Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur flygmaskinsmotorer startas. En jämförelse mellan äldre och moderna startmetoder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
——RH
Propellerfläns
Fig. 3. Vid sidan av motorn är en vev anbragt, som med-
delst utväxling och klokoppling överför kraften till motorn.
triska motorn erhålles från en ombord befintlig acku- ’
mulator. Den elektriska motorn startas genom in-
tryckning av en knapp i förarhytten.
Enär vid större motorer en startanordning av be-
skrivna slag skulle få för stora dimensioner, har man
på sådana mellan elektromotorn och flygmotorn
placerat ett svänghjul, som driver flygmotorn. medelst
ett utväxlingsdrev. Elektromotor, svänghjul och driv-
anordning äro sammanbyggda "till en enhet, som
medelst en fläns är fastsatt vid motorn (bild 4 och 5).
Den fungerar på följande sätt: Svänghjulet sättes
i snabb rotation antingen genom elektromotorn eller
genom handkraft och utväxling (rotationshastighet t.
ex. 14.000 varv/min.) När svänghjulet uppnått högsta
hastighet och fått nödig kraft att vrida motorn, av-
kopplas svänghjulet från drivkraften (motor eller
handkraft) och kopplas, sedan hastigheten nedväxlats
till 100—200 varv/min., till flygmotorn, som därigenom
kringvrides och startas.
Start med tryckluft.
O m man släpper in tryckluft i en motors förbrän-
ningskammare, så utvidgar den sig och sätter
kolvarna i rörelse. Tryckluft med ett tryck av t. ex.
Planetariskt drev Stjärnhjulspar Kopplingsmagnet
Borstlyftare
Lamellkoppling
Svänghjul
Axel för handvev
Fig. 4. Elektrisk startmotor. En på flygmotorn anbringad
staortapparat griper in i och vrider vevaxeln direkt eller
genom på en särskild startaxel anbringad kuggväxel. En
sådan startmotor förmår med lätthet starta flygmotorer
på upp till 150 hkr.
14 TEKNIK för ALLA
20 kg/ecm? tages från en tryckluftscylinder, som an-
tingen medföljer flygmaskinen eller finns på flyg-
platsen och som medelst en ledning står i förbindelse
med en på flygmotorn befintlig fördelare. Från denna
fördelare går en ledning till varje cylinder som är
försedd med bakslagsventil. Fördelaren fungerar på
så sätt att luften ledes till den cylinder, där kolven
i explosionsslaget befinner sig på väg nedåt, Genom
den inströmmande luften pressas kolven nedåt, vari-
genom motorn startas. Sedan motorn startats, stän-
ges tryckluften av (bild 6).
En annan möjlighet är att alstra tryckluften genom
en liten ombord på flygmaskinen befintlig tvåtakts-
motor, som driver en luftkompressor. Tryckluften för-
värmes genom tvåtaktsmotorns avloppsgas, varigenom
man undviker att cylinderväggarna avkylas.
Motorn startas med patroner.
Vv detta slags start användes som energikälla en
1 en startpistol befintlig patron, som är laddad
med en långsamt brinnande krutladdning. Från den
i förarhytten befintliga pistolen leder en ledning till
Planetariskt drev — Stjärnhjulspar
Kopplingsmagnet
Lamellkoppling
Svänghjul
Axel för handvev
Fig. 5. Samma anordning som visas på fig. 4 men här i
genomskärning. Mellan den elektriska motorn och flyg-
motorn är ett svänghjul insatt, som wia ett kuggdrev
driver flygmotorn.
förbränningskammaren i en cylinder. Genom tryck på
en knapp bringas krutladdningen på elektrisk väg att
explodera och starta den redan förut genom kring-
vridning av propellern starktara motorn.
Starthjälpmedel.
N tarthjälpmedlen ha till ändamål at minska motorns
kringvridningsmotstånd och sörja för, att en god
gasblandning finnes i cylindrarna och att tändnings-
systemet är som effektivast. En motor, som någon
tid stått oanvänd, är särskilt i kall väderlek mycket
svår att starta på grund av att smörjoljan stelnat.
Arbetet att lossa motorn låter man icke startmotorn
utföra, utan man vrider motorn för hand några gånger,
oavsett vilket startsystem som förefinnes. Först
därefter börjar den egentliga startningen.
Vid de första, långsamma kringvridningarna av
. motorn blir gasblandningen för mager på grund av
för liten hastighet hos luften som passerar genom
förgasarens blåndningskammare. Då dessutom en del
-—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>