- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 3. 17 jan. 1941 /
20

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fysik för alla

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FYSIK FOR ALLA — Några enkla Frusna vattenledningsrör. Vid töväder händer det ofta att vattnet fryser i de delar av vatten- ledningsrören som ligga under jord- ytans nivå. Hur skall man förklara detta? x Ait vattenledningsrören i källarna fry- sa vid töväder är fullkomligt obegrip- ligt för många människor. Detta förbryl- lande fenomen har emellertid sin natur- liga förklaring i jordens dåliga värme- ledningsförmåga. Värme och köld -pas- sera mycket långsamt genom jorden så att den låga temperaturen mycket sena- re gör sig kännbar nere i jorden än vid jordytan. Ju djupare man kommer, desto större blir denna försening. Det händer därför ofta, att jorden på vattenlednin- garnas djup (och källarna) inte hinner avkylas under noll medan den kalla väderleken varar. Först senare, när det redan är varmare ovan jord, tränger kölden ned till detta djup. Den lägsta temperaturen under jordytan samman- faller därför med temperaturstigningen ovan jord. Detta är orsaken till att rö- ren kunna frysa under töväder. Krutgasernas tryck. Hur många atmosfärers tryck uf- veckla krutgaserna när en projek- til utslungas ur en artilleriprjäs? Från en någorlunda modern artilleri- Pjäs utslungas projektilerna med ett tryck av upp till 7.060 atmosfäörer. EH sådant tryck motsvarar trycket av en siuttia ki- lometer hög vattennelara, En tiomilliondels gram. Kan man med blotta ögat se nå- gor som endast väger en tiomillion- dels gram? - x Var och en av oss har otaliga gånger seit ting som inte väga mer än en tio- milliondels gram. Just nu, t. ex. lade ni säkert märke till et sådant. En punkt som satis med trycksvärta eller bläck väger nämligen ungefär en tiomilliondels gram. När man vägde punkien bar man sig Gt på så sätt att man lade ett rent papper på en utomordentligt känslig våg. Därefter placerades en punkt på pepperet och så vägdes detta ännu en gång. Viktskillnaden” utgiorde naturligt- vis punktens vikt. Den visade sig väga jämnt 0,000,000,13 gram. En punkt är emellertid inte på långt när det lättaste som kan vägas med mo- derna instrument. Med hiälp av elektris- riska vägningsmetoder har man lyckats väga en dammängd som inte vägde mer än” en — 10.000,009,900,090-dels gram; d. v. s. en million gånger mindre än vad punkten vägde. En ganska fantastisk vikt. ellar har? 20 TEKNIK för ALLA Blixtarnas längd. Hur lång är en blixt på ett ungefär? + Det är sällan någon har en riktig fö- reställning om blixtarnas storlek. Deras längd mätes inte i meter utan i kilometer. Man har uppmätt blixtar som varit nära 50 km. långa. ; K Trä och snö som värme- ledare. Vilket skyddar bättre mot köld, en trävägg eller en snövägg av samma tjocklek? ög Snö skyddar bättre mot värmeförlust än trä. Snön släpper nämligen igenom 2 1/2 gånger mindre värme än trä. Snöns "värmande” inverkan på jorden beror på dess obetydliga värmeledningsförmå- ga. När marken är dold av ett snötäcke försiggår jordens värmeförlust mycket långsammare än annars. Snöns dåliga värmeledningsförmåga beror på dess porösa beskaffenhet. Snö innehåller upp till 90 proc. luft, inte en- dast mellan snöflingorna utan även inuti dem. Det finns nämligen got om luft- bubblor i iskristallerna. & Termometerns upp- finnare. Av vilka nationaliteter voro Cel- sius, Reaumur och Farenheit? x Då Farenheits termometer fått sin största spridning i England och Amerika anta många att Fahrenheit var engels- man. I siälva verket var han tysk och bodde i Danzig. Celsius var en svensk astronom och Reaumur en fransk natur- forskare. Det är emellertid Celsius' ter- mometer som användes i Frankrike. frågor och svar — Vätskors ytspänning. Vid vilken temperatur är en vät- skas ytspänning lika med noll? + Ytspänningen' upphör fullständigt vid den s.k. kritiska temperaturen. Vid denna temperatur förlorar vätskan förmågan att bilda droppar och för- vandlas till ånga vid minsta tryck. & Ljuslågans temperatur. Vilken ungefärlig temperatur har lågan på ett stearinljus? + Man har en viss benägenhet att under- skatta temperaturen hos värmekällor som förefalla så obetydliga som en vanlig ljuslåga. Det är därför en överraskning för många att ljuslågans temperatur upp- går till ungefär 1.420 crader celsius. Artilleriprojektilernas största hastighet. Artillerister påstå att en kanon- projektil inte uppnår sin största hastighet i kanonröret, utan först sedan den lämnat loppet. Ar detta möjiliat? ; Så länge de exploderande krutgaser- nas tryck bakifrån är större än luftmot- ståndet framifrån måste projektilens has- tighet oaybrutet öka. Gastrycket upp- hör inte i samma ögonblick som projek- tilen lämnar kanonröret. Även utanför mynningen fortsätta gaserna att verka på projektilen med en kraft som till en början är större än luftmotståndet. Följ- aktligen måste projektilens hastighet ökas under ännu en kort tidrymd. Först när gasernas expandering i fria luften minskat deras tryck så mycket, att detta blir svagare än luftmotståndet, blir det tryck som proiektilen utsättes för fram- ifrån större än trycket bakifrån och dess hastighet börjar aviaga. Projektilen "bör således uppnå sin största hastighet utanför kanonröret, på något avstånd f-ån mynningen. Sd Den läitaste vätskan. Vilken är den lättaste vätskan? x Den lägsta specifika vikten av alla vätskor har flytande väte med en spe- cifik vikt av endast 0,07. Flytande väte är 14 gånger lättare än vatten, d. v. s. ungefär lika många gånger som vatten är lättare än kvicksilver. På andra plats i fråga om lätthet -kommer flytande he- lium med' en specifik vikt av 0,15. AX

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:47:03 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-3/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free