Vi börja med att kalkera av skeppets sidoprojektion på en tillräckligt lång och bred kloss. Därefter skära vi med en kniv (eventuellt såga vi med en läm lig såg) bort överflödigt material. Vi måste se till att föra kniven (eller sågen) vin- B (Ce kelrätt. Sidorna slipas med en grov fil. Å ; Vi förfara sedan på samma sätt med 3 ; / båtens SS Aven När skola i jaa 2 7 noga när vi skära bort det överflödiga =— —— SföRms7 (RS K VTG Hin (fr träet. Översidan slipas med fil och här 7: STORMAST AYLIG HT detta är giort kunna vi ge skrovet dess GAN FOCKMAS form. : FA MD Vi kalkera därefter av skrovets genom- skärningsprojektioner på ett stycke papp och det streckade partiet skäres bor! med ett vasst rakblad. Så börja vi forma skrovet och använda oss härvid flitigt av våra mallar. Dessa trädas på skro- vet och vi se till att icke för mycket trä skäres bort. Hela skrovet behandlas med resp. fil och sandpapper tills en fin och jämn yta erhållits. Så äro vi framme vid tillverkningen av detaljerna. — Dessförinnan bör vi dock 5 fälla in däcket, vilket emellertid inte är "Jungfru / nödvändigt. Vi kunna också använda ( KONSTR. oss av det däck, som själva klossen ut- | gör. Men genom att förfärdiga däcks- brädor av balsaribbor. få vi fram en mer naturtrogen yta. Mellandäcket, som är något lägre än för- och akterdäcken, skäres ut och därpå kunna vi lägga: på däcket. -Balsaribborna limmas fast med balsalim och för att vi skola få fram tyd- liga. skarvar blanda vi in i limmet något mörkt färgämne. När därpå däcket fin- slipas kommer gränserna mellan. de oli- ka ribborna att bli skarpt markerade. Och vi få således ett mycket naturtroget däck. k Alla små = detaljer, såsom kabysser, lastrum, kaiuta, capstan m. m. utformas i små lindklossar. De limmas till däcket | med balsalim. II ÅÅ Se Z Och så kommer vi till masterna, vilka AAA ; NN = /, tillverkas av rundstav. De äro förutom 2E mesanmasten gjorda i tre delar. Rårna | 2 S göra vi av rundträ. De slipas spetsiga GT SKA) FR ; ; i båda ändarna varefter de tillsammans : SANT NÅ / & | NL Sn med masterna målas med en koncentre- pp VÄ > 5 rad 'gummilösning. V 2 | När färgen torkat fästas: seglen (som Å - lämpligast förfärdigas av tunn linneväv) / 4 på rårna. Dessa fästas därefter på sina a t / platser på masterna. // | Z Riggen tillverka vi av svart björntråd, ö 0) > ENE | som spinnes till lämpliga dimensioner. / 4/ ; f D Den målas med vit färg, vilket förhöjer oj / / Vv modellens utseende. Till block och jung- d frur användes små glaspärlor, som fast- i / I X | limmas i rännsnaror på respektive snö- / | i 4 / i | ren. Se skissen! : / & Och så är'vårt skepp färdigt att må- ; 2 / id hn las. Skrovet ytbehandlas mycket noga : 2 / Ad | A I KABYSS z LASTRUM D try QQ ”ESANMAlST Hg == CAP STAN. IL VER) Märs SEDD G UPPIFRÅN —>J Z | NN | APTERING AV RÅ VID MAST. med någon = cellulosalack. Därefter 3 strykes skrovet ovan vattenlinjen med vit färg. Den lämpligaste färgen är nog i é 7 Ferbo-lack, vilken är mycket behändig att G SS Ad arbeta med. Under vattenlinjen skall 5 | > ' NAKTERHUS - EE äckets => nan gen a SUESEE 0 As APSTAN modellen ha en ljusgrön färgton. Däcket å i PLEASE 0 N SKYLIGH ALBERTINA der | ) d N ; strykes, sedan det mycket noga ytbe- MM. 'KABYSS handlats, med en koncentrerad gummi- GON ML. Se ELTTT SE E lösning. Kajutor, fönster m. m. målas vita EA odedo Jecke SL ER z RS RS med svarta detaljer. Endast lastrummet 7? SLE Ro 2 KK > — | K : BR 2 / > ESS NE FETEER == ENE : NS = SA är helt svart. VATTENLINJE: S ÖN mg ine SN = Några = ytterligare förklaringar för i byggandet av barken ”Albertina” torde här icke vara nödvändiga, då modellen z avsedd mer försigkomna ed ; ”Qz; 7 Itt 7 mn nd Mmmm yggare, vilka förutsättas äga tillräck- USÖ MR RA ES RER SEE FE ERT KONER DE KS liga insikter i modellbygge. é A > ; B < ; I as —— =) RATTAR 16 TEKNIK för ALLA TEKNIK för ALLA 17