INGENJÖRSKONSTENS MASTER VEN Intendent Torsten Althin tar oss med på en rundtur till Europas för- nämsta muséer. O m man har ögonen med sig och sin- net öppet för iakttagelse så finner man ingenjörskonstens mästerverk runt om- kring sig. Vi använda dem allesamman och det är numera ingenting, som är förbehållet ett fåtal, åtminstone inte i vårt land. Tänk på radion, bilarna, elek- triska ljuset, järnvägarna, Se Er om i fabrikerna runt om i landet och över- allt skall Ni finna ingenjörskonstens mästerverk, en del synes oss så enkelt och lättfattligt, åtskilligt är åtminstone för lekmannen obegripligt. Men — allra bäst finner man dessa mästerverk och kan lättast studera dem i de tekniska museer, som numera fin- nas i de flesta länder i Europa och även på åtskilliga platser i Amerika. Jag hade därför tänkt mig att vi skulle göra en hastig rundtur till några av de större tekniska museerna i Europa, ty det kan väl hända att Ni komma att hamna i de städer, där dessa museer finnas, när en gång lugna förhållanden inträda. När så blir, bör Ni inte för- summa att ta en närmare titt på dem, ty vad jag här kan komma med är gi- vetvis endast några smakbitar. i I | k Vi starta och göra i tankarna ett skutt till London och stå ute i South Kesing- ton i det stora Science Museum, det mest besökta museet i världen med en besöks- siffra av omkring 1,5 miljoner perso- ner per år. Det är ju ungefär detsam- ma, som om alla stockholmare av alla åldrar skulle gå på ett och samma mu- seum tre gånger om året. Där finnes i I ångmaskinens hemland England har i dess tekniska museum i London ett be- tydande utrymme ägnats ångmaskinens historia. Bilden visar en av de första högtrycksångmaskinerna, konstruerad av Trevithick 1811 och i arbete till 1879. Den första ”bilen”, Cugnots ångvagn från 1770, uppställd i museet i Paris. er | 8 TEKNIK för ALLA det museet en särskild avdelning för barn, d. v. s. barn i alla åldrar mellan 7 och 70 år, ty det som bjudes där är lika roligt, lärorikt och intressant för vem det vara må. På ett för alla lätt begrip- ligt sätt visas framförallt med modeller och demonstrationsanordningar alla enk- la rörelser och mekaniska element, och Ni kan själva sätta igång allting, Ni kan själva utföra experiment. En an- ordning visar t. ex. hur de gamla egyp- tierna pumpade upp vatten och strax bredvid denna sinnrika, men för oss till- synes så primitiva tekniska apparat fin- ner Ni en annan, som åskådliggör hur man med tillhjälp av en fotocell kan få en dörr att öppna sig på långt håll och utan att man vidrör den. Det verkar trolleri, ett trolleri, som förresten kan beskådas i praktisk användning på ett ställe i Stockholm också, dock utan att man får se hur det i verkligheten går till. Men skall man ha ett verkligt utbyte av ett besök i ett lands tekniska mu- seum, så skall man först göra klart för sig, på vilket tekniskt område landet i fråga gjort den största insatsen, och det är ju lätt, när det gäller England. Där är det framförallt ångmaskinen, som står i förgrunden. James Watt och hans insats kommer aldrig att förgätas. Hela hans privata verkstad och laboratorium och samtidigt hans ateljé är i varje detalj flyttad till och uppsatt i museet, så att vi kan se i vilken miljö denne märklige man arbetade under 1700-talets slut och 1800-talets första decennier. Inte nog med det, där står också en rad ång- maskiner i original, maskiner av Watts konstruktion som så revolutionerade hela problemet med kraftförsörjning «till pumpar, verkstäder och annat, att det skulle dröja ända till slutet av 1800- talet innan nästa stora omvälvning kom. Det var, när elektrotekniken bröt sig en väg fram. En rad små modeller, alla i rörelse och i gång, ge oss en fängslan- de bild av ångmaskinens historia före, under och efter James Watts dagar än- da fram till vår tid. Detta är bara ett exempel från detta museum. Tekniken är ju internationell och vad som före- kommer på ett tekniskt museum finnes ju oftast på ett eller annat sätt före- trätt även på alla de andra. I London är därför praktiskt taget alla grenar av