ROP To NH gäller diskussionen den annalkande vin- tern och de problem vi inför den ha att lösa beträffande uppvärmningen av våra bostäder. Det är utan tvekan frågor av yttersta vikt, det skall inte förnekas. Man kan tycka det är löjligt, att Sve- rige, ett av jordens skogrikaste länder plötsligt skall råka i, rent ut sagt, pa- nikartade svårigheter med bränsleför- sörjningen, nästan omedelbart efter en avstängning av importen, men vid när- mare eftertanke drar löjet bort från våra läppar. Det är lätt att vara efter- klok, men det enda fel vi egentligen gjort, är ju att vi hela tiden gått och in- riktat oss på att världen skulle vara be- friad från krig. Denna inställning ha vi gunås fått lägga undan. Men nu är frågan den, om vi skulle ha klarat oss mycket bättre ifall vi re- dan för låt oss säga fem—sex år sedan helt resolut gått in för att bli självför- sörjande i fråga om bränslen. De kom- plikationer ett sådant steg skulle ha medfört i handelspolitiskt avseende kun- HOSTMASSAN I WIEN 1941 21—28 september Teknisk Mässa Mönstermässa Wiener Mode x 60 2, reducering av biljettpri- serna på tyska tåg. Kostnadsfri passvisering ombesörjes intill den 1 september av Tyska Handels- kammaren i Sverige, Stockholm, Nybrokajen 7, Tel. 109414, 10 94 16, Tyska Handelskamma- rens avdelningskontor i Göteborg, Thulehuset, Tel. 11 72 11. Dess- utom kunna närmare upplysningar erhållas genom Tyska Turistbyrån, Stockholm, Kungsgatan 138, Tel. 11 62 352 och samtliga resebyråer. — ss TER re ER ra na lätt inses, och hur skulle en sådan omläggning ha kunnat ske i en tid, då världen åtminstone skenbart var inrik- tad på en snart sagt evig fred? När därför en del debattörer i bränsle- frågan slå sig för sina bröst och dekla- rera de fruktansvärda misstag våra tek- niker, våra affärsmän, våra myndighe- ter och andra gjort, har man också skäl att fordra, att vederbörande kritiker, komma med positiva förslag nu! Då om- läggningen för att kunna lyckas rätteli- gen hade bort göras hörde vi ingenting . . En känd arkitekt uttalade sig för kort tid sedan i en huvudstadstidning i an- slutning till den pågående bränslediskus- sionen och påpekade i ganska kritiska ordalag, att ”1930-talets glasglädje” kos- tat oss miljoner extra i bränsleutgifter. Det är intet tvivel om, att arkitekten som den duktige fackman han är, har fullkomligt rätt då han säger: ”I många hus kräver fönstren mer värme än väg- gar och tak tillsammans. Mest utmär- kande för arkitekturen under 1930-talet var glasglädjen, liksom 1890-talets villa- arkitektur utmärkte sig för snickargläd- jen. Under många år framåt kommer denna glasarkitektur att kosta vårt land många miljoner årligen i onödiga vär- meförluster genom omåttliga glaspar- tier.” Arkitekten fortsätter med positiva för- slag i syfte att förbättra isoleringen av våra bostäder och på så sätt nedbringa värmeförlusterna. ”. . . Allt kan inte bo- tas, men enligt de överslagskalkyler jag gjort skulle det vara ekonomiskt motive- rat att göra förbättringar genom vilka man skulle spara omkring 25 miljoner genom minskning av drag och onödig luftomsättning och ytterligare 25 miljo- ner genom förbättring av värmeisolerin- gen i olika konstruktioner. ”Sådana åtgärder vore sund ekonomi, skapade arbetstillfällen inom byggnads- facket, åstadkom besparing av den knap- pa värmetillgången och skulle dessutom kanske bidra till att vi inte behövde sit- ta och frysa kommande vintrar. Detta sätt att minska bränsleåtgången förefal- ler mig mera sympatiskt än att sänka temperaturen i rummen”. I sitt uttalande anklagar vederbörande också sina yrkesbröder för den alltför stora ”glasglädjen” och rekommenderar en radikal ändring av arkitekturen, Ja, varför inte? Nästa epok i arkitekturens historia skulle alltså vara betingad av bränslebrist i det skogrika Sverige. Det låter faktiskt litet underligt och komiskt. Vi som gått och glatt oss åt de moderna, vackra byggnader, som vuxit upp om- kring oss ,dessa ljusa, luftiga skapelser, som vi varit så stolta över. Skapelser som i dessa yttersta dagar ”ångerköp- ta” arkitekter börja fördöma. Samma arkitekter som kanske varit med om att bygga glaslådorna ... Det är lätt att vara efterklok. Låt gärna byggherrarna ta bort lyx- badkaren, trapptornen av glas och andra lyxiga utväxter på 30-talsarkitekturen, men låt dem för Guds skull inte börja bygga tilltäppta, ångiga och kvalmiga stugor med tittgluggar! För vi fryser hellre än vi går tillbaka till drängkam- maratmosfären av anno 1800, hur ro- mantisk den än kan te sig på ritningar och skisser. Teknik för Alla:s ANNONSPRISER: Per mm enkel spalt .... 85 öre 1/1-sida i text, svart TIYCK TT oo msjelskelel ee ae olnler UU 1/1-sida $i text, svart/ FÖLL UNYCIO ole a slelelele . 250: — Omslagets sista sida, svart tryck .s.....> 250: — Omslagets sista sida, — 8vart/rött tryck .... $800:— RABATTER: Belopp inom år och. procent: 109/5, 250/7,5, 500/10, 750/15, 8000/25, 5000/80. Spaltbredd 59 mm. Sidans format 8 sp. X 250 mm. Därmed ingenting ont sagt om de kloka åtgärder som kunna bidra till en bättre bränsleförsörjning under nu rådande kristid. Skapa bara inte en ”krisarki- tektur”, som vi måste dragas med under många kommande år av fred och goda ti- der. Kriser gå alltid över — även denna hoppas vi. BREVLÅDA Vpl 540, Nyström, Limhamn: De av Eder nämnda motorerna och generatorerna äro icke lämpliga för omlindning till växelström. Betr. läroböcker gällande elektriska beräk- ningar hänvisas Ni till exempelvis A/B Nor- diska Bokhandeln, Tekniska avdelningen, Drottninggatan 7—9, Stockholm, som säkert kan lämna Eder de bästa informationerna. WW. Andersson, Gubbhögen: Ritningar på möbler etc. finnas att få bl. a. genom Firma Werner R. Leimberg, Fack 7166, Stockholm 7, och tillrådes Ni tillskriva ovanstående firma direkt. N. Alfons Nilsson, Lugnet: En beskrivning enligt Eder önskan kan tyvärr icke publice- ras, ty nämnda motorers storlekar och ut- förandeformer variera rätt starkt, och det skulle följaktligen behövas särskilda beskriv- ningar för olika motorer. TERN[ REDAKTIONSKOMMITTR: föreståndaren för Tekniska Museet intendent Torsten Althin; verkst. ledamoten i Folkbildnings- förbundet fil. lic. Iwan Bolin; rektorn för Stockholms Tekniska Institut eiv.ing. E. Walter Holm- stedt; luftfartsinsp. civ.ing. Tord Äng- ström; ; ingenjör Sven Sköldberg, Tekniska Museet. ; bergsingenjör Folke Lindgren. EE Career