net hade något meddelande? Hans blic- kar följde armens rörelse på skrivappa- raten. Halvhögt upprepade han orden som kommo på remsan, och plötsligen sken han upp. Det var ju japanska som apparaten skrev, ord som gjorde honom stolt och fyllde honom med obeskrivlig glädje. Han höll just på med att med ögonen följa den löpande remsan när ett utrop av Hegemiäller kom honom att titta upp. — Vad var det? kom det knappt hör- bart från Grabbes läppar. — En raket till! Då finns det tre! skrek Hegemiller alldeles utom sig. Grakbe kastade en tvivlande blick på honom. — Har ni fått hallucinationer Hegemiäller? Lägg kalla omslag om hu- vudet när ni kommer hem! En tredje raket? Ni ser spöken på ljusa dagen. Innan Hegemäller hann säga något, blandade Saraku sig i samtalet: — He- gemäiller har sett rätt. Det var en raket till. — Det kan inte sjutton bli klok på det här, sade Grabbe uppbrusande. — Jag tror allting är förhäxat idag. När vi steg upp trodde vi, att vår strålraket var den enda som fanns på jorden, och nu haglar det raketer från alla sidor. Åter tog Saraku till orda: — Det var den raketen, som min lärare Hidetawa i Tokio har byggt. Grabbe tog sig om huvudet och talade mer till sig själv än till de andra —... Hidetawa ... ja vi vet ju att han har byggt en raket i Tokio, men hur har den kommit hit? Saraku svarade: — Herr Hidetawa flög förra natten från Tokio för att visa sin maskin i Gorla. När han landat, hör- de han att professor Lidinghausen var orolig för sin raket och så gav han sig iväg för att leta efter oss. — Hur vet ni det? frågade Grabbe. Saraku pekade på pappersremsan. — Herr Hidetawa telegraferade nyss till mig. Grabbe kliade sig i huvudet. — Det är bra, herr Saraku, så långt begriper jag saken, men när han nu fann oss, varför flög han då förbi? — Därför att han tänker få tag i den tredje raketen också. — Om han lyckas göre det, har han min högaktning, svarade Grabbe resig- nerat. -— Min lärare kommer att lyckas, sa- de Saraku med en ton av obetingat för- troende. u hade man börjat flygningen hem. Till. en början var manövreringen tämligen enkel, vilket gav chefingenjö- ren tid att tänka på vad han hade hört. Lädinghausen var tydligen orolig och hade skickat japanen efter dem. Såle- des hade han inte fått deras meddelande att Hegemillers gamla raket hade dykt upp. Grabbe tittade på väggklockan. Se- dan han började flygningen hade de en- dast varit på väg omkring tre kvart, men det föreföll honom som en evighet. Den egendomliga belysning, som rådde allra högst upp i stratosfären, började verka på hans nerver. Än befann sig maskinen etthundrafemtio kilometer från jordytan, även om den sjönk för varje sekund. Grabbe började plötsligt längta efter gröna ängar och skogar med fågel- sång och blomdoft och ställde in styr- hjulet för att öka farten. Raketen sjönk nu med en hastighet av hundra meter i sekunden. Jag medarbetar nu permanent varje vecka som alla tiders seriefigur 1 det läsvärda Högaktningsfullt Sad FA fed Efter om- kring 25 minuter skulle han enligt be- räkning åter känna fast mark under fötterna och kunna andas frisk sommar- luft i stället för den konstgjorda inne i raketen. (Forts. i nästa n:r.) BREVLÅDA E. Thilén. Beträffande transformator: Ni torde vända Eder direkt till Svenska A.-B. Philips, Stockholm, och noga ange modell och tillverkningsår på apparaten. A. Kjellman, Åsunden. Beträffande stör- ningsskydd: Det går lika bra med två enkla å 0,1 Mfd. De kunna köpas hos t. ex. Elek- troskandia, Eltron eller Radiokompaniet, samtliga i Stockholm. Hans G.: Apparaten i fråga torde kosta omkring 150:— i material. Trådkvantiteten kan tyvärr icke angivas exakt i förväg då densamma varierar med hänsyn till isola- tionspapperens tjocklek etc. Det torde dock åtgå ungefär 8—10 kg tråd. Genom att min- ska alla mått t. ex. till hälften kan kostna- derna nedbringas avsevärt. Frågvis, Söderfors: Den huvudsakliga skillnaden mellan de två el-verken består i att till den ena användes en Ford T genera- tor under det att man till den andra kan an- vända praktiskt taget vilken bilgenerator som helst av modernare konstruktion. Den i TfA nr 10—1941 nämnda propellern går naturligt- vis lika bra att använda på det senare el- verket, Några ritningar på gengasaggregat för lätt- viktsmotorcyklar komma — så vitt nu kan avgöras — icke att införas i TfA. De ritnin- gar, som uppvisats för TfA:s redaktion äro inte av den kvalitén att vi kunna rekommen- dera dem. 4 Gerhard B—t, Tösse: För närvarande kan en dylik arbetsbeskrivning tyvärr icke stäl- las i utsikt. Omlindingar verkställas dock till överkomligt pris av ett flertal elektro- mekaniska verkstäder. Modellbyggare. De flesta modellfirmor föra ' gummisnodd till modellplan. I Stockholm exempelvis Vilén, Eskader, Wentzel m. fl. fir- mor. Kataloger över modellmaterial finnes att tillgå i modellaffärerna. Någon bok, där mo- dellflygplan = (speciellt stavmodeller) nog- grant beskrivas finnes icke. TfA har dock publicerat en hel del sådana ritningar. Yngve Vilander, Kilen, Gimofors. Tillskriv ”Kanoverken” i Halmstad. Där kan Ni få de bästa upplysningar beträffande segelplans- bygge. Det är dock icke tillrådligt att Ni konstruerar Ert plan själv. Ty innan några flygningar får göras med planet måste det besiktigas. ”Amatör”. Små kugghjul för modellplan finnas att tillgå i varje välsorterad modell- affär. I allmänhet äro de försedda med hål för propelleraxel. En mekanisk verkstad för- färdigar också specialbeställda kugghjul för en ringa kostnad. Gunnar Larsson, oläslig gatuadress, Tan- nefors. Den av Eder insända beskrivningen på en käpptrilla kan säkert användas på avdel- ningen Händigt folk. Vi mottaga gärna andra smärre förslag och en uppgift om tydlig adress. A. K. A—n. Artiklar av gummi tillverkas på beställning av bl. a. Trelleborgs Gummifa- briks A/B i Trälleborg. Roland Ekman, Österbymo: Tack för bre- vet! De önskade beskrivningarna komma sä- kert så småningom i tidningen! ss