rande triangelstag. Låter man fjädern ligga över, får man mindre krängning i kurvor samt en god anläggning mot Styrspindeln. Fjäderns dimensioner är: bredd 50 mm, höjd 25 mm, längd 950 mm. Ju flera blad desto mindre styv- het. Fjädern böjes så, att den vid nor- mal maximibelastning blir ungefär rak. I huvudbladet borras 25 mm från var- dera änden ett hål för kulbulten, och i centrum borras hål för centrumbult ge- nom alla bladen. Triangelstagen tas från bakgafflarna på en cykel, kulbul- tarna fästas i gaffeländan och de avså- gade rörändarna tillplattas för ledbar infästning i ramen. : Hur utrymmet disponeras. Före beskrivningen av ramen kan det vara på sin plats att meddela, hur det tillgängliga utrymmet skall användas. Då karosseriets bredd och höjd måste begränsas till det nödvändiga d. v. s. 65X105 cm yttermått, är det huvudsak- ligen frågan om hur längdutrymmet skall disponeras. Av den föreslagna längden 3 m behöver de åkande vardera 1 m, och den återstående 1 m fördelas med 1/3 framför framaxeln. Bakhjulet placeras så långt bak som möjligt, var- vid hjulbasen blir c:a 250 cm. Plats för bagage finns längst fram och bak, där event. en barnsits kan inredas. Extra bagageutrymme för tält e. d. har man mellan framskärmarna på de s. k. fot- brädena — men på bekostnad av ström- linjeformen. Ramen. För att få trikeln tillräckligt stark, styv och lätt bör man nog kosta på en ram av stålrör, vilka betinga ett pris av 4:— å 5: — kr/m, och låta svetsa på erforderliga tvärförbindningar och fästen. Förbindningarna kan utgöras av T-järn av 17X1” storlek, vilka med den flata sidan nedåt utskäras för de 2” tjocka rörens rundning så, att undersi- dan blir helt plan och rörens centrum- avstånd 27 cm. De främsta förbindnin- garna förlängas utåt att uppbära flyg- larna. På ramrörens yttre översida på- svetsas fästen för karosseriets ”spant”, och mitt över framaxeln, 32 cm från framänden, göres en brygga för fram- fjädern och ”maskineriet”. På rörens nedre yttersida svetsas fästen för trian- gelstagen, och för bakaxeln borras ge- nomgående hål. Hjärtpunkten. I det korsformade chassiets skärnings- punkt, bryggan, ligger också ”motorn”, d. v. s. den rulle, över vilken dragban- det är upplindat, med återgångsfjäder, bromsarna samt styrinrättningen. Kon- struktionen av bryggan blir därför gan- ska invecklad, då så många mekaniska funktioner koncentrerats till denna hjärtpunkt. Härigenom förenklas emel- lertid också den övriga konstruktionen till rent bärande eller täckande funktio- ner. Bryggan. Bryggan sammansättes av 4 delar, överstycket, 2 sidobockar och mellan- stycket, vilka svetsas tillsammans och 28 TEKNIK för ALLA till ramen. Överstycket göres av U-järn, som kan omsluta fjädern, 220 mm långt och öppet uppåt. Det kan även liksom sidostyckena göras av 2 å 3 mm plåt. De senare är trekantiga med den trub- biga spetsen mot överstycket och bas- sidan, 380 mm, mot rörens mitt-inner- linje så, att fjäderns undersida kommer 250 mm över ramens undersida. Bas- linjen ligger 130 mm framför och 250 mm bakom mittlinjen genom fjädern. Sidobockarnas lutande sidor förses med 25 mm vinkelkanter samt en lika bred förstärkning ungefär mitt på. Mellan- stycket göres av plattjärn 5 å 7 mmX 930 mmX220 mm lång och fastsvetsas mitt under överstycket, c:a 40 mm lägre. Det skall utgöra undre fäste för styr- axeln, som är fortsättning på fjäderns centrumbult, samt förstärka bryggan i sidled. Man kan också nita eller skruva ihop delarna men får då lägga till er- forderliga fästen. Maskineriet. Bryggans sidobockar skall ha lager för drivaxeln, som är det centrala, 125 mm under fjädern och lika högt över ramens undersida, bromsaxeln, 65 mm under drivaxeln, retur-(fjäder)-axeln, 65 mm framför bromsaxeln, samt pedal- axeln, invid sidobockarnas bakkant 110 mm över ramens undersida. Drivaxeln