Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk rundhorisont - Werner Siemens — en banbrytare inom elektrotekniken - Djupt i skånska jorden... - Sveriges försörjningsläge just nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
visade även att man genom mätningar
kunde lokalisera fel i redan lagda kab-
lar. När de engelska ingenjörerna hörde
detta, berättas det, ställde de sig skep-
tiska och kallade det för ”en vetenskap-
lig humbug”, Genom den siemenska me-
toden har emellertid mången kabel kun-
nat räddas, som annars skulle varit till-
spillogiven.
I Deutsches Museum i Mänchen står
en liten maskin, som inte är mycket stör-
re än en skrivmaskin, men som blivit av
revolutionerande betydelse för hela värl-
den. Det är nämligen den av Siemens
1866 uppfunna dynamomaskinen. Elva
år efter uppfinnandet levererade Sie-
mens den första dynamomaskinen för
elektrokemiskt ändamål, och 1882 upp-
lystes för första gången en gata med
elektriska lampor, nämligen Leipziger
Strasse i Berlin. Tre år förut visades på
hantverksutställningen i Berlin det för-
sta elektriska lokomotivet.
Siemens hade utarbetat ett fullstän-
digt förslag för byggandet av en elek-
trisk högbana i Berlin, men tiden var
ännu inte mogen för ett så storslaget
projekt. Först 1896 — fyra år efter
Werner Siemens död — öppnades i Bu-
dapest den första elektriska underjor-
diska banan.
Den första elektriska hissen är en av
Siemens skapelser liksom den elektriska
stenborrmaskinen. Han förutsåg även
möjligheten att medelst elektricitet
framställa kväve.
De uppfinningar på det elektriska om-
rådet, som Siemens gjorde äro legio, och
hans inflytande på utvecklingen av ve-
tenskap och teknik har varit av genom-
gripande betydelse.
1890 drog han sig vid 74 års ålder
tillbaka från företagets ledning, som
han överlämnade till sin broder Karl och
dennes söner. Han dog den 6 december
1892, och den av honom fulländade tele-
grafen spred budskapet därom runt hela
världen.
Nu har Siemens verk svällt ut till så-
dana dimensioner, att de bilda en hel
stad utanför Berlin, och i sina fabriks-
byggnader, som täcka en yta av 2 3/4
miljoner kvadratmeter, sysselsätta de
över 120.000 arbetare och anställda.
LEARN SK SARS ASA LER KA KE TEPE
Modern materialprovningsanläggning i Närnberg. En Siemens-transformator
DJUPT I SKÅNSKA JORDEN...
För några veckor tillbaka hade TfA
en artikel om oljeborrning i USA,
där man beräknar komma ned till avse-
värda djup. Nu kunna vi meddela, att
vi inte äro så bortkomna här hemma i
gamla Sweden heller ifråga om djup-
borrning. Sveriges geologiska under-
sökning är just nu som bäst sysselsatt
med forcerade undersökningar rörande
förekomsten av olja och salt i Höllviken
i Skåne, och man har nu hunnit ned till
ett djup av 220 meter men ämnar sig
ner till 1200 meter innan man slutar.
Därmed är Sveriges djupaste borrhål,
verklighet, berättar överdirektör Axel
Gavelin.
Egentligen borde vi borra ner till ett
djup på ända till 2,500 m., säger över-
direktören. Men de härför nödvändiga
amerikanska <borrmaskinerna kunna
inte transporteras hit på grund av rå-
dande förhållanden. Under nästa år
hoppas jag dock att vi skola ha nått
1,200 m. djup, och först då kan något
sägas om vad jorden gömmer. Det hit-
tills djupaste borrhålet i Skåne gjorde
vi under förra kriget. Då kommo vi ner
på 645 m. under sökande efter stenkol.
SVERIGES FÖR-
SÖRJNINGSLÄGE
JUST NU
[Folkbushållnings- och handelsministrar-
na ha helt nyligen besvarat några
interpellationer om vårt försörjnings-
läge, varvid en del intressanta och be-
lysande uppgifter beträffande vissa rå-
varor m. m. gavs. Vi återge ett urval
av dessa uppgifter:
Gödningsämnen: Kali och kalksalpe-
ter kunna importeras. Tillgången på
chilesalpeter räcker för sockerbetodlin-
gen under ytterligare ett år. Superfos-
fatanvändningen behöver icke inskrän-
kas.
CC” och koks: Importen uppgick un-
d senare halvåret 1940 till cirka
400.000 ton stenkol pr månad och
100.000 å 200.000 ton koks. Under 1941
har den sjunkit till 200.000 ton stenkol
och 100.000 ton koks.
Bränntorv: Omkring 450.000 å 500.000
ton torde kunna anskaffas, motsvarande
200.000 ton kol eller 1.2 mill. kbm. ved.
Mg TE
STR
för 8 miljoner volt, 25.000 ampere.
Ved: Totalkvantiteten för nästa brän-
sleår, 41 mill. kbm., beräknas täcka i
försörjningsplanen angivna behov samt
räcka till reservlager i större förbruk-
ningsorter. Därtill komma massavedsla-
ger. Transporterna underlättas, om in-
köpen ske så tidigt som möjligt. Nya
regleringsbestämmelser skola gälla. In-
dustri- och kommunikationsföretagen få
kol till 22—25 procent av normalt be-
hov. Transportreglering av ved har in-
förts för att rationalisera vedmarkna-
den.
Flytande bränsle: Endast smärre
partier ha kunnat införas, av vilka en
stor del gått till militära behov. För-
råden medge icke tillräcklig tilldelning
för jordbrukstraktorer eller fiskebåtar.
Arbete har igångsatts i syfte att till-
verka flytande bränsle ur skogsproduk-
ter. Tillverkningen av sulfitsprit och
teknisk potatissprit ökas. I mars näs-
ta år påbörjas Svenska skifferoljebola-
gets oljeproduktion, som beräknas till
28,000 kbm. per år.
Järn och stål: Tillverkningen av
plåt och vissa slag av handelsjärn blir
knappare.
Metaller: Avtal ha träffats om ökad
brytning av kopparmalm, men konsum-
tionen måste kraftigt begränsas. En ny
aluminiumfabrik blir färdig nästa år,
men en mycket sträng hushållning är
ofrånkomlig. Betydande lager av tenn
finnas inom landet. Planer för pro-
duktionen av bly och zink äro under för-
beredande.
Kemiska produkter: - Salt, soda och
glaubersalt torde kunna importeras.
Behovet av svavelsyra, salpetersyra,
saltsyra och alkali täckes genom in-
hemsk produktion. Beträffande garv-
ämnen är läget mindre ljust.
Gummi: Rågummi kan endast ersät-
tas av regenererat gummiskrot. Några
snabba resultat av kemisk gummifram-
ställning kunna icke väntas.
Smörjmedel: Stora ansträngningar
göras att öka lagren genom import.
Provtillverkning av smörjolja ur tjära
har givit lovande resultat. «
Textilråvaror: Cellull, garner av na-
tur- och konstsilke kunna importeras,
varjämte tillverkningen inom landet
kommer att utvidgas. Genom inbland-
ning -av cellull och lump har kardgarn
kunnat framställas i större omfattning.
Linlagren reserveras för skogarn, sko-
tråd, brandslang, tält- och segelduk för
försvarets behov m. m. Duktyger, lakan
och servetter få icke framställas av lin-
garn.
TEKNIK för ALLA 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
