Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tips för fotoamatörer: Fotomontage, av St.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lips för fotoamaltörer:
Det händer ofta, att man skulle vilja
fotografera en person eller ett föremål
i en. situation eller omgivning, som är
onaturlig eller rent av omöjlig. Då man
icke kan utföra en sådan fotografering
direkt, tillgriper man andra hjälpmedel.
24 ooTEKNIK för ALLA
En mycket vanlig metod är att i en bild
klistra in andra bilder, varefter den så
uppkomna bilden reproduceras, d. v. s.
avfotograferas. . |
Först bestämma vi oss för ’de motiv,
som vi vilja arbeta med. Vi kunna kan-
ske välja ut något eller några passan-
de negativ ur vårt negativregister, men
resultatet torde säkert bli bättre, om vi
redan vid negativtagningen inrikta oss
på uppgiften. Vi välja alltså motiv och
fotografera som vanligt. Vad vi därvid
särskilt ha att ge akt på är följande:
Belysningen måste vara i möjligaste
mån likartad och komma från samma
sida. Vi kunna inte passa ihop två bil-
der, varav den ena är tagen i solljus
och den andra i mulet väder, lika litet
som vi kunna få en motljus- och en med-
ljusbild att passa ihop med varandra.
Vi måste också se till, att vi få samma
fotograferingsriktning på de olika bil-
derna.
Då vi fått negativen färdiga, göra vi
oss en förstoring av huvudmotivet på
blankt eller halvblankt papper. Ju stör-
re denna bild är, desto lättare går ar-
betet. Av den eller de andra bilderna gö-
ra vi också kopior i lämpligt format:
vi kunna prova ut storleken genom att
lägga huvudbilden under förstoringsap-
paraten och projiciera på den. Alla bil-
derna måste ha samma gradation och
yta, annars skulle ingreppet, som vi nu
tänker göra, synas för mycket.
Och nu börjar den egentliga monterin-
gen. Med ett rakblad skära vi ut de bilder
som vi tänka klistra in i huvudbilden.
Var mycket noga med att följa kontu-
rerna och håll gärna bladet litet snett,
så att det bildas en liten egg av själva
skiktet på bilden. Då kommer den vita
smittytan på papperet att döljas. Sedan
vi skurit ut bilden, skärfla vi av bak-
sidan, så att nästan bara bildskiktet är
kvar. Ju tunnare denna bild är, desto
bättre blir resultatet. Med en bit fin
2
FOTOMONTAGE
smärgelduk kan vi putsa av baksidan,
så att den blir slät och kanterna tunna.
Då vi hunnit så långt, stryka vi på
ett tunt lager av klister på baksidan av
de utskurna bilderna och placera dem
på sin plats i huvudbilden. Klistret bör
helst vara vattenfast med hänsyn till
den efterföljande behandlingen av bil-
den. Tills vidare nöja vi oss med att läg-
ga bilden i press under några tunga
böcker tills den torkat. Nu är det egent-
liga fotomontaget färdigt, och vi ha en
bild, som vi mycket väl skulle kunna
använda. Hur tunna vi än ha fått de
inklistrade bilderna, så synas de emel-
lertid som en upphöjning på bilden. För
att komma ifrån denna olägenhet måste
vi reproducera bilden. Om vi inte ha
tillgång till erforderliga hjälpmedel för
detta, så be vi fotohandlaren göra oss
ett negativ av vår bild.
Om vi inte ha lust att göra en repro-
duktion av bilden kunna vi tillgripa ett
annat sätt för att minska det störande
intrycket av de inklistrade bilderna. Ett
blad vanlig tunn färglös cellofan, nå-
got större än bilden; lägga vi i kallt
vatten i tio minuter. Sedan lägga vi
upp det på en vanlig glansplåt och åka
över det med en gummivals. Samtidigt
som cellofanbladet lägges i kallt vatten
lägga vi ned den färdiga bilden i en
annan skål med ganska varmt vatten,
cirka 50—60”. Efter en stund ta vi upp
bilden och lägga den med bildsidan mot
cellofanbladet och pressa ’den med gum-
mivalsen, så att alla luftblåsor försvin-
na. «Ett par tjocka läsk- eller filter-
papper läggas över sedan vi torkat bort
det mesta vattnet. Därefter pressas
alltsammans under en trave tunga böc-
ker, där bilden får ligga tillsden torkat.
En på så sätt behandlad bild förlorar
alla spår efter det klister, som gärna
vill flyta ut vid kanterna på de inklist-
rade bilderna. Den blir dessutom lätta-
re att reproducera. St.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
