LIVSMEDELSPRODUKTION och INDUSTRI I nuvarande tider knyter sig stort intresse till vår livsme- medcelsförsörjning. Som alla veta, äro vi i högsta grad hän- visade till våra egna resurser på detta liksom på de flesta andra områden. Det är av utomordentlig vikt, att utnyttjan- det av dessa tillgångar sker under så effektiva former som möjligt. Den industriella driften erbjuder möjligheter till rationali- sering, vilka saknas hos den primitivt drivna produktionen. Därför har som bekant industrien i allt större skala övertagit den förädling av jordbrukets, trädgårdsodlingens och fiskets produkter, vilken tidigare sköttes av dessa näringsgrenar själva. ; Det kan vara motiverat att lämna en översikt av indu- striens roll i livsmedelsproduktionen med ledning av industri- statistiken för 1939. Här redovisas under rubriken livsme- delsindustri ett salutillverkningsvärde av i runt tal 1.793 mill. kronor. Denna summa måste emellertid avsevärt korrigeras för att ge en riktig bild av förhållandena. Till livsmedelsindustri hänföres nämligen i statistiken pro- duktionen av en del njutningsmedel, som ej höra hemma i denna översikt. Vi avdraga sålunda tillverkningen vid bränn- vinsbrännerier och destilleringsverk med ett värde av 76,5 mill. kronor. ”Tobaksfabrikernas produktion, som motsvarade 166 mill. kronor, bortse vi även ifrån. Kafferosteriernas till- verkningsvärde: 66,5 mill. kronor, går också i avdrag från det hela. Slutligen redovisas under livsmedelsindustri kraft- foderfabrikernas tillverkning med närmare 32 mill. kronor, vilken såsom ej avseende människoföda också bör uteslutas. Om vi draga de ovan specificerade tillverkningsvärdena från livsmedelsindustriens totalsumma «enligt statistiken, återstår ett värde av 1.452 mill. kronor. Även denna siffra är emellertid för hög på grund av en del dubbelräkningar m. fl. felkällor. Vi skola i det följande söka att i möjligaste mån renodla värdet på den industriella livsmedelsproduktionen. ak en första posten i livsmedelsindustristatistiken avser kvarnrörelser. Deras tillverkningsvärde av c:a 179 mill. kronor innehåller inga dubbelräkningar, utan ligger i stället i underkant. Siffran representerar nämligen endast en mindre del av de inom landet befintliga s. k. tullkvarnarna, som mot ersättning verkställa malning åt kunder. Därnäst komma stärkelsefabriker med omkring 8 mill. kro- nor i tillverkningsvärde. Potatismjöl användes även för andra ändamål än sådana, som ha med framställning av livsmedel att göra. Vi avdraga därför 25 proc. från Svanstående värde, varefter återstå 6 mill. kronor. Pressjästfabriker redovisa en produktion av omkring 7,5 mill. kronors värde. Den övervägande delen härav användes inom bageribranschen och hushållen. För bagerier och kexfabriker utgör tillverkningsvärdet 132,5 mill. kronor. Emellertid ingår häri värdet av i statistiken un- der andra rubriker upptagna produkter, exempelvis mjöl, soc- ker, smör, margarin och jäst. För att undvika dubbelräkningar medtaga vi därför endast 25 proc. av ovannämnda summa eller cirka 33 mill. kronor. Råsockerbruk och saftstationer med ett tillverkningsvärde av 75,5 mill. kronor uteslutas helt, då denna produktion ingår i det raffinerade sockrets värde. Sockerraffinaderier — och kombinerade sockerfabriker, som tillverka sitt råsocker själva — uppvisa ett tillverknings- de av 98 mill. kronor. Häri ingå dock en del biprodukter — melass, snitsel och betmassa — som dels utgöra råvara för andra livsmedelsindustrier, dels användas som kreatursfoder. Värdet härav kan uppskattas till omkring 8 mill. kronor, var- för nettosiffran för sockerindustrien blir 90 mill. kronor. För choklad- och karamellfabriker redovisas en produktion med nära 84 mill. kronors värde. Häri ingår dock socker m. m., som upptages under andra rubriker, till en beräknad andel av 25 proc. Befriad från dubbelräkningar torde därför söt- varuindustrien representera en summa av 63 mill. kronor. x ryggerier och mälterier torde försvara sin plats i livsme- Bä tatistikda på grund av maltdryckernas obestridliga nä- ringsvärde. Maltproduktionens värde bör emellertid fråndra- gas, då malt utgör råvara utom för bryggerier även för bränn- vinsbrännerier och kaffesurrogattillverkning. Från hela värdet under denna rubrik 139,5 mill. kronor avdragas därför drygt 3,» mill. kronor för mälterierna, varefter återstår en summa av cirka 136 mill. kronor. ”Fabriker för andra dryckesvaror” tillverka dels mineral- vatten och läskedrycker, dels saft och vin. Om vi betrakta den sistnämnda produkten som ett njutningsmedel och dessutom ta hänsyn till någon mindre dubbelräkning, bör från totalvär- det av nära 15 mill. kronor avgå ett par millioner. Netto- siffran sätta vi fördenskull till 13 mill. kronor. Nästa rubrik heter mejerier och mesostfabriker med ett produktionsvärde av ej mindre än 302 mill. kronor. Margarin- och flottfabriker samt talgraffinaderier ha ett tillverkningsvärde av 54,5 mill. kronor. Emellertid användes talg 1939 ej för livsmedelsproduktion, utan huvudsakligen inom kemisk-teknisk industri. För att renodla rubriken av- draga vi därför 2 mill. kronor och erhålla en nettosiffra av 52,5 mill. kronor. Slakterier och charkuterier utgöra den till produktionsvär- det största gruppen inom livsmedelsindustrien med ett värde av 317 mill. kronor. De dubbelräkningar, som möjligen ligga i denna siffra, äro obetydliga. För fiskberedningsanstalter och konservfabriker redovisas ett produktionsvärde av 30 mill. kronor, möjligen inneslutande någon dubbelräkning, som dock ej går att beräkna. Till sist finns en del ej specificerad livsmedelsindustri, vars Villverkningsvärde är 6 mill. kronor. Summeras nu de i det föregående angivna nettobeloppen, befinnas de representera en totalsumma av 1.235 mill. kronor, som sålunda avser vår livsmedelsproduktion på industriell väg 1939. Sedan exporten avdragits med c:a 85 mill. kronor, återstå för inhemsk konsumtion 1.150 mill. kronor. | Det är av intresse att jämföra denna siffra med en av Konjunkturinstitutet publicerad uppgift, att vår förbrukning av närings- och njutningsmedel 1939 hade ett värde av 3.360 mill. kronor. Fråndragas njutningsmedlen enligt den i det föregående givna specifikationen, återstå för livsmedel ett belopp av omkring 3000 mill. kronor. Härav producerade industrien en dryg tredjedel, medan res- ten härrörde från andra delar av vårt näringsliv. | Bord TEKNIK för ALLA 9