- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 33. 15 aug. 1941 /
13

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur flygmaskinsmotorer startas. En jämförelse mellan äldre och moderna startmetoder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

En jämförelse mellan äldre och Höderna starlmetoder. H? en flygmaskinsmotor såväl som hos förbrän- ningsmotorer i allmänhet måste de första varven utföras av en främmande kraft. Såsom kraftkällor ifrågakomma: I. Människokraft, antingen direkt eller genom ut- växling. 2. Elektromotor i förbindelse med ett svänghjul och växel. 3 klisyCklit . Patroner med krutfyllning. Dessa krafter anbringas antingen direkt på propel- lern med handkraft eller också verka de på en eller flera kolvar i flygmotorn (tryckluft, patron) eller också påverka de vevaxeln (elektromotor, människo- kraft plus utväxling). Startanordningar med handkraft. I flygningens barndom brukade man allmänt ”rycka” i gång motorerna. Liksom man fordom brukade starta en bilmotor med en vev, så använde man pro- a Gods ÅA Strömbrytare sev000s Tändstift Startmagnet Fig. 2. Ett stort framsteg! Start- magneten hade kommit till. Genom att man vred på en vev, alstrade den- na magnet den erforderliga strömmen. Fig. 1. De första flymotorerna star- tades för hand. Propellerbladet ryck- tes ned med tillkopplad tändning, en startmetod som fordrade både styrka och skicklighet och som inte var all- deles riskfri. t | Z gmask trvismo törer STARTAS pellern som en sådan och fick igång motorn genom att hastigt draga i ett propellerblad. Denna metod är farlig och kan endast användas med smärre moto- rer (upp till 150 hkr). För att undvika olycksfall genom propellern och när motorerna blevo större (bild 1) vreds propellern med frånslagen tändning, varigenom cylindrarna fyll- des med explosiv gasblandning. I en av cylindrarna är gasblandningen komprimerad och bringas att explo- dera genom strömmen från en liten induktionsapparat, som piloten vevar (bild 2). Denna metod är likväl föråldrad och användes endast då det är fråga om små motorer. Hos små och medelstora motorer (100—250 hkr) kan startningen ske genom att man på sidan om mo- torn anbringar en för hand vridbar vev, varmed via en utväxling motorns vevaxel kan vridas. (Utväx- lingsförhållandet kan t. ex. vara 1.:12,5, vilket betyder att vevaxeln vrides ett varv genom att veven vrides 1274 varv) (bild 3). Start med elektrisk motor. Non medelstora motorer (450 hkr) är det möjligt att vrida motorn med en elektrisk motor som är inbyggd i utväxlingsdrevet. Startanordningen är fast- satt på flygmotorn, där den medelst en klo griper in i en annan dylik på vevaxeln eller också i en särskild startaxel på flygmotorn, som står i förbindelse med vevaxeln genom ett kugghjul. Strömmen till den elek- TEKNIK för ALLA 13

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:50:26 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-33/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free