Da har ofta och med rätta framhållits, att vår industris arbetare genom sin yrkesskicklighet, samvetsgrannhet och tek- niska begåvning samt sitt sinne för precision varit och äro en betydelsefull faktor för erövrandet av den svenska industriens kvalitetsställning i världskonkurrensen. Folket, däri inbegri- pet även våra tekniska, kommersiella och organisatoriska indu- strimän, förtjänar därför väl att nämnas som en värdefull naturtillgång vid sidan av skogen, malmen och vattenkraften. Mindre ofta skärskådas industriens arbetskraft ur kvanti- tativ synpunkt. En sådan granskning borde erbjuda åtskilligt av intresse icke minst för Teknik för Allas läsare, som i stor utsträckning torde höra hemma inom industrien. Där har var och en sitt att sköta och kan därför ej erhålla någon allmän överblick över det stora maskineri, i vilket han eller hon är en kugge. I det följande skola vi därför söka lämna en sådan hela industrien omfattande orientering. Material härför lämnar der nyligen publicerade industrista- tistiken för 1939. Statistik anses av många som något mycket torrt och intresselöst. I själva verket avspeglar emellertid ett sådant siffermaterial det levande livet och kan fördenskull vara mycket upplysande, om det studeras på det rätta sättet. Industriens totala arbetarantal — för att börja med den "grundläggande siffran — utgjorde 563.522. Detta är det hög- sta antal, som någonsin registrerats i vår industristatistik. Ändock ingår däri icke t. ex. byggnadsindustriens och skogs- brukets arbetare. Om dessa grupper medräknas torde total- siffran för 1939 ha blivit flera 100.000-tal större. Det kan erinras därom, att LO:s medlemsantal 31 december 1939 när- made sig millionen (961.216). Så som förhållandena sedan dess utvecklat sig med alltjämt ökade svårigheter för industrien, torde 1939 komma att repre- sentera toppunkten för kanske långliga tider. Det kan härefter vara av intresse att visa, hur arbetar- antalet fördelade sig på olika industrigrupper. Störst bland dem ur denna synpunkt var malmbrytning och metallindustri, som räknade 208.754 arbetare, motsvarande ej mindre än 37 Yo av hela antalet. Därnäst kom textil- och beklädnadsindustri med 84.286 eller 15 Ze. På tredje plats låg träindustri med 65.938, vilket utgjorde nära 12 7 av totalsiffran. Ej långt efter kom pappers- och grafisk industri med 60.435, motsva- rande uppemot 11 Z. Livsmedelsindustri uppvisade 51.201 arbetare eller 9 7 av totalantalet. Den lägsta siffran hade kemisk-teknisk industri med 16.483, vilket utgjorde icke fullt 3 Io. AR bätdkrnftöds lokala fördelning illustreras av den uppgif- ten, att 302.528 arbetare redovisades för städerna och 260.994 för landsbygden. I förhållande till det hela motsvara dessa ! siffror ungefär 54 resp. 46 7o. På arbetarnas fördelning inom olika län skola vi därefter anföra några typiska exempel. Stockholms stad var främst med 56.583 (10 70), tätt följd av Göteborgs och Bohus län med 55.652 och Malmöhus län med 99.649 arbetare; båda siffrorna motsvara 9.9 Z av totalan- talet. På fjärde plats kom Älvsborgs län med 42.889 (7.6 Yo) och därefter Östergötlands län med 32.137 arbetare (5.7 Jo). Örebro län stod ej långt efter med siffran 30.769 (5.5 P0). Lägst låg Gotlands län med 2.145 arbetare (0.4 7 av hela antalet). De industrigrupper, som satte sin prägel på arbetskraften i Stockholm voro metallindustri, grafisk industri och textilin- dustri i nämnd ordning. Göteborgs och Bohus län dominerades av metall-, textil- och livsmedelsindustri, och Malmöhus län uppvisade samma förhållanden. I Älvsborgs län voro de flesta arbetarna sysselsatta inom textilindustrien, därnäst kom me- tallindustri och på tredje plats pappersindustri. Östergötlands län fick sin prägel främst av metallindustri, därnäst av textil- industri och i tredje rummet träindustri. I Örebro län slutli- gen dominerade malmbrytning och metallindustri, följd av läderindustri och träindustri. D:. ovan anförda siffrorna för industriarbetarnas geogra- fiska fördelning äro absoluta tal, d. v. s. ta ingen hänsyn till arbetskraften i förhållande till folkmängden. Det kan emeller- tid vara av intresse att nämna de starkast industrialiserade samhällena, som alltså uppvisade ett stort arbetarantal i för- hållande till invånarantalet. Främst i denna statistik låg Amots municipalsamhälle i Värmland med 1.149 arbetare per 1.000 invånare, vilket visar, att arbetarna vid därvarande industrier delvis voro bosatta utanför samhället. På andra plats kom Degerfors i Närke med 728. Därnäst anteckna vi Kumla med 528 och Strömsnäs- bruk i Småland 'med 512. Slutligen nämnas Jonsered med 496 och Furulund i Skåne med 487 arbetare per 1.000 invånare. Industristatistiken har ett begrepp, som kallas arbetsställe. Antalet arbetare per arbetsställe ger ett mått på industri- företagens storleksordning. Medeltalet för hela industrien var 30. Man finner, att det högsta antalet arbetare per arbetsställe år 1939 uppvisades av gruppen pappersmasse- och papperstill- verkning med 212. Därnäst kom malmbrytning med 116 samt textil- och beklädnadsindustri med 72. På fjärde plats låg metall- och maskinindustri med 43 arbetare per arbetsställe. Lägst stod livsmedelsindustri med 11, vilken siffra visar, att inom denna grupp småföretagen dominera. Sist i denna överblick skola vi syssla något med industriens kvinnliga arbetskraft. Statistiken visar, att 1939 funnos 113.302 kvinnor i industriens tjänst, motsvarande cirka 20 9. (De manliga arbetarnas antal utgjorde 450.220). Den kvinnliga arbetskraften dominerade inom textil- och beklädnadsindustrien, där 69 20 av arbetarna voro kvinnor och 31 /Z män. Ett starkt kvinnligt inslag uppvisade gruppen läder-, hår- och gummiindustri med cirka 40 2 kvinnor och 60 70 män. Inom livsmedels- samt kemisk-teknisk industri voro proportionerna omkring 30 Yo kvinnlig och 70 7 manlig ar- betskraft. Geografiskt sett hade Stockholms stad det största antalet kvinnliga industriarbetare med 18.101 mot 38.482 manliga. Göteborgs och .Bohus län hade proportionerna 17.126 kvinnor och 38.526 män. På tredje plats kom Malmöhus län med 16.760 kvinnliga och 38.889 manliga arbetare. Sist nämna vi Älvsborgs län med 15.440 kvinnor och 27.449 män. Vi avsluta denna axplockning ur uppgifterna om industriens arbetskraft enligt statistiken för 1939 med den förhoppningen, att våra betraktelser förmått vinna åtminstone en del läsares intresse. Vegas Ke TEKNIK för ALLA 7