- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 3. 17 jan. 1941 /
19

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - När holländska kritpipor tillverkades i västra Värmland, av Torsten Lenk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

så enkel att inga gesällvandringar till
| utlandet behövdes. <Piptillverkningen

| var ju också på denna plats en hemin-

dustri, icke ett självständigt yrke. Allt
som behövdes var en tunna för uppblöt-
i ning av leran, en balja, i vilken leran

bearbetades med spade och piskades med

järnten, en brädlapp (ämnesfjöl) för

den slutliga utformningen av ämnena.

en bräda för uppläggning av desamma,

formar, handpress i vilken formarna
tryckas samman, spetor, med vilka hålet
i skaften göras, dubb för utformning av
huvudets hålighet, bräda att lägga upp
piporna till torkning efter formningen,
en låda för avfall, en kniv för att putsa
de halvtorra piporna, verktygsbord och
ugn.

En van formare kunde hinna med 10
gross på dagen men då gäller det att
ligga i. Ugnen rymde två- till trehundra
gross, alltså ett respektabelt antal. Deh
vita leran fordrade mycket högre värme
än tegelleran och vidare var det viktigt
att undvika att elden kom i direkt berö-
ring med piporna.

De största avnämarna till denna väst-
värmländska hemindustri funnos i Fryk-
dalen i Värmland, i Norrland och i Gö-
teborg. Hur lång tid den har bedrivits
vet jag icke, men i årtiondena efter
1800-talets mitt var den i varje fall i
full gång och i årtiondena omkring se-

kelskiftet var den alltjämt betydande.
Den som i likhet med författaren har si-
na barndomsminnen förlagda just till
den tiden erinrar sig helt säkert hur
é vanligt det var, åtminstone på lands-
bygden, att se karvtobaken gå upp i
"rök från mer eller mindre sura och
sörplande, till en början vackert vita
men så småningom allt gråare och- bru-
nare lerpipor. Särskilt gamlingarne,
fångna i mångårig vanas makt, hävda-
de, att just den sortens pipor voro de
bästa. Helt säkert var detta uttryck
för en väl grundad övertygelse.
Denna smak delades för övrigt av
förfäderna i några generationer. På
annat sätt kan man inte förklara det
faktum att rester av lerpipor äro så
vanliga fynd i kulturlager från 1600-
och 1700-talen. Man har också funnit

dem i fartygsvrak och då bättre beva-
rade, eftersom det i dylika fall icke är
spolierandet av piporna som gjort, att
de hamnat på havets botten.

I likhet med de flesta andra produk-
ter av mänsklig teknisk skicklighet, ha
pipornas-form undergått förändringar,
de ha följt ett bestämt mode. Vi se på
bilderna ur encyklopédien, att det sena
sjuttonhundratalets lerpipor hade långa
skaft och framåtlutande huvud, Skil-
lingmarkspiporna däremot ha korta
skaft och en skarpare vinkel mellan det-
ta och huvudet. På undersidan av detta
senare har man i båda fallen en tapp

Fig. 18 2

Fig 204

2

Fig. 21

24
5
NE MY
a a

/ G=

Dunhill kallar den för ”spur”, sporre.
Den återgår på en större rund klack hos
1600-talets och ännu äldre kritpipor. På
denna klack finner man i regel pipma-
karens signaturstämpel, som gör det
möjligt för oss att i viss mån bedöma
tillverkningens storlek och handelsvä-
garna. Lerpipor tillverkas ännu i dag i
Holland och de ha under senare år, men
blott undantagsvis, förekommit i Stock-
holmska skyltfönster. En modern rö-
kare håller sig nog helst till träpipor
och lerpipor höra i det stora hela histo-

rien till.

Tarsten Lenk.

ANA

ho

ert,



Ency

ARBETSBORD OCH VERKTYG Hår tillverkning av lerpipor. Ur Diderot et
; - — D’Alemb clopédie. ; : a

CS

TEKNIK för ALLA 19

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:12:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-3/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free