Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Läderplastik. En exposé över ett intressant konsthantverk, av Torsten Lenk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
likaledes olika sätt att garva och
dekorera läder. Tyvärr är detta ma-
terial ömtåligt, och därför är blott
ett ringa antal äldre läderföremål
kvar, som bevarats under särskilt
gynnsamma omständigheter. Ori-
entalerna ha varit och äro än i dag
mycket skickliga läderdekoratörer.
Vid medeltidens slut och nyare ti-
dens början importerades på de
vanliga vägarna över Venedig bl. a.
rikt dekorerade bokband, som bi-
drogo till införandet i Europa av en
här då helt ny ornamentik, mores-
ken. Också över Spanien eller från
Spanien ägde en import rum och
denna är betydligt äldre. Redan på
tiohundratalet försåg kalifatet i
Kordova (av detta stadsnamn här-
ledes ordet ”karduan”) Frankrike
och Italien med förgyllda och för-
silvrade läderarbeten. Dessa kalla-
4 TEKNIK för ALLA
Ruta av flerfärgat gyllenläder, Hults bruk, Östergötland. (Foto: Nordiska Museet).
des ”guadamaciles”, vilket givit vis-
sa författare anledning att härleda
produkten från Guadamés i Libyen.
Det är från dessa förgyllda och för-
silvrade läderarbeten, vilka redan
då tjänade som vägg- och golvbe-
klädnad, man har att härleda sena-
re tiders gyllenläder.
Innan vi ingå härpå kan det vara
"skäl att påpeka att man under fjor-
ton- och femtonhundratalen kan
påvisa en mycket högtstående lä-
derdekoration i Holland, Frankri-
ke och Italien. Som exempel på
denna kunna vi ta ett franskt skrin
från 1400-talets slut i Musée de
Clermont-Ferrand och en italiensk
sköld i Livrustkammaren. I båda
dessa fall ha figurerna åstadkom-
mits genom verktyg av järn, hårt
trä eller ben. Sådana läderföremål
synes ha varit mycket uppskattade
och förekommo i de förnämsta mil-
jöer. Florentinska och venetianska
ädlingars svärdslidor och vissa bok-
band voro dekorerade på samma
sätt.
Västeråsbiskop ger råd
för skunnberedning.
NE ha i ett föregående nummer
av denna tidskrift gjort bekant-
skap med biskopen i Västerås, Pe-
der Månsson, som under en långva-
rig vistelse i utlandet särskilt i Rom
skaffade sig mångahanda erfaren-
heter inom mycket varierande om-
råden, vilka legat till grund för ett
för sin tid omfattande författar-
skap. Hans skrifter på svenska
publicerades av svenska forn-
skriftssällskapet åren 1913—135. En
av dessa handlar om skinnbered-
ning och ”Sätherwärkskonst”, d. v.
s. tygtryck. De 19 första kapitlen
äro tyvärr förlorade och även par-
tier i mitten och slutet på arbetet,
som är sammanställt ur tre bevara-
de av författaren själv i Rom egen-
händigt skrivna böcker, av vilka
två förvaras i Kungl. biblioteket i
"Stockholm, den tredje i Linköpings
stiftsbibliotek. I dessa få vi nu lära
öss ”Gwlskins oe selff skins Konst”,
d. v. s. med ett modernare uttryck
att tillverka gyllenläder.
Enligt Peder Månsson tar man
härtill barkgarvat skinn, av vilket
håret är så väl avtaget att ingen
rispa gjorts i narven. Detta lägges
i blöt, varefter man på ett bord
stryker ut alla veck och rynkor
med handen eller med ett spadfor-
mat järn, varmed också vattnet
pressas ut ur skinnet. Därefter
dränkes det in med tunt lim, varpå
man belägger skinnet med mycket
tunt utslagna silverblad, placerade
kant i kant. Som läggare använder
man ett dubbelvikt papper och pla-
cerar silverbladen så att en remsa
därav hänger utanför kanten. Sil-
verbladen tryckas fast vid: limmet
med ”enne räffwarwnno”, en rä-
varumpa, d. v. s. ett stycke räv-
svans eller en pensel av rävhår. Ef-
ter denna procedur tar man upp
skinnet försiktigt från bordet, så
att det icke veckas och hänger upp
det till torkning inomhus. Den slut-
liga torkningen sker utomhus i so-
len sedan skinnen spikats på små
bord eller bräden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
