- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 29. 18 juli 1941 /
4

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skogen brinner, av M-n

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Brandkäårsflygarna förse sig för alla eventualiteters skull med rökgasmask innan de gå upp. finnas en brandfogde och en vice brand- fogde med åliggande att övervaka skogs- brandväsendets skick samt leda släck- ningsarbetet. Envar i trakten bosatt arbetsför man i åldern mellan 18 och 60 år är skyldig att delta i släckningen,. och den som har häst, fordon eller båt är skyldig att ställa dem till förfogande. Den som varsnar eld och icke kan släcka den själv, skall genast underrätta andra släckningsskyldiga och brandfogden, vil- ken i svåra fall äger att hos länssty- relse begära militär handräckning. Brandfogden har funnits förut, men kommunernas skyldigheter ha varit oreglerade, och på många håll ha därför inga anordningar vidtagits. Efter nya brandlagens tillkomst åläggas kommu- nerna att hålla brandväsendet i stånd, och länsstyrelserna att tillse att så sker. Det skulle bli för kostbart att fordra, att detta brandväsen skall räcka till för vilka påfrestningar som helst. Skogs- brandväsendet skall regleras efter den skogbeväxta arealens omfång och be- skaffenhet, den normala faran för skogseld och andra dylika omständighe- ter. På många håll behövs det sålunda endast en förberedande planläggning av släckningsförfarandet. I andra fall kan emellertid därjämte erfordras släck- ningsredskap, sjukvårdsutrustning, an- ordningar för gemensam proviantering m. m. I skogrika trakter eller under särskilda omständigheter kan det vara nödvändigt att uppsätta s. k. bered- :skapskårer. Särskilt tillfredsställande är, att den riksplan håller på att för- 4 TEKNIK för ALLA verkligas, vilken uppgjorts för våra skogars läggande under brandtorn. Det är ett omfattande och kostsamt arbete, för vars tillblivelse landet står i tack- samhetsskuld till de. större skogsförsäk- ringsbolagen.,En särskild ”skogsbrands- En autogiro bevakar en skogsbrand. skyddskommitté” har tillsatts, som be- rest ett flertal län och därefter fram- lagt förslag till byggande av ett större antal brandtorn med en enhetlig utrust- ning såsom kartor, kompasser m. m., så att uppkomna bränder genom avskär- ningar eller pejlingar lätt kunna lokali- seras å kartorna. Närmare 200 dylika "torn skola skänka en säker överblick FORT Grupp av kanade ARB PAN över landets skogstrakter i Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands, Jämt- lands, Gävleborgs, Kopparbergs, Värm- lands, Västmanlands, Örebro samt Gö- teborgs- och Bohus-län. randtornen placeras så att största möjliga bevakningseffekt erhålles från varje plats, d. v. s. det blir de topografiska förhållandena, som helt blir avgörande för tornens placering, oberoende av vem som är ägare till de bevakade skogarna, eller om dessa äro försäkrade eller ej. Dessutom placeras tornen om möjligt så, att för bestäm- mande av brandplatsens läge avskär- ning i regel kan erhållas från två torn. Tornen uppföras i regel av järn (bestå- ende av stålrörslängder, som kunna skjutas in i varandra och sammanfogas medelst bultar) med inbyggd vaktkur och utrustas dels med kartor och diopter och dels med telefon. Till varje torn hör också en på marken placerad vaktstuga med sängplatser för två man och övrig nödig bostadsutrustning. Platsen för tornen har i allmänhet bestämts genom samarbete med representanter för skogs- staten, respektive länsjägmästare eller andra skogsvårdsstyrelsens tjänstemän samt sedan krigsutbrottet även de mili- tära myndigheterna. Det har nämligen visat sig, att dessa brandtorn därjämte ha en ingalunda oväsentlig militär be- tydelse som <:observationsplatser mot flygangrepp och för underrättelseväsen- det i' allmänhet inom de mera ödsliga delarna av landet. Därför har man ock- så under nuvarande förhållanden från- gått den solidare och mera tidsödande järnkonstruktionen och låtit uppföra ett stort antal brand- och luftbevaknings- torn av timmerkonstruktion på en hel del platser inom landet. om vapen i kampen mot den röda hanen har numera även flygmaskinen tagits i anspråk. Från marken är det ofta ogörligt att få en översikt av bran- dens spridning, men tack vare flygma- skinen har man möjlighet att i god tid utrymma hotade samhällen och hugga upp brandgator för eldens begränsning. FET SSF nsiska brandkärsflygbåtar vid en ”brandstation”.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:49:57 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-29/0004.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free