Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Just nu - Annonspriser - Redaktionskommitté - Konstruktionsprinciper för moderna el-bilar, av Tore Porsander - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ND
Vi ha nyligen hört, att engelsmännen
för närvarande äro intensivt inriktade
på att förstärka sin armada av tunga
bombplan. Deras avsikt härmed är att
uppnå större räckvidd än som är möj-
ligt medelst de ordinära, lätta bomb-
planstyperna. Enligt den strategi de
förklara sig ämna tillämpa i fortsätt-
ningen, är denna ökade räckvidd en
nödvändig förutsättning för dem att
kunna vinna seger.
Genom att taga en smula geometri till
hjälp kunna vi förklara, hur det kom-
mer sig, att man når längst med tunga
bombplan. Det låter ju i förstone en
smula förbryllande, att tyngden skulle
vara en fördel, när det gäller flygma-
skiners prestationsförmåga. Emeller-
tid har ju var och en av bilder och
film kunnat konstatera, att flygplan av
olika storlekar äro tämligen likformiga,
d. v. s. med samma proportioner mellan
de olika måtten (bortsett från jaktplan
och liknande). Härav förefaller det
rimligt att draga den slutsatsen, att
även proportionerna av de inre kon-
struktionsdelarnas mått i stort sett äro
proportionella mot de yttre måtten. Man
skulle i så fall kunna säga, att ”tunga”
bombplan helt enkelt betyder stora (och
alltså tunga) plan. Sedan skall visas,
att stora bombplan äro tunga i mer än
ett avseende. Däremot får man icke
fortsätta med att draga någon analogi
från sagan om jätten med sjumilakliv
eller tänka sig, att en stor flygmaskin
blott på grund av sin storlek kan förmå
vägsträckorna att krympa samman och
liksom en annan Fågel Rock flaxa fram
med jättevingar av propellrarna. Det
kan ’ nämligen lätt åskådliggöras, att
storleken utgör ett handicap i konstruk-
tivt hänseende.
Enligt de geometriska proportions-
lagarna beror detta på, att vikten hos
likformiga kroppar ökas proportionellt
med kuben på längdmåtten, medan yt-
måtten, som även bestämma vingytans
storlek, vilken i sin tur är bestämman-
de för bärförmågan, endast variera med
kvadraten på längdmåtten. I själva
verket måste sålunda vingarnas yta
ökas ytterligare och konstruktionsmate-
rial koncentreras till vingarna till en
mängd, som är mer än proportionell mot
totalviktens ökning, om ett mycket stort
flygplan skall kunna hållas svävande.
En analogi från naturen visar också,
att fåglarna aldrig uppnå sådana stor-
lekar som djuren till lands och i havet.
Naturen har helt enkelt ej kunnat be-
mästra vingarnas konstruktionsproblem
hos fåglarna Rock från Tusen och en
Natts sagovärld. Tyngden växer for-
tare än bärkraften. Så även för de
konstgjorda fåglarna: flygmaskinerna.
I den mån de moderna konstruktörer- .
na dock gått i land med denna svårig-
het har emellertid en gynnsam faktor
uppträtt till deras fördel. Även den-
na fördel beror paradoxalt nog därpå,
att ytan hos likformiga kroppar blott
ökas med kvadraten på längdmåttet, me-
dan vikten ökas med kuben därpå (d. v.
S. ytan är proportionell mot kubikroten
ur vikten i kvadrat.) Ytans storlek be-
stämmer nämligen storleken av frik-
tionsförlusterna mot luftpartiklarna vid
gången genom lufthavet, och denna be-
stämmer i sin tur motorernas bränsle-
förbrukning. Eftersom bränsleförrådets
vikt brukar vara högst betydande möj-
liggör bränsleförbrukningens minskning
längre raider med ett visst bränsleför-
råd. Denna gynnsamma faktor övervä-
ger alltså enligt vad erfarenheten visat
de konstruktiva svårigheterna vid de
tunga bombplanen.
Låt oss bygga en...
(Forts. fr. sid. 25.)
så att laddning endast kan ske, då de
båda batterihalvorna äro kopplade i se-
rie med varandra. I övrigt anger sche-
mat: låsströmbrytare (5), kontaktorer
(6), manöverströmställare (7), motor
(8) samt fram- och backomkopplare (9).
Fig. 7 slutligen anger det av Elektro-
mekano tillämpade systemet med kom-
poundmotor och växellåda. I denna
koppling användas; en trampkontakt (4),
seriemotstånd (5), kontaktor (6), hu-
vudströmbrytare (7), shuntmotstånd
. . Maskin- och motorteknik,
Teknisk skola » elektroteknik, husbyggnad,
väg- och vattenbyggnad, värme- och sanitetsteknik,
vägmästare-, bilmontör- elektr. installatörkurser.
. Modern handelsutbildning
Handelsskola: för kontor och affär. Öv-
ningsbutik.
EN BRA PLATS
vill Ni ha. Bered Er för en sådan genom att öka
Edra kunskaper med studier hos oss. Endast folkskolekunskaper erfordras.
:Husmoderskola: utbildning (även väv-
Statsstipendier (45 «r. pr mån.) och neds. avg. för mindre bemedl. Platsförmedl. Begär genast
kostnadsfritt prospekt, angiv härvid den utbildning som önskas. Nya kurser börja den 20 augusti.
KATRINEHOLMS PRAKTISKA SKOLOR
TO Lärari s k k Zz
Vävskola: SYRE och kortare kurser
Fullständig husmoder-
nad och sömnad).
Skolorna äro kommunala och stå under Kungl.
Skolöverstyrelsens kontroll.
Teknik för Alla:s
ANNONSPRISER:
Per mm enkel spalt .... 85 öre
1/1-sida i text, svart
tryck ocseosesererenr 200:—
1/1-gida i text, svart/
rött tryck ......... . 250:—
Omslagets sista sida,
svart tryck ........ 250:—
Omslagets sista sida,
8vart/rött tryck ....
RABATTER:
Belopp inom år och procent:
109/5, 250/7,5, 500/10, 7?750/15,
8000/25, 5000/80.
Spaltbredd 59 mm.
Sidans format 8 sp. X 250 mm.
$00:—
(8) och kompoundmotor (9). Motorn
startas i tomgång på samma sätt som
vid bensinbilar. Genom reglering av
strömmen i shuntlindningen kan motorns
varvtal regleras, så att startning och
växling kan ske på det sätt, som man
vant sig vid hos bensinbilar. Med detta
system, som innehåller växellåda, kan
man genom nedväxling effektivt för-
hindra överbelastning av batteriet och
motorn vid stigningar, och dessutom me-
delst shuntlindningen erhålla en bättre
varvtalsreglering än vad fallet är hos
andra system.
ASEA:s ”Duo-system” bör nämnas i
detta sammanhang, men den intressera-
de läsaren hänvisas i detta fall till TfA,
n:r 27, där detta system blivit föremål
för en utförlig redogörelse.
[ENNE
REDAKTIONSKOMMITTB:
. föreståndaren för Tekniska Museet
intendent Torsten Althin;
-verkst. ledamoten i Folkbildnings-
förbundet fil. lie. Iwan Bolin;
rektorn för Stockholms Tekniska
Institut civ.ing. E. Walter Holm-
stedt;
luftfartsinsp. civ.ing. Tord Äng-
ström; ;
ingenjör Sven Sköldberg, Tekniska
Museet.
bergsingenjör Folke Lindgren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
