WERNER SIEMENS = en banbrytare inom elektrotekniken Några intressanta data om mannen som kon- struerade den första till- förlitliga visartelegrafen, uppfann dynamomaski- nen och lade ned första djupvattenkabeln. pPland de uppfinnare och tekniker, som kunna jämställas med genier av exem- pelvis Edisons format intager tysken Werner Siemens en framstående plats. Han har också givit sitt namn åt en av världens största fabriker för elektriska maskiner, apparater och kablar. Werner Siemens föddes i Hannover 1816 och fick tidigt övertaga ansvaret för sina talrika syskon, av vilka bröder- na Wilhelm, Karl och Fredrik senare skulle komma att spela en viktig roll in- om elektroteknikens utveckling. Redan som barn visade Werner Sie- mens en ovanlig begåvning för natur- vetenskapliga och tekniska ting. I bör- jan ville han studera ingenjörsvetenskap på det enda stället som på den tiden gav akademisk ingenjörsutbildning, näm- ligen vid byggnadsakademien i Berlin. Men eftersom han inte kunde komma in där, försökte han vinna inträde vid preussiska ingenjörskåren, men icke hel- ler här lyckades han vinna inträde. Han valde då militäryrket och blev artilleri- officer och erhöll på så sätt en utmärkt naturvetenskaplig utbildning. De fjorton år han var officer, har han själv beteck- nat som utslagsgivande både för sin ka- raktär och tekniska utbildning. Varje ledig stund studerade han matematik, 12 TEKNIK för ALLA Werner Siemens. fysik och kemi, men han började även experimentera och uppfann bl. a. ett sätt att tillverka användbart bomullskrut samt en förbättrad metod för galvanisk förgyllning. Härigenom kom han i vad han själv kallar det, ”uppfinnar-rus”. Men sitt slutliga verksamhetsfält skulle han finna genom sammanträffan- det med urmakaren Leonhardt, som höll på med försök att ersätta den optiska telegrafen med en elektrisk. Siemens kom därvid i tillfälle att närmare stu- dera den första av engelsmannen Wheat- stone konstruerade elektriska visartele- grafen och fick bevittna hur man trots alla bemödanden icke lyckades göra ap- paraten störningsfri. Här fann Siemens det rätta verksamhetsfältet för sin rast- lösa ande. Er nästan oöverskådlig mängd av upp- finningar och förbättringar ha gjort telegrafen till det hela världen omspän- nande kommunikationsmedel det nu är. Siemens konstruerade en tillförlitlig visartelegraf, där sändaren hölls i takt med mottagaren genom automatiskt ske- ende strömavbrott. I Polytekniska bolaget lärde han kän- na en ung mekaniker, Halske, som han gav i uppdrag att tillverka sina appa- rater. Halske blev så entusiasmerad över den första försöksapparaten, att han slutade hos den firma, där han var an- ställd och började arbeta enbart för Slemens. Redan 1847 öppnades firman Siemens & Halskes första verkstad i Berlin. Den hade då tre mekaniker anställda, men två år senare hade antalet ökats till 25, vilket på den tiden ansågs som något storartat. Hösten 1848 påbörjades byggandet av den första stora telegraflinjen mellan Berlin och Frankfurt am Main. De sie- menska ledningarna voro väl isolerade, ty genom en tillfällighet hade Siemens fått tag i ett stycke guttaperka, som hans bror skickat honom från London som en kuriositet. Det dröjde ej länge förrän Werner Siemens utarbetat en me- tod, varigenom elektriska ledningar i en press kunde överdragas med en skarvfri gummimantel. För isoleringen på linjen Eisenach—Frankfurt, som drogs på stol- par, använde han klockformiga isolato- rer av nästan samma utseende som an- vändes än i dag. Ända tills han var 50 år gammal sysslade han med utvecklin- gen av telegrafväsendet. Kablarna fullkomnades och omgåvos av en sömlös blymantel. Även sändare- och mottagningsapparaterna förbättra- des. Nu konstruerades typtrycks- och morseapparater, maskintelegrafen med automatisk formning av tecknen, en in- rättning för multiplextelegrafi, varige- nom ledningarna kunde bättre utnyttjas, en maskin för alstrande av högspänd likström och en magnetinduktor med dubbelt T-ankare. I Ryssland byggde Siemens långa tele- grafledningar. Sålunda nedlade han sjö- kabeln till Kronstadt, den första, som visat sig hållbar en längre tid. För de ryska landlinjerna uppfanns även en in- rättning, det s. k. ”tatargalvanoskopet”, en apparat, som var uppsatt ute på lin- jen i ett regnsäkert omhölje men som kunde betjänas även av en fullkomlig novis på området. Denna apparat visade » om ledningen var i ordning eller icke och åt vilket håll ett fel uppstått. Siemens byggde den väldiga indoeuro- peiska telegrafledningen, vilken gick från London över Berlin, Polen, Ryss- land, Persien till Indien och var 6.100 km lång. Sc ÅA: 1857 nedlade Siemens den första djupvattenkabeln mellan Sardinien och den algeriska kusten. Han fann ett sätt, varigenom man under kabelns lägg- ning genom lämpliga apparater kan kon- trollera kabelns felfrihet och till och med mäta var ett eventuellt fel befin- ner sig. Men icke nog härmed; han på- FO KA NR : | I Den första dynamomaskinen — uppfun- nen av Werner Siemens år 1866.