att byggas för lufttrafiken liksom de nuvarande för järnvägar och ångbåtar. Bilden wisar en tysk materialprov- ningsapparat, ”Ferroflux”, som använ- des för att snabbt upptäcka dolda spric- kor i järn- eller ståldelar. Det föremål, som skall undersökas, | | övergjutes med en blandning av järnfil- spån och olja, när föremålet sedan ut- sättes för magnetisering, visar sig t. ex. en spricka i materialet som ett tydligt mönster i oljan. TEKNIK för ALLA 13