består av mittpartiet och de båda kardanaxlarna, förenade med framhjulens kardanknutar — bildelar — och lagrade i sidobockarna helst me- delst sfäriska kullager så, att de även kan förskjuta sig axiellt. Dimensio- nerna väljas efter tillgången på ”råva- ror”, men en axeltjocklek på 12 å 20 mm rekommenderas. Innanför kullag- ret uppbär kardanaxlarna bromstrum- man av c:a 100 mm diameter och 20 å 30 mm bredd. Med mittpartiet är kar- danaxlarna förenade medelst två fri- kransar för att möjliggöra frigång, Den bästa CYKELBILEN ? Med stöd av de erfaren- heter cykelbiltävlingen gav söker TfA:s ”Mr Hobby” i dessa dagar konstruera en praktisk och snabb 2-sitsig cykelbil, lämpad för svenska förhållanden. Om c:a 14 da- gar torde hans förslag vara färdigt. Mera om denna ritning i nästa n:r av TfÅ. återgång och gång i kurvor. Frikran- sarna fås av en cykel, vars hela bak- hjulsnav. användes. Navhylsan skäres mitt itu med en frikrans på vardera de- len. Se till att frikransarna gå åt sam- ma håll och helst att de även har lika många kuggar. Mellan kuggarna skall nämligen bultändar från bromstrum- morna sticka in som medbringare. För centreringens skull använder man na- vets kullager, varvid konan fästes i kardanaxlarna med den avskurna nav- axeln. Man får på detta sätt en kopp- ling, som medger en viss brytning, kar- danknut. I de avsågade ändarna av nav- hylsan uppskäras spår för stålbit (event. borras hål för en sprint) i vinkel mot axeln. De båda halvorna av. navet för- enas med ett rör, som passar lätt utan- på navet och i vars ändar uppskäras ett spår för sprinten i navet. Inuti röret lägges en fjäder, som pressar de båda navhalvorna utåt tillräckligt mycket för att kunna följa kardanaxlarnas rörelser. Event. får man först skarva navhylsan med ett styvt påträtt rör, som även fasthålles med sprinten, och därefter ta till mittröret motsvarande grövre. Mitt- partiet kan alltså lösgöras från sin plats genom att sammantryckas; backgång fås genom att vända det. På mittröret fästas två 100 mm i diam. och 5 mm tjocka skivor på 10 mm avstånd från mitten så, att ett 20 mm spår bildas, i vilket dragbandet, ett tunt stålband upprullas. Spåret bör svarvas rent, och fäste utföras för bandet. Bromsarna är bandbromsar med en enkel excenteranordning på bromsaxeln och en fjädrande upphängning i bryg- gans mellanstycke. På bromsaxeln är en arm, i vilken är fäst en stadig tråd, varmed man bromsar. Bakhjulsbromsen kan helt enkelt anslutas till trådens andra ände och utföras som en broms- kloss direkt mot hjulet. Dragbandets fram- och återgående rörelse måste regleras med en åter- gångsanordning. Det bästa torde vara en friktionskoppling, driven från en av bromstrummorna, men då en fjäderan- ordning är enklare att utföra, skall en sådan beskrivas. Enklast utföres den av en rullgardinsstång, som avkapas och lagras i bryggans sidobockar (retur- axeln) samt förses med lämplig rem- eller spårskiva eller tandhjul, varefter ' motsvarande hjul anbringas på driv- axelns mittrör och förenas med rem eller kedja. Utväxlingen väljes så, att tillräcklig rörelse och lagom spänning erhålles. Vill man utföra trikeln med variabel utväxling, bör man dessutom förse returfjäderns fasta ände med en frikopplingsanordning. Styrinrättningen består av två pedaler, fästa på pedal- axeln i bryggan och med två pedallän- kar förenade med ett styrkors, lagrat på styraxeln, samt två ”parallellstag” till de båda styrarmarna på framhjulen. Pedalerna kan göras av 2 mm plåt med vinkelkanter, under för klacken, på sidan för förstärkning och upptill på sidan som styrning för foten och fäste för event. tårem. Storlek 80X300 mm och lagring 100 mm från häländen. Pe- dallänkarna lagras 55 mm från tåänden och kan göras av cykelrör från t. ex. en framgaffel. På pedalaxeln skiljas pe- dalerna av en löptrissa för dragbandet.