Det är särskilt i Canada som flygmaski- nens användning vid bekämpandet av större skogseldar praktiserats, men även i Sverige har flygmaskinen vid enstaka tillfällen anlitats vid skogseldsvådor. Bland annat användes flygplan från flygkåren i Östersund sommaren 1934 för lokaliserandet av de stora skogs- eldarna, som då härjade i Norrland. Vid flera tillfällen har det hänt, att en begynnande skogsbrand upptäckts av svenska flygare, som omedelbart och på ett tidigt stadium kunnat rikta upp- märksamheten på faran. Den 26 maj 1936 passerade sålunda en militärfly- gare vid middagstiden Torps socken i Norrland och gjorde därvid befolknin- gen uppmärksam på, att en skogsbrand utbrutit på en plats som kallas Getber- get.. Så snart flygaren upptäckt elden, kretsade han oupphörligen över brand- platsen, och när folk uppmärksammade den egendomliga manövern, upptäcktes samtidigt en rökpelare. Budkavle sän- des ut, och brandkåren i Ljungaverken fick order att rycka ut. Elden hade ut- brutit i en svårtillgänglig s. k. kitteldal, brandmanskapet måste firas ned med rep och lyckades så småningom bli herre över elden, som säkerligen fått betydligt större spridning, om den ej i tid upp- täckts och alarmerats av flygaren. När direktör Tor Eliasson vid ett till- fälle flög över Lovön upptäckte han en skogsbrand i kronoskogen, som ej kunde observeras från bebyggda platser. Man flög då över vattenverket och riktade personalens uppmäksamhet på faran. Vid ett annat tillfälle hade en häftig moss- och ljungbrand utbrutit vid ölme- valla i norra Halland och löjtnant Wen- zer, som passerade platsen, hjälpte till att meddela de hotade gårdarna och lyc- kades även genom attackflygning skräm- ma bort en del boskap, som förvirrade av rökmolnen var på väg rakt in mot el- den. Som förare på Finlandsplanet ”Sö- dermanland” upp- täckte löjtnant Lin- dow vid ett tillfälle på vägen till Helsing- fors, att väldiga rök- moln bolmade upp från en skogrik trakt, och detta meddelades omedelbart per radio till Helsingfors flyg- hamn, som <vvidare- befordrade meddelan- det till vederbörande myndigheter. = Aero- transport fick seder- mera ett officiellt tack från de finska myndigheterna, då ”det är till väsentlig del tack vare att detta bud kom så snabbt, som <stora arealer värdefull kro- noskog kunde räd- das”. Ambulansfly- get i Boden har också använts vid bekäm- pandet av den väldiga skogsbranden i Norr- land sommaren 1934, då ledaren av släck- ningsarbetet från flygplanet tog en överblick över brandområdet. I detta sammanhang kan nämnas, att den sven- ska skogsbrandskommittén även under- söker möjligheterna att anordna flyg- spaning såsom komplettering till brand- tornens bevakningseffekt. ågon organiserad flygbrandkår fin- INGE icke i något land i Europa. För Specialbyggd autogiro för skogsbevakning med sittrummen inb ; mot rök och gnistor. yggda till skydd Skogstrakter med sjöar och andra vattendrag erbjuda naturliga landningsplatser för brandkäårsflygbåtar. att få ett begrepp om flygmaskinens användbarhet för skogseldskontroll, bör man därför lämpligast välja det stora skogslandet Kanada som studieobjekt, och detta av helt naturliga skäl. Där har nämligen förefunnits ett behov att med utnyttjande av teknikens resurser göra de väldiga skogsarealer, som sträcka sig genom landets nordligaste delar från Atlantkusten över präriepro- vinserna och fram till Klippiga bergen någorlunda beboeliga. Området ifråga är väglöst och sparsamt bebyggt, och före flygmaskinens och radions tid sak- nade det nöjaktiga kommunikationsme- del. Men lyckligtvis, kan man säga, har en välvillig försyn i dessa trakter ord- nat med ett otal goda landningsplatser i form av sjöar och andra vattenvägar, vilka främjat uppkomsten av en omfat- tande trafik med sjöflygplan eller am- fibieplan. Planerna på ordnad flygning för skogliga ändamål — i första hand för åstadkommande av en effektiv skogs- eldbevakning — togo snart form i och med att Kanada strax efter världskri- get fick en egen flygmyndighet. Genom samarbete med denna lyckades nämligen TEKNIK för ALLA '5