Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur blir jag segelflygare? av Harald Martin - Tips för modellbyggare: Kurvlösning för modellsegelplan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUR BLIR JAG |
segelflygare?
(Forts. fr. sid. 6.)
distanser, som över huvud taget
kunde tillryggaläggas, voro redan
på förhand begränsade just genom
beroendet av terrängen.
Segelflygningen hade därför en
kritisk period att genomkämpa un-
der åren 1924—1926. Många anså-
go då att den råkat in i en åter-
vändsgränd och att den redan sett
sina bästa dagar. Äran att krisen
slutligen ledde till att intresset
blossade upp på nytt torde nog få
tillskrivas den entusiastiske mete-
orologen professor Walter Georgii.
Och den följande utvecklingen har
lett till, att segelflygningen numera
ej längre anses som en nödfallsut-
väg utan räknas som en med mo-
torflygningen iämställd art av flyg-
sport.
Vad som medfört så stora verk-
ningar är upptäckten och utveck-
lingen av de termiska segelflyg-
möjligheterna. Som namnet anger
innebära dessa, att man för segel-
flygning utnyttjar de vertikala luft-
strömmar, som äro betingade av
värmefördelningen i atmosfären.
De termiska uppvindarna bildas på
grund av markens olikformade
uppvärmning. Ett typiskt och all-
mänt känt fenomen av denna art
är den s. k. morgonbrisen. När so-
len börjar skina uppvärmes mar-
ken hastigare än vattnet och som
följd härav blir luften över land
varmare än luften över vattnet.
Den varma luftmassan stiger upp-
åt och måste på något sätt ersättas,
vilket sker genom att luft tillföres
utifrån vattnet och på så vis bildas
morgonbrisen vid kusterna. En
motsvarande luftmängd bortföres
ju emellertid från vattnet, vilken i
sin tur måste ersättas. Detta sker
uppifrån och över vattnet härskar
följaktligen fallvind. När solen se-
dan går ned avkyles marken forta-
re än vattnet, och till slut blir luf-
ten över vattnet varmare än luften
över land. Förloppet blir då rakt
motsatt mot på morgonen: kvälls-
brisen börjar.
Motsvarande fenomen uppträda
även över land beroende på mar-
kens olika karaktär. Som regel gäl-
ler därvid, att torr mark eller torr
markbetäckning vid solstrålning
ger uppvind medan fuktig terräng
ger fallvind. Grönskande växtlighet
är svalare än torr, och sandmark
blir mer uppvärmd än sumpmark.
Luften innehåller ju alltid en
viss fuktighet, och ofta utfaller
denna: på en viss höjd i form av
moln. Dessa s. k. ”vackertväders-
moln” eller cumuli kan man näs-
tan alltid iakttaga under soliga da-
gar, och de bildas just på grund av
uppåtstigande luftströmmar. Äro
dessa moln skarpt begränsade på
undersidan och torna upp sig kraf-
tigt på höjden — s. k. stackmoln
— kan man vara säker på att un-
der dem härskar uppvind. Men ej
endast under utan även inuti dem
härskar uppvind. Av denna or-
sak söker sig också segelflygaren
gärna in i molnen i motsats till mo-
torflygaren, och därför kan heller
ingen nå toppen inom segelflygnin-
gens svåra konst utan att fullt be-
härska blindflygning, som även in-
går i undervisningen i den avance-
rade segelflygningen.
Nor en möjlighet till se-
gelflygning erbjuda de s. k. åsk-
fronterna eller värmeåskmoln, vil-
ka uppstå på grund av att en kall
luftmassa tränger fram emot en
varm. Den kalla luften kilar därvid
in sig under den varma och pressar
denna våldsamt i höjden. Fuktig-
heten i den varma luften kondense-
ras därvid, och man kan iakttaga
en väldig molnbank: ett åskväder
är i annalkande. Strax framför och
inuti denna molnbank härskar
kraftig uppvind, vars styrka kan
uppgå ända till 15 meter i sekun-
den, d. v. s. storm rakt uppåt. Vad
kan en segelflygare mer begära?
Följden är också att åskvädren äro
synnerligen efterlängtade av segel-
flygarna, även detta i motsats till
motorflygaren. En annan fördel
med dessa åskfronter är att de ofta
förflytta sig över väldiga sträckor
(man har kunnat iakttaga en så-
dan, som förflyttat sig ända från
Island och ned till Turkiet), och de
erbjuda därför stora möjligheter
till distansflygningar.
TIPS For
MODELLBYGGARE
Kurvlösning för
modellsegelplan.
E’ modellsegelplan måste kunna kret-
sa i vida svängar efter starten. Detta
för att gripas av eventuell termik. Men
då ett dylikt plan måste vara mycket
stabilt i starten, fordras det någon sorts
anordning på rodret, som träder i funk-
:tion först sedan modellen släppt start-
kroken. I allmänhet har man använt sig
av s. k. tidsinställningsur m. m. Men
dessa bli både dyra och tunga att an-
vända sig av.
Vår skiss visar en både enkel och sinn-
rik metod för kurvlösning.
Startkroken är lagrad i ett mässings-
rör och kan höjas och sänkas. Dess övre
ända är böjd till en ögla, i vilken ett
litet gummiband sitter fast. Detta bands
andra ände är i sin tur fäst vid en an-
nan ögla, som sitter högre upp på span-
tet. Spänningen i gummibandet måste
vara så kraftig, att bandet förmår dra-
ga in startkroken i kroppen efter star-
ten. Vid öglan på startkroken är dess-
utom en tråd fästad. Denna tråd går,
via ett par lager, genom kroppen fram
till rodret, som är rörligt fästat vid
fenan. På rodrets motsatta sida finnes
ett litet gummiband anbragt.
Hela anordningen kommer att fungera
på följande sätt: Vid stärten drages
startkroken ut, varvid tråden sträckes
i kroppen. Rörelsen fortplantar sig se-
dan till rodret, som inställes neutralt.
På rodrets motsatta sida spännes då det
lilla gummibandet. När så startlinan
släppt kroken åker denna in i kroppen,
varvid tråden slappnar. Det lilla gummi-
bandet på rodret pressar då detta åt si-
dan, och modellen börjar att segla i vida
cirklar.
Spänningen i det gummiband, som sit-
ter på rodret måste vara noga avvägd.
Ty det får icke bli för stort utslag. Ge-
nom att fästa en liten graderad cellu-
loidskiva på rodret kan man inställa mo-
dellen på önskad sväng.
SecriboVolo.
LAGER FOR
TRÅD,
LAGER FOR TRÅD
HASSINGSROR RK STARTKROK
TRÅD FRÅN STARTKROKEN TILL RopAET)
—HURVLÖSNING för MODELLSEGELFLYGPLAN. —
FODER
GUMMIBAND,
; FENA a, FODER
TRÅD TILL STARTAROKEN
TEKNIK för ALLA = 27
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
