5 LJ Visst är grabben, som ännu sitter på skolbänken, alltid en smula tveksam om vad han själv skall välja bland alla spännande och intressanta sysselsätt- ningar, som de vuxna karlarna ha så- som yrken. Han förstår ju ganska bra, att om han väljer ett, så måste han-avstå från. att bli en kaxe inom allt det andra, som lockar honom, och där han också har några av sina ideal. Jämte ekonomiska synpunkter i seende på <utbildningskostnader och framtida inkomster spelar välljudet hos den resonans på själasträngarna, som intresset för den omkringliggande verk- ligheten kan väcka hos honom, den stör- sta rollen, när det gäller att skingra denna hans tvekan. Om man bortser från de grundläg- gande ämnen, som småpiltarna öva på skolans lägre stadier, så verka skoläm- nena och särskilt då på de högre sta- dierna såsom viktiga appeller till olika sidor av hans begåvning. Om ett ämne intresserar honom mer än de andra, så att han med lätthet kan koncentrera sig därpå, då kan man vara ganska viss om, att han där funnit något, som kan bli hans framtida uppgift. Tyvärr täcka dock ej skolämnena på långt när alla möjliga yrken, och dess- utom äro de ofta genom sin grundläg- gande uppgift systematiska och torra och lämna ej en riktig uppfattning om tillämpningen i det verkliga, levande livet. Där har den populärvetenskap- liga litteraturen en av sina största uppgifter, om ej t. o. m. sin allra vik- tigaste uppgift. När man betänker hu- ru specialicerade alla sysselsättningar blivit i våra dagar och därtill koncen- trerade till ett fåtal stora arbetsplat- ser med ”tillträde strängt förbjudet för obehöriga”, då förstår man hur oviss ungdomen skulle -vara om alla verksam- hetsgrenar, som stå dem till buds i framtiden, om ej den populärveten- skapliga litteraturen funnes, ej minst tidskriftslitteraturen. Fotade på vetenskaplig grund bliva ju alla mänskliga verksamhetsgrenar i våra dagar i allt större utsträckning. Vid sociologiska undersökningar om ungdomens yrkesval, särskilt i Amerika, Har det visat sig, att ungdomen väljer de yrken, som den känner till av mer eller mindre personlig erfarenhet. Så- hunda har det visat sig, att fattig stu- derande. ungdom utan kontakt med in- tellektuella kretsar i hemmen, där man naturligtvis sällan eller aldrig diskute- rar om arbetet i de högre yrkena, egen- domligt nog särskilt ofta väljer lärar- yrket, emedan detta är det enda stude- rade yrke, som de haft någon person- lig kontakt med under sin studietid! Vid närmare eftertanke visar det sig ganska naturligt, att det måste vara så, men samtidigt måste man ju erkänna vikten av all litteratur, som förmedlar och ger kontakt mellan dem, som stå mitt uppe i sina samhällsgagnande gär- av- ningar och ungdomen, som ännu står utanför. Till all lycka torde det väl vara så, att de områden, där den livligaste verksamheten och utvecklingen försig- går inom vetenskap och industri även samtidigt utförligast behandlas inom den populärvetenskapliga litteraturen. De vetenskaps- och industrigrenar, som således av samhällslivet ha det största beho- vet av rekrytering av nya ungdomliga krafter, få alltså också den största re- klamen vid konkurrensen om ungdom- arnas intresse och arbetskraft. Emellertid påverkas denna utveckling av de naturliga anlagen hos befolknin- geni ett visst land. Den naturliga be- gåvningen och intresset för vissa yrken, vilket är detsamma som rekryterings- möjligheterna för dessa yrken, över- väga på bekostnad av andra yrken, och härigenom sker en uppblomstring just på dessa områden, vilka framstå -så- som nationella eller nationalekono- miskt viktiga för detta land. Utlänningar, som komma till Sverige, förvåna sig alltid över den enhetliga folktypen med bland annat blå ögon, ut- skjutande nacke och cendre-färgat hår (däremot icke ljusblont, som vi själva tro!): På analogt sätt kan man konsta- tera, att den svenska ungdomen är på- fallande intensivt inriktad på mekanis- ka sysselsättningar, men däremot icke på exempelvis kemi, som dock även det är en naturvetenskaplig eller teknisk gren. I vårt mekaniserade tidevarv är det förra en stor fördel, men vårt bris- tande intresse för kemi kan lätt stå oss dyrt i avspärrningstider. En stimu- lans för just kemi (valt såsom ett exempel) genom den populära littera- turen kan säkert uppväcka slumrande anlag hos. det fåtal bland oss, som ha anlag därför, men som på grund av det ringa allmänna intresset för kemien ej få sina anlag upptäckta vare sig av sig själva eller av andra. ETS TIPS FOR "MODELLBYGGARE Bill igare materiel. (Forts. fr. föreg. n:r.) Förtunningsmedel. I samband med färger kan man nämna förtunningsmedlen. I modellkatalogerna gå dessa under det lärda namnet ”Thin- ner”. Och priserna äro också därefter. Om man jämför färghandlarnas priser med modellhandlarnas, häpnar man. Ty i många fall har modellhandlarna för- dubblat priset: Fixér-rör. För att ta ännu ett exempel kan man nämna fixérröret. Detta användes vid vattenbesprutning av <vingklädseln på modellplan m. m. I modellaffären kan man få ett dylikt rör för ungefär 75 öre, under det att samma rör i färg- handeln blott kostar 35 öre. vid . ett visst utvecklingsskede ; skulle kunna förfärdiga det själv. Teknik för Alla:s ANNONSPRISER: Per mm enkel spalt .... 835 öre 1/1-sida i text, svart - irYOke ottan sen .. 200:— 1/1-sida i text, svart/ FÖLL TYCK k esle oas se sjela 250:— Omslagets sista sida, svart tryck ...c..c 250: — Omslagets sista sida, 8vart/rött tryck .... 300:— RABATTER: Belopp inom år och procent:, 100/5, 250/7,5, 500/10, ?50/15, 8000/25, 5000/80. Spaltbredd 59 mm. Sidans format 8 sp. X 250 mm. Balsaknivar. Det finns även modellhandlare, som ha vackra, s. k, balsaknivar till salu. Även priserna på dessa sträva uppåt. I stället för dessa knivar köper man en vanlig s. k. skomakarkniv. Denna har visat sig vara den bästa modellkniv man kan tänka sig, Och dessutom är priset fördelaktigt. En vanlig skomakar- kniv kostar i stort sett icke mer än ungefär 40 öre. Som en jämförelse kan man nämna att en balsakniv i modell- handlarens butik kostar upp till 2—3 kronor. Av dessa exempel framgår det, att modellbyggarna, genom att vara litet för- ståndiga vid inköp av modellmaterial, skulle kunna nedbringa kostnaderna för sina respektive hobbies i avsevärd grad; Tänk Er därför för nästa gång Ni går in i en modellaffär. Och ställ den frågan till Er, om Ni icke skulle kunna få Ert material billigare på annat håll eller om Ni icke rent av, med litet händighet, ABS TERNEG REDAKTIONSKOMMITTHB: föreståndaren för Tekniska Museet intendent Torsten Althin; verkst. ledamoten i Folkbildnings- förbundet fil. lic. Iwan Bolin; rektorn för Stockholms Tekniska Institut civ.ing. E. Walter Holm- stedt; luftfartsinsp. civ.ing. Tord Äng- ström; ingenjör Sven Sköldberg, Tekniska. Museet. i "bergsingenjör Folke Lindgren. utg.).