teknik och ingenjörskonst representera- de, ibland med dyrgripar som — fast de kanske se ut mer eller mindre som underliga monstrum av till skrot dömda maskiner — i sitt slag och för dessa mu- seer äro lika betydelsefulla och dyrbara som den finaste Rembrandttavla är för ett konstmuseum, Vad sägs om att i Londonmuseet få se den originalmaskin med vilken brö- derna Wright i Amerika gjorde den för- sta motordrivna flygningen i december 1903. Den varade ett fåtal sekunder, men den var det första betydelsefulla steget. Den motor de hade, ja, den vill nog ingen flygare ge sig upp med i dag. Som kontrast finner man då i museet vinnaren av Schneiders cup tävling om världsrekordet i hastighet och dessutom nutida flygmotorer på hundratals häst- krafter, motorerna genomskurna så att alla inre delar äro blottade och givet- vis drivas de runt av en dold elektrisk motor, så att man verkligen kan se, hur de arbeta och fungera. Är 1909 hände en annan märklig sak på flygteknikens område. Då flög frans- mannen Blériot över engelska kanalen från Calais till Dover. Det var den första verkliga utfärden, den första sträckflyg- ningen. Låt oss då ta skuttet den an- dra vägen och ge oss i väg från Eng- land till Frankrike, till Paris. Där fin- nes ett av världens äldsta tekniska mu- seer, startat under franska revolutionen och där finnes också ett alldeles speciellt luftfartsmuseum. I Frankrike har så mycket hänt under flygningens barn- dom, att där bör man i dessa tekniska museer ta och beskåda, vad som finnes från flygningens första år omkring se- kelskiftet 1900 — och åren däromkring. Det är med den allra största respekt för I tekniska museet i Paris hänger den pendel med vilken Léon Foucault 1851 påvisade jordens rotation. En sådan pendel kan ses i funktion även på Tek- niska Museet i Stockholm. de män, som vågade och mången gång skänkte sitt liv i den tekniska utveck- lingens tjänst, som man ser dessa gamla flygande apparater och man kan nog inte komma förbi, att man förundrar sig över att det verkligen skall ha be- hövts alla dessa försök, alla dessa för oss så tokiga misstag och att man inte har kunnat gå någon genväg för att komma fram till det vi nu anse vara naturligt och riktigt. Men den tekniska utvecklingen, den känner icke till några språng, allt går endast steg för steg. I Parismuseet, som heter Conservatoi- re des Arts et Métiers får man också se. föregångaren till våra motordrivna landsvägsfordon. Där står nämligen den ångdrivna landsvägsvagn, låt oss kalla den automobil, som Cugnot uppfann och byggde på 1770-talet. Dess högsta has- tighet var 4 km i timmen. För sin tid var den dock ett ingenjörskonstens mäs- terverk. I Paris finns också ett de of- fentliga arbetenas museum, där man framförallt i modeller och panoramor kan få se de arbeten, som pågå eller gjorts för att nyttiggöra Frankrikes vattenkraft, för att skapa transportle- der på land och genom vattenvägar. Det stora tekniska problemet oljan, dess ut- vinning, transport, förädling och an- vändning har fått ett särskilt stort ut- rymme liksom en skildring av arbetet i de franska kolgruvorna. Det tekniska museet framför alla andra i Europa, i fråga om storlek och grundlighet, åskådlighet och rolighet, det är Deutsches Museum i Mäinchen, skapat av Oscar von Miller. Om jag berättar, att det är nära 20 km att mar- schera genom dess salar och rum, så förstår var och en, att man avverkar inte ett sådant museum på en förmiddag och man kan i en kort uppsats inte ge mer än en liten glimt av vad det inne- håller. För många är det för stort, men för dem, som gett sig in i det och verk- ligen försöker få ut något ur dess rika innehåll, han eller hon blir bergtagen, blir så fångad av allt intressant, att det blir svårt att slita sig loss och timmar- na och dagarna försvinna, så att man in- te har en aning om det. Enbart en upp- räkning av museets alla olika avdelnin- gar skulle ta hela tidskriftssidan i an- språk, så låt oss i stället störta oss på måfå in i salarna. Då upptäcker vi en precis likadan ångmaskin av Watts kon- Världens största tekniska museeum, Deutsches Museum i Miinchen. kan därför vid ett museibesök endast hinna med att studera en liten del " någonstädes. oe Vägen genom museisalarna är 15 km lång och man av museets tusentals dyrgripar utan motstycke TEKNIK för ALLA 9