——RH Propellerfläns Fig. 3. Vid sidan av motorn är en vev anbragt, som med- delst utväxling och klokoppling överför kraften till motorn. triska motorn erhålles från en ombord befintlig acku- ' mulator. Den elektriska motorn startas genom in- tryckning av en knapp i förarhytten. Enär vid större motorer en startanordning av be- skrivna slag skulle få för stora dimensioner, har man på sådana mellan elektromotorn och flygmotorn placerat ett svänghjul, som driver flygmotorn. medelst ett utväxlingsdrev. Elektromotor, svänghjul och driv- anordning äro sammanbyggda "till en enhet, som medelst en fläns är fastsatt vid motorn (bild 4 och 5). Den fungerar på följande sätt: Svänghjulet sättes i snabb rotation antingen genom elektromotorn eller genom handkraft och utväxling (rotationshastighet t. ex. 14.000 varv/min.) När svänghjulet uppnått högsta hastighet och fått nödig kraft att vrida motorn, av- kopplas svänghjulet från drivkraften (motor eller handkraft) och kopplas, sedan hastigheten nedväxlats till 100—200 varv/min., till flygmotorn, som därigenom kringvrides och startas. Start med tryckluft. O m man släpper in tryckluft i en motors förbrän- ningskammare, så utvidgar den sig och sätter kolvarna i rörelse. Tryckluft med ett tryck av t. ex. Planetariskt drev Stjärnhjulspar Kopplingsmagnet Borstlyftare Lamellkoppling Svänghjul Axel för handvev Fig. 4. Elektrisk startmotor. En på flygmotorn anbringad staortapparat griper in i och vrider vevaxeln direkt eller genom på en särskild startaxel anbringad kuggväxel. En sådan startmotor förmår med lätthet starta flygmotorer på upp till 150 hkr. 14 TEKNIK för ALLA 20 kg/ecm? tages från en tryckluftscylinder, som an- tingen medföljer flygmaskinen eller finns på flyg- platsen och som medelst en ledning står i förbindelse med en på flygmotorn befintlig fördelare. Från denna fördelare går en ledning till varje cylinder som är försedd med bakslagsventil. Fördelaren fungerar på så sätt att luften ledes till den cylinder, där kolven i explosionsslaget befinner sig på väg nedåt, Genom den inströmmande luften pressas kolven nedåt, vari- genom motorn startas. Sedan motorn startats, stän- ges tryckluften av (bild 6). En annan möjlighet är att alstra tryckluften genom en liten ombord på flygmaskinen befintlig tvåtakts- motor, som driver en luftkompressor. Tryckluften för- värmes genom tvåtaktsmotorns avloppsgas, varigenom man undviker att cylinderväggarna avkylas. Motorn startas med patroner. Vv detta slags start användes som energikälla en 1 en startpistol befintlig patron, som är laddad med en långsamt brinnande krutladdning. Från den i förarhytten befintliga pistolen leder en ledning till Planetariskt drev — Stjärnhjulspar Kopplingsmagnet Lamellkoppling Svänghjul Axel för handvev Fig. 5. Samma anordning som visas på fig. 4 men här i genomskärning. Mellan den elektriska motorn och flyg- motorn är ett svänghjul insatt, som wia ett kuggdrev driver flygmotorn. förbränningskammaren i en cylinder. Genom tryck på en knapp bringas krutladdningen på elektrisk väg att explodera och starta den redan förut genom kring- vridning av propellern starktara motorn. Starthjälpmedel. N tarthjälpmedlen ha till ändamål at minska motorns kringvridningsmotstånd och sörja för, att en god gasblandning finnes i cylindrarna och att tändnings- systemet är som effektivast. En motor, som någon tid stått oanvänd, är särskilt i kall väderlek mycket svår att starta på grund av att smörjoljan stelnat. Arbetet att lossa motorn låter man icke startmotorn utföra, utan man vrider motorn för hand några gånger, oavsett vilket startsystem som förefinnes. Först därefter börjar den egentliga startningen. Vid de första, långsamma kringvridningarna av . motorn blir gasblandningen för mager på grund av för liten hastighet hos luften som passerar genom förgasarens blåndningskammare. Då dessutom en del -—