Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk rundhorisont - Werner Siemens — en banbrytare inom elektrotekniken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WERNER SIEMENS
= en banbrytare inom elektrotekniken
Några intressanta data
om mannen som kon-
struerade den första till-
förlitliga visartelegrafen,
uppfann dynamomaski-
nen och lade ned första
djupvattenkabeln.
pPland de uppfinnare och tekniker, som
kunna jämställas med genier av exem-
pelvis Edisons format intager tysken
Werner Siemens en framstående plats.
Han har också givit sitt namn åt en av
världens största fabriker för elektriska
maskiner, apparater och kablar.
Werner Siemens föddes i Hannover
1816 och fick tidigt övertaga ansvaret
för sina talrika syskon, av vilka bröder-
na Wilhelm, Karl och Fredrik senare
skulle komma att spela en viktig roll in-
om elektroteknikens utveckling.
Redan som barn visade Werner Sie-
mens en ovanlig begåvning för natur-
vetenskapliga och tekniska ting. I bör-
jan ville han studera ingenjörsvetenskap
på det enda stället som på den tiden
gav akademisk ingenjörsutbildning, näm-
ligen vid byggnadsakademien i Berlin.
Men eftersom han inte kunde komma in
där, försökte han vinna inträde vid
preussiska ingenjörskåren, men icke hel-
ler här lyckades han vinna inträde. Han
valde då militäryrket och blev artilleri-
officer och erhöll på så sätt en utmärkt
naturvetenskaplig utbildning. De fjorton
år han var officer, har han själv beteck-
nat som utslagsgivande både för sin ka-
raktär och tekniska utbildning. Varje
ledig stund studerade han matematik,
12 TEKNIK för ALLA
Werner Siemens.
fysik och kemi, men han började även
experimentera och uppfann bl. a. ett sätt
att tillverka användbart bomullskrut
samt en förbättrad metod för galvanisk
förgyllning. Härigenom kom han i vad
han själv kallar det, ”uppfinnar-rus”.
Men sitt slutliga verksamhetsfält
skulle han finna genom sammanträffan-
det med urmakaren Leonhardt, som höll
på med försök att ersätta den optiska
telegrafen med en elektrisk. Siemens
kom därvid i tillfälle att närmare stu-
dera den första av engelsmannen Wheat-
stone konstruerade elektriska visartele-
grafen och fick bevittna hur man trots
alla bemödanden icke lyckades göra ap-
paraten störningsfri. Här fann Siemens
det rätta verksamhetsfältet för sin rast-
lösa ande.
Er nästan oöverskådlig mängd av upp-
finningar och förbättringar ha gjort
telegrafen till det hela världen omspän-
nande kommunikationsmedel det nu är.
Siemens konstruerade en tillförlitlig
visartelegraf, där sändaren hölls i takt
med mottagaren genom automatiskt ske-
ende strömavbrott.
I Polytekniska bolaget lärde han kän-
na en ung mekaniker, Halske, som han
gav i uppdrag att tillverka sina appa-
rater. Halske blev så entusiasmerad över
den första försöksapparaten, att han
slutade hos den firma, där han var an-
ställd och började arbeta enbart för
Slemens.
Redan 1847 öppnades firman Siemens
& Halskes första verkstad i Berlin. Den
hade då tre mekaniker anställda, men
två år senare hade antalet ökats till 25,
vilket på den tiden ansågs som något
storartat.
Hösten 1848 påbörjades byggandet av
den första stora telegraflinjen mellan
Berlin och Frankfurt am Main. De sie-
menska ledningarna voro väl isolerade,
ty genom en tillfällighet hade Siemens
fått tag i ett stycke guttaperka, som
hans bror skickat honom från London
som en kuriositet. Det dröjde ej länge
förrän Werner Siemens utarbetat en me-
tod, varigenom elektriska ledningar i en
press kunde överdragas med en skarvfri
gummimantel. För isoleringen på linjen
Eisenach—Frankfurt, som drogs på stol-
par, använde han klockformiga isolato-
rer av nästan samma utseende som an-
vändes än i dag. Ända tills han var 50
år gammal sysslade han med utvecklin-
gen av telegrafväsendet.
Kablarna fullkomnades och omgåvos
av en sömlös blymantel. Även sändare-
och mottagningsapparaterna förbättra-
des. Nu konstruerades typtrycks- och
morseapparater, maskintelegrafen med
automatisk formning av tecknen, en in-
rättning för multiplextelegrafi, varige-
nom ledningarna kunde bättre utnyttjas,
en maskin för alstrande av högspänd
likström och en magnetinduktor med
dubbelt T-ankare.
I Ryssland byggde Siemens långa tele-
grafledningar. Sålunda nedlade han sjö-
kabeln till Kronstadt, den första, som
visat sig hållbar en längre tid. För de
ryska landlinjerna uppfanns även en in-
rättning, det s. k. ”tatargalvanoskopet”,
en apparat, som var uppsatt ute på lin-
jen i ett regnsäkert omhölje men som
kunde betjänas även av en fullkomlig
novis på området. Denna apparat visade
» om ledningen var i ordning eller icke
och åt vilket håll ett fel uppstått.
Siemens byggde den väldiga indoeuro-
peiska telegrafledningen, vilken gick
från London över Berlin, Polen, Ryss-
land, Persien till Indien och var 6.100
km lång.
Sc
ÅA: 1857 nedlade Siemens den första
djupvattenkabeln mellan Sardinien
och den algeriska kusten. Han fann ett
sätt, varigenom man under kabelns lägg-
ning genom lämpliga apparater kan kon-
trollera kabelns felfrihet och till och
med mäta var ett eventuellt fel befin-
ner sig. Men icke nog härmed; han på-
FO KA NR :
|
I
Den första dynamomaskinen — uppfun-
nen av Werner Siemens år 1866.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